Denna vår har det gått 150 år sedan Mikael Lybeck föddes 18.3.1864 i Nykarleby. För de flesta är Lybeck, som dog i sitt hem Vallmogård 11.10.1925, idag ett okänt författarnamn. Han firas i Vallmogård 23.3.
Mikael Lybeck tog en fil.kand-examen 1887, gifte sig 1898 och flyttade in i Vallmogård våren 1907 med hustru Louise och tre barn.
Villan fick sitt namn efter en dikt han skrivit redan 1901 med en längtan till lantlig stillhet där han kunde ägna sig åt författarskapet.
Han valde Lars Sonck till arkitekt. Villans värde är stort i dag, både arkitektoniskt, kulturhistoriskt och lokalhistoriskt, dessutom landskapsmässigt.
Den stora Vallmogård-tomten på över fyra ha torde vara den första som köptes av Ab Grankulla, bolaget som grundades i mars 1906 för att bilda ett villasamhälle. Tomtförsäljningen kom väl igång och här bildades 497 fastigheter fram till år 1912. Grankullaborna tog från början hand om det mesta i sitt samhälle; vägar, polis, föreningsverksamhet, elektricitet, förtroendeorgan osv.
Grankulla samskola inledde sin verksamhet i september 1907, mycket på initiativ av Louise Lybeck. Familjerna som flyttade in var barnrika. Uppe i Vallmogård skrev Mikael Lybeck dikter, romaner, skådespel. Han var också en fin tecknare och mycket musikkunnig. I hemmet ordnades konserter för den växande bekantskapskretsen i Grankulla.
Efter Mikael Lybecks död bodde Louise Lybeck i villan tills den såldes 1948 till Krigsinvalidernas brödraförbund som fram till 1956 vårdade hjärnskadade krigsinvalider där. Därefter har Grankulla varit ägare till Vallmogård som åren 1956–72 var köpingshus och 1972–78 stadshus.
Då Grankulla fick sitt nya stadshus nere i centrum inleddes arbeten på att förvandla jugendvillan till kulturcentrum. 1982 öppnades villan som sådant och togs mycket väl emot av allmänheten. Där ordnades i 20 års tid regelbundet konstutställningar och kulturkvällar.
Stor omsorg lades vid inredningen tillsammans med familjen Lybeck och Museiverket och hematmosfären blev mycket uppskattad. Biblioteket fylldes med olika boksamlingar, främst med Mikael Lybecks egen produktion och delar av hans stora bibliotek.
Villan har 1982–2014 genomgått flera reparationer. Vallmogård har också haft problem med fuktskador. Konstgalleriet har blivit kök, salsmöblemanget har flyttats ner i det som i 20 år var ett vackert litet café och som nu kallas kabinettet, utmärkt för små möten.
Huvudvikten ligger numera på tillställningar, tidigare dominerade kulturen. Dock, samma tavlor hänger kvar, matsalsmöbeln står kvar och biblioteksskåpen har fåtts tillbaka. De fylls småningom med de tidigare boksamlingarna och nytillskott.
En speciell samling är böcker av personer som gått i skola i Grankulla eller bott eller verkat i Grankulla.
Denna samling med så kalllade grankullaförfattare – både av skön- och facklitteratur – ökar hela tiden i takt med att nya namn dyker upp. Förteckningen med i dag närmare 150 namn, avlidna och levande, vittnar om en skrivande befolkning. Denna unika samling kan ses som en hyllning till Mikael Lybeck och författarskapet som kulturform. En del av de nulevande är inbjudna till Vallmogård söndagen 23.3. för att fira 150-årsdagen.
Villan är tyvärr inte längre öppen för allmänheten, vilket den var 1982–2002, men privattillställningarnas och de enstaka kulturkvällarnas besökare kan dock i bokskåpen se till exempel samlingen med grankullaförfattarnas böcker.
En lättillgänglig katalog över böckerna kan studeras från och med 18.3, och en annan med biografiska uppgifter över författarna är under planering.
I ett skilt bokskåp i författaralkoven finns Mikael Lybecks produktion, litet familjehistoria och till dags dato två pro gradu-avhandlingar över Mikael Lybecks författarskap.
Mikael Lybecks svärson, litteraturvetaren Erik Kihlman har skrivit en fin biografi över författaren. Livet på Vallmogård är beskrivet i de nedannämnda böckerna.
Porträtt av författaren Mikael Lybeck, målat av vännen Hugo Simberg. I dag hänger en kopia gjord av svärdottern, keramikern Marita Lybeck på sin gamla plats i Vallmogård. Se bilden av inredningen i salen under Lybecks tid.
Av Mikael Lybecks böcker kan Breven till Cecilia och Tomas Indal rekommenderas, mycket för den fina psykologin. Några böcker har översatts till finska av Hannu Kankaanpää.
Till skådespelet Ödlan har Jean Sibelius gjort musiken enligt ett kontrakt som gjordes upp vid kompositörens besök på Vallmogård sommaren 1909.
Vallmogård är en kulturskatt att ta bestämt ansvar för, främst naturligtvis av Grankulla. Där är vi alla medansvariga.
Grankulla stadsbibliotek ordnar i mars en utställning om Lybecks tid och omgivning; litteraturen, idéerna, villakulturen och musiken på båda sidorna om sekelskiftet 1800–1900.
Mikael Lybecks egen produktion finns naturligtvis med och är en permanent del av bibliotekets Grankullasamling
Inredningen i salen var hemtrevlig med vinkelsoffa, böcker, tavlor och inte minst en stor kakelugn. Vallmogård värmdes länge med kakelugnar och vedtravarna var enorma ute på gården. Här ser man att villan fått elektricitet, alltså efter 1910 då elverket började fungera i Grankulla.