Ab Grankulla bildades som känt år 1906. Allra först styrdes aktiebolaget av en direktion som skötte om utvecklandet av verksamheten.
Det var förmögna affärsmän från Helsingfors som styrde och ställde. Många beslut fattades säkert på kända krogar i staden; Kämp, Socis med flera.
Det gällde att få ekonomin att gå ihop tex. genom att sälja flera parceller och sålunda öka aktiekapitalet.
Men villastaden kämpade med stora ekonomiska problem och andra förorter, till exempel Brändö, tävlade med Grankulla om de förmögna Helsingforsfamiljer som ville flytta ut ur den smutsiga huvudstaden.
Pengar behövdes
Att starta ett helt samhälle var ju både dyrt och tidskrävande. Det krävdes stora ekonomiska visioner, investeringar och en stark administration.
Aktiebolaget hade donerat en tomt till Järnvägsstyrelsen för att få en tidsenlig stationsbyggnad uppförd. Detta var synnerligen viktigt för att locka nya familjer till orten. Likaså hade man donerat en tomt för byggandet av Grankulla samskola. Att få en fungerande skola var ju livsviktigt för den växande villastaden.
Dessutom bidrog aktiebolaget till skolans verksamhet genom att donera stipendier bland annat till lärarnas resor. Det unga samhället behövde dessutom avloppshantering, vattenförsörjning, belysning samt en frivillig brandkår.
Aktiebolaget ansvarade för upprätthållandet av ordningen i villastaden – vilket var nödvändigt eftersom det förekom lönnkrogar, otukt och lösdriveri i det unga samhället.
En polis anställdes den 1 juni 1908 i Grankulla, efter att en arbetare hade slagits ihjäl i ett slagsmål litet tidigare.
Strukturen stärks
År 1912 sammankallades det första mötet i samskolan (i dag ungdomsgård) där man framkastade tanken att göra Grankulla till en köping.
FM Sigurd Stenius presenterade idén, och en kommitté grundades för att utveckla tanken. Första steget var att göra villastaden till Ett samhälle med sammanträngd befolkning. Beslutet genomfördes med en resolution från senaten den 20 april år 1916.
Man grundade ett så kallat Välfärdsutskott som skötte renhållning, brandkårsverksamhet, sportverksamhet mm.
Denna kommitté leddes av ingenjör Oscar Fagerholm och en av medlemmarna var samskolans rektor Magnus Hagelstam. Den första egentliga kommunalstämman hölls den 14 februari 1916 i Esbo under agronom Hans Heimbürgers ledning. Den följande, som hölls skilt för villasamhället Grankulla, hölls i Grankulla samskola den 10 april 1916 och leddes av ordförande Karl Sucksdorff.
I den rymliga gymnastiksalen hölls många olika möten som berörde såväl det kommunala livet som föreningsverksamhet i allmänhet.
Villa Odenwall
Inbördeskriget bröt ut i januari 1918 och det ledde till att många planer uppsköts. Fullmäktigemötena höllsunder denna tid i stationshuset eftersom där var lugnast.
Samskolan var stängd nästan hela vårterminen.
De röda hade sitt huvudkvarter i Villa Odenwall som låg intill samskolan.
Efter inbördeskriget köpte Grankulla Villa Odenwall och då Grankulla erhållit köpingsstatus den 1 januari1920 började styresmännen sammanträda i villan. Ända fram till år 1927 fungerade villan som köpingskansli.
Villa Odenwall. Privat villa som byggdes av Karl E.H. Odenwall. Villan såldes till Grankulla år 1919. Samskolan hyrde villan 1927–44 och köpte den år 1944. 1977 då grundskolan kom, övergick den med de övriga skolbyggnaderna i kommunens ägo. Villan förstorades med en tredje våning 1948.
Gula huset
Samskolans utrymmesbrist blev dock hela tiden större och köpingen beslöt hyra ut Villa Odenwall till skolan.
Redan år 1918 hade kö- pingens drätselkammare flyttat in i den nyinköpta Villa Forsblom som vi idag känner som Gula huset, nere i centrum bakom det nuvarande stadshuset.
I denna villa fungerade även Grankullas första anspråkslösa bibliotek.
År 1927 flyttade hela kö- pingskansliet till Gula huset, tills kansliet flyttade till Vallmogård år 1957.
Då upplät köpingen villan åt Esbo länsmansdistrikt och det blev länsmanskontor. I huset bredvid fans polisstationen. Där fans tre ”finkor” och på kvällarna kunde grannarna beskåda inburandet av ”busar” i finkorna. Polisstationen flyttade bort från Gula huset år 1972 då den nya polisstationen i Knektbro blev färdig.
Efter 1972 har Gula huset innehållit bland annat skolbyrå, församlingarnas kansli, konstnärsateljéer (Daniel Enckell och Markku Lehmuskallio), kulturbyrå, miljöbyrå, bostad.
Sedan 1984 fungerar butiken för begagnade barnkläder Lafkan i husets nedre våning och Grankulla konsthantverkare har utrymmen i övre våningen.
Vallmogård
Vallmogård är en av Grankullas första, vackraste och mest kända villor. Den byggdes för familjen Mikael Lybeck och ritades av arkitekt Lars Sonck.
1948 såldes huset till Krigsinvalidernas brödraförbund och här fungerade invalidsjukhuset Valmula till år 1956.
När brödraförbundet ville bygga ut fastigheten fick de nej av köpingen och då såldes hela fastigheten till köpingen som tog huset i bruk som köpingskansli.
Snabbt blev villan trång och oändamålsenlig. Många funktioner var utlokaliserade och man behövde ett nytt ämbetshus.
Stadshuset
Grankulla blev stad år 1972. Administrationen växte och antalet anställda ökade.
Man behövde mera utrymme och beslöt bygga ett nytt hus. Stadshuset blev färdigt år 1978. På den platsen hade tidigare funnits idrotts- och lekområden.
Byggnaden är ritad av arkitekt Kurt Moberg och var det vinnande bidraget i en arkitekttävling som lockade sjuttien bidrag.
Vallmogård gjordes till ett kulturcentrum.
Idag fattas de viktiga beslut som rör Grankulla i stadshuset, men trycket från det omgivande metropolområdet är starkt.
Vi lever inte i en isolerad stad utan är en fungerade del av huvudstadsområdet och då flyttas beslutsprocessen ibland långt utanför Grankullas gränser.
Stadshusets fullmäktigesal, som även fungerar som personalens matsal.
1. Gula huset. Privat villa som byggdes av kamrer Wilhelm Forsblom. På tomten stod två hus, fotograferade under den tid polisstationen fanns här.
2. Villa Odenwall. Privat villa som byggdes av Karl E.H. Odenwall. Villan såldes till Grankulla år 1919. Samskolan hyrde villan 1927–44 och köpte den år 1944. 1977 då grundskolan kom, övergick den med de övriga skolbyggnaderna i kommunens ägo. Villan förstorades med en tredje våning 1948.
3. Stadshusets fullmäktigesal, som även fungerar som personalens matsal.