Det på vintern 1906-bildade aktiebolaget Ab Grankulla hade köpt upp det stora området runt järnvägen och upp till Gallträsk av Glims hemman.
Stora tomter köptes i rask takt av – främst svensksprå- kiga – akademiker, statsoch bankanställda, med flera. Och fina villor byggdes med fart. En av dem var Villa Tuna uppe på “skolberget”, där den blev nära granne med Grankulla samskola, i dag stadens ungdomsgård.
Villa Tunas tomt köptes av advokatfiskal Gustaf Schybergsson som lät uppföra villan 1912. Byggmästare var Emil Nordqvist, den kanske mest anlitade byggmästaren i Grankulla under flere decennier.
Österom villan byggdes en mindre villa för Gustaf Schybergssons syster. Efter ägarbyte kallades den senare för Tigerstedtska villan. Den revs 1972.
Villa Tuna såldes efter Gustaf Schybergssons död 1919. Senare ägarnamn är bland andra Zitting och Jouhki.
På den äldsta tomtkartan har namnet Tuna skrivits in för hand på den kommande villans plats, i dag vid Östra Skolstigen. Namnet betyder inhägnat område, gårdstun.
Litterär omgivning
Söndagen den andra december 2012 firades Villa Tunas 100 år i villan. Gästerna på- mindes om den synnerligen litterära omgivningen.
Nere vid Heikelsvägen 3 bodde familjen Nino Runeberg, Parlands, Rabbe Enckell, Atos Wirtanen, alla med en ström av gästande författare från 1910-talet fram till krigsåren.
I empire-villan vid Heikelsvägen 5 bodde Margit von Willebrand-Hollmerus som skrev romaner, barnböcker och skådespel.
Under vinterkriget hyrde schweiziska beskickningen Villa Tuna för Grankulla var tryggat diplomatområde. Andra legationer hyrde av samma orsak andra villor. Under bostadsbristens år efter krigen kunde villan ha delats men vattnet uppe påberget hade inte räckt för flere familjer. Grankulla beslöt i stället hyra två rum för sitt bibliotek, 1949–67.
Få originalritningar
Under jubileumskvällen berättade värdinnan, Eva Johansson, om villans arkitektur och olika rön hon fått om konstnärinnan som en gång bott i villan.
Tyvärr finns det få originalritningar till villorna i Grankulla. De flesta ritades antagligen av byggmästare i en snabbskiss. Också av Villa Tuna kvarstår bara blåkopior med otydligt arkitekt- eller byggmästarnamn.
Men ur dem framgår att ett rum antecknats som ateljé. Den gjordes för ägarens hustru Anna eller Anni af Forselles-Schybergsson, konstnärsvän till flera av landets främsta kvinnliga konstnärer i slutet av 1800-talet. Hon var välutbildad med fyra år i Konstföreningens ritskola i Helsingfors (1882–86) och två studieresor till Paris förutom kortare vistelser i Holland och Italien.
Hennes motivval, tamdjur, var rätt udda och lämpade sig inte för en kvinna, ansågs det. Hon specialiserade sig dessutom på beställningsporträtt av hundar.
Hundporträtt
Anna af Forselles-Schybergsson var länge helt bortglömd men hennes miljöporträtt av hundar förtjänas att lyftas fram.
Vi bör absolut räkna henne till en av grankullakonstnärerna fastän det till dags dato finns kännedom om endast ett fåtal målningar från hennes tid i Grankulla.
Familjen Zittings 40 år i Villa Tuna var innehållsrika och en del av skeendena finns nedtecknade av Christina Zitting-Sjöblom (f 1921) på 17 tättskrivna blad, bara ett av många ovärderliga dokument från Grankullas, i synnerhet Villa Tunas historia.