På den ”gamla tiden” i Grankulla bodde familjerna i stora villor med skral kommunalteknik på stora tomter.

Familjerna odlade grönsaker i sina trädgårdar och drack vatten från egen brunn. Tvätt, städning och hushållsgöromål sköttes av kvinnorna i huset. Familjens mamma var oftast hemmafru och assisterades i hushållet av tjänstefolk.

Men på 1960-talet blev det vanligare att kvinnorna sökte sig till arbete utanför hemmet och behovet av dagvård för familjernas barn växte.

Köpingens första daghem som upprätthölls av Folkhälsan inledde sin verksamhet redan år 1944 och var länge det enda daghemmet i Grankulla.

På 1960-talet hade behovet av dagvårdsplatser för finskspråkiga barn ökat och man reserverade 1/3 av Folkhälsans 50 platser för de finskspråkiga barnen.

År 1963 hade behovet av dagvårdsplatser för finskspråkiga barn ökat och man reserverade 1/3 av Folkhälsans 50 platser för de finskspråkiga barnen. Så små- ningom öppnades ett helt finskspråkigt daghem i den tidigare finskspråkiga folkskolan på Heikelsvägen 12.

Men vad hade funnits tidigare i de gamla villorna som inhyser lekande små- barn medan deras föräldrar jobbar?

Folkhälsans barnträdgård, Heikelsvägen 5

Denna ståtliga villa byggdes ursprungligen på Kaserngatan i Helsingfors i mitten på 1800-talet av Reinhold von Willebrand.

År 1910 beslöt familjen von Willebrand att de skulle flytta till Grankulla och följaktligen tog man huset med sig. Stockarna numrerades minutiöst, revs ner, flyttades till nuvarande plats och byggdes upp igen på Heikelsvägen 5.

I tio år bodde Karin von Willebrand i villan tillsammans med sin dotter Margit.

Margit von WillebrandHollmerus var författarinna och var gift med Ragnar Hollmerus som var lärare vid Grankulla samskola.

De sålde villan till familjen Wasastjerna år 1920.

Villan var stor och tidvis bodde det underhyresgäster i några av villans rum.

I början av 1950 köpte köpingen upp villan och inredde den till folkskola för svenskspråkiga barn.

Då centralfolkskolan vid Tallbackavägen 2 blev klar år 1956, flyttade folkskolebarnen dit och villan hyrdes åt Folkhälsan som ännu idag bedriver daghemsverksamhet där.

För närvarande har staden ett köpavtal med Folkhälsans daghem för ca 38 daghemsplatser.

Villa Solhälla, Heikelsvägen 12

Det första finskspråkiga daghemmet i Grankulla fungerade också först som folkskola.

Huset byggdes för Magnus Hagelstam och hans familj år 1910, då han blev anställd som rektor i Grankulla samskola.

Villa Solhälla Heikelsvägen 12 på 1940-talet.

Rektor Hagelstam flyttade 1916–17 till Jondal och Grankulla köping köpte sedermera villan som blev folkskola för finskspråkiga elever år 1941.

År 1956 då centralfolkskolan blev färdig, flyttade folkskoleklasserna till Tallbackavägen 2 och i Villa Solhälla startade ett kommunalt finskspråkigt daghem sin verksamhet på 1960-talet. Daghemmet heter Heikelsvägens daghem och där finns plats för ca 34 barn.

Skogshyddan, Kavallvägen 8

På en av Grankullas vackraste tomter står Villa Skogshyddan.

Tomten köptes redan i början av 1900-talet av en rikssvensk investerare, Gustaf Borin.

Villa Skogshyddan Kavallvägen 8 på 1970-talet.

År 1907 lät han bygga en liten stockvilla på tomten och denna hyrde han ut.

År 1913 köptes fastigheten av Fridolf Fredrik Ekberg som lät förstora villan och höll den som sommarvilla.

Familjen som ägde Ekbergs bageri på Bulevarden bodde sommartid i Grankulla. Tomten sträckte sig ner ända till Gallträsks strand och där hade familjen både badhus, brygga, båthus och båt. På tomten fanns också tennisplan och bastu.

Många fester och sammankomster hölls i det Ekbergska hemmet.

Likaså ordnades tennistävlingar för dåtidens inhemska tennismästare.

Familjen Ekberg flyttade bort år 1987 och Grankulla stad köpte fastigheten.

Daghemmet Skogshyddan fungerade där till år 2012. Villa Skogshyddan är för närvarande till salu.

Villa Ekebo, Stationsvägen 17

På gården till Villa Ekebo har man bedrivit parktantsverksamhet i tre generationer.

Den första parktanten i Grankulla hette Brita Ekstam och hon bedrev parkverksamhet på sin gård ända från 1950-talet.

Villan byggdes på 1910-talet.

Brita Ekstam bodde själv i huset och upplät sin privata gård för parkverksamheten.

Då hon slutade 1985 och flyttade bort från villan, köptes tomten av Grankulla stad. Verksamheten fortsatte under ledning av fritidspedagogen Gunilla Cavonius. Hon hade lång erfarenhet av Skogsmulleverksamhet och introducerade i slutet av 1990-talet en ny daghemsidé som betonade vistelse ute i naturen oberoende av väder.

Ur och skur (Luonnossa kotonaan) – daghemsidén hade anlänt till Finland via Cavonius och tillsammans med energiska föräldrar startade en föräldragrupp som stödde denna nya daghemsform just i Villa Ekebo.

Från och med 2008 har Villa Ekebos dagvårdsverksamhet gått in i ett nytt skede.

Idag heter föreståndaren Peik Grönholm och det bedrivs både parkverksamhet på förmiddagen på den del av gården som vetter mot Stationsvägen och dagisoch eftisverksamhet för 12 respektive 8 barn på bakre sidan.

Verksamheten är helt i privat regi. Barnen vistas mycket ute oberoende av väder.

Lunchen äts inne och vilostunden sker inne i den gamla villan, i övrigt är barnen ute – ”i ur och skur”.

I övre våningen, som tidigare var uthyrd som bostad, planeras nu alldeles egna utrymmen för eftisbarnen.

***

Dessa gamla villor ägs numera av Grankulla stad. Artikeln beskriver därför bara dem.

Övriga kommunala daghem, i relativt nybyggda hus, är de finskspråkiga, Sagoberget (ca 40 barn), Lilla Akademin (ca 78 barn), Metsämaja/Berga (ca 28 barn), Puistokuja (ca 16 barn) och Språkbadet (ca 52 barn). Språkbadsdagiset ligger vid Kasabergsvägen 30 intill Kasabergets daghem.

För de svenska barnen finns Kasabergets daghem (ca 107 barn), Grankotten (ca 45 barn) och Stora Lyan (köpavtal för ca 41 barn). Den fastighet där Stora Lyan finns, ägs av Bensows stiftelse.

År 2014–15 planeras nybygget Sansåkers daghem stå färdigt med platser för ca 108 finskspråkiga barn.

Detta kommer att leda till nya lösningar som staden som bäst utreder.

Under Grankullas drygt hundraåriga tillvaro har det skett stora förändringar i såväl behoven av dagvård, i språkfördelningen som i kraven på ändamålsenliga utrymmen.

Visioner om flera språkbadsgrupper och om ett privat engelskspråkigt daghem finns, men ännu har inga konkreta beslut fattats.

Texten korrigerad den 18.2. 2021 för Villa Ekebos del. Villan byggdes på 1910-talet.