För ca 9000 år sedan var det berg och bosättningsområde i västra Grankulla som går under namnet Kasaberget en ö som stack upp ur Yoldiahavets vågor. Landisen började dock så småningom smälta och landskapet förändrades sakta men säkert…
För 4 000 år sedan bestod Grankulla av en innerskärgård och det dröjde ännu länge innan landskapet började se ut som det gör idag.
Allra först fanns det bara små holmar och skär som stack upp ur havet. Som en följd av landhöjningen blev dessa småningom berg som vi idag känner som Kikarberget, Tornberget och Kasaberget.
Fast bebyggelse på 1800-talet
Från denna tidsperiod har man hittat keramikfynd men man tror inte att det funnits fast bebyggelse i Grankulla förrän på 1800-talet.
Med säkerhet känner forskare till att det fanns fast bebyggelse i form av tio hemman på det område som idag räknas till Grankulla i slutet av 1800-talet.
De beboddes av torpare och backstugusittare som fått tillstånd att bygga sina hus på bondejord.
Helsingfors expanderade emellertid i snabb takt och så småningom växte nya samhällen upp runt huvudstaden såsom Brändö, Haga, Alberga och Grankulla.
Köpingen tog över från aktiebolaget
Villasamhället Grankulla föddes i början på 1900-talet och den första byggboomen inträffade just före Finlands självständighet.
Därefter förblev villasamhället sig rätt likt fram till kriget 1939–44.
Men efter kriget vaknade så Grankulla upp ur en ”törnrosasömn”.
Nu räckte det inte längre med stora villor på stora tomter med bristfällig kommunalteknik. Samhället måste växa med allt vad det innebar av mer mark, mer byggnation, fler invånare. Och den tid då tomtmarken köpts av AB Grankulla var nu slutgiltigt förbi då Grankulla köping stod för besluten om markköp.
Ers hemman villig att sälja
Man letade alltså febrilt efter mera tomtmark på flera olika håll, men anskaffningen stötte alltid på motstånd av än den ena, än den andra orsaken.
År 1954 erbjöds Grankulla slutligen möjligheten att köpa Kasabergsområ- det av Ers hemman i Esbo.
Utdragna förhandlingar om priset följde i köpingens beslutande organ och den 1 januari 1957 införlivades Kasabergsområdet med Grankulla köping.
Holmenkollen var förebild
Det var professor Otto Meurman som planerade det nyinska2ffade områ- det samtidigt som han gjorde upp en markanvändningsplan för Grankulla köping.
År 1959 fastställdes byggnadsplanen för Kasaberget, som skulle få höghus, radhus och småhus.
Då Meurman ritade upp planen bodde det ca 2 700 invånare i Grankulla. Antalet beräknades stiga till 10 000 invånare, och därför fanns det underlag för att skapa ett stort idrottscentrum i Grankulla.
Idrottscentret hade Holmenkollen som förebild.
Butiken Elanto blev Sagobergets daghem
Byggföretaget Sato valdes att förverkliga byggnationen.
Byggstarten gick dock trögt, eftersom spekulanterna var oroliga över dåliga kommunikationer. Köpingen sålde själv småhustomterna norr om Kasabergsvägen och denna försäljning löpte rätt bra. Höghuslägenheterna, speciellt de stora, var svåra att sälja och Sato ändrade planerna och byggde även små lägenheter i höghusen.
I den ursprungliga planen ingick ett köpcentrum i korsningen av Sportvägen och Kasabergsvägen men det förverkligades aldrig. Butiken Elanto öppnade sin affär där år 1967 men den stängde redan i början av 1990-talet.
Från 1996 fungerar Sagobergets daghem i fastigheten.
Byggnationen längs Kasabergsvägen 1966.
Skolcentret byggdes 1967
År 1967 togs den nybyggda skolfastigheten, Kasavuoren koulukeskus, i bruk. Över 700 elever går i skola där detta läsår – 375 i gymnasiet Kauniaisten lukio och 341 i högstadiet Kasavuoren koulu.
Det stora idrottscentret som skulle bli Grankullas Holmenkollen byggdes aldrig.
Planerna var för stora och dyra. Hoppbacke, skidspår för stora tävlingar, läktare för 10 000 åskådare var omöjliga att bygga, inte ens i samarbete med den stora grannen Esbo.
Idag finns det ett 2,5 km långt belyst motionsspår i Kasabergsskogen. Skogsområdet är naturskyddsområde med informationstavlor där besökare kan läsa om naturen.
Ett fast nät för orienterare läggs ut varje vår av föreningen OK77 till glädje för dem som gillar att löpa i skogen med ett mål.
Längs motionsspåret finns idag infotavlor om naturen i Kasabergsskogen.