Kännetecknande för Paul Olssons trädgårdar och parker är enhetliga färgfält, former som förenar sig med den omgivande terrängen, användningen av pergolor, lusthus, skulpturer, solur, stenbelagda promenadgångar och dammar.
Paul Olsson föddes år 1890 i en svensk familj som ett år tidigare flyttat till Finland från Sverige i och med att hans far, Svante Olsson, hade utnämnts till första heltidsanställa stadsträdgårdsmästare i Helsingfors år 1889.
Paul växte alltså upp i en miljö av trädgårdar och parker, och hans yrkesval stod redan tidigt klart. Men sin utbildning fick han skaffa sig i Tyskland, i Allmänna trädgårdsinstitut i Köstritz, där han avlade högre trädgårdsexamen år 1911. Begreppet trädgårdsarkitektur var nämligen relativt okänt i Finland på den tiden.
Samtidigt jobbade han för berömda trädgårdsarkitekter på olika håll i Europa.
Då han blev färdig med studierna, flyttade han tillbaka till Finland och jobbade tillsammans med fadern med att planera både privata och offentliga trädgårdar. Åren 1913 – 1920 jobbade han som biträdande stadsträdgårdsmästare med sin egen far som chef.
Nya idéer
Vanliga Helsingforsbor hade på den tiden inte tillträde till herrskapsparkerna, utan var hänvisade till folkparker så som Blåbärslandet och Fö- lisön.
Men Paul Olsson och hans far hämtade nya idéer från kontinenten till de finländska trädgårdarna och parkerna; och då parker öppnades för allmänheten kunde också ”vanligt folk” få en inblick i de nyaste trenderna.
Parkerna planerades i engelsk-tysk stil med större symmetri och fler geometriska former än tidigare. Som exempel kan nämnas Eiraparken, Engelplatsen och parkområdet runt Vinterträdgården, som alla planerades och färdigställdes mellan åren 1915 och 1920.
Villa Ekberg. Upptill går Kavallvägen, nedanför trädgården finns Gallträsk.
I planeringen av privata trädgårdar, strävade han till att integrera trädgården med den befintliga naturen och byggnaderna. Sålunda uppstod harmoniska helheter.
Plantskola
År 1920 inledde Paul Olsson sin karriär som självständig trädgårdsarkitekt.
Han grundade en trädgårdsarkitektbyrå i Helsingfors på Alexandersgatan och samma år anlade han en stor plantskola i Grankulla invid familjens privata villa Villa Björkgården. Olssons plantskola blev känd också utanför Finlands gränser. När företaget var som störst sysselsatte den ca 200 personer och omfattade 32 ha mark.
Plantskolan upphörde på 1980-talet och arkitektbyrån på 2000-talet.
På plantskolans område finns idag ett nytt bostadsområde.
Paul Olsson planerade många trädgårdar såväl offentliga som privata. Den kanske mest kända och bäst bevarade är trädgården på Gullranda i Nådendal som han planerade tillsammans med sin far.
Många av trädgårdarna han planerat har tyvärr förstörts i krigen eller blivit kraftigt ändrade till följd av nya tomtdragningar och ny planering.
I Grankulla
I Grankulla är den mest kända och bäst bevarade av Olssons trädgårdar, den som ligger vid Villa Bensow.
Andra kända tomter där man ännu kan se spår av Paul Olssons planering är till exempel Villa Ekberg (Skogshyddan) på Kavallvägen, Villa Tuna på Östra skolstigen och trädgården kring Villa Wulff.
Under perioden 1940 – 1970 gjorde Paul Olssons byrå upp planer för nästan 90 grönområden i Grankulla, främst privata villaträdgårdar.
Då Grankulla köping firade sitt 50-årsjubileum donerade Paul Olssons plantskola en granplanta som planterades nedanför kyrkan. Den har vuxit till ett ståtligt träd som kan beskådas där ännu idag.
Lusthus i Villa Bensows trädgård.
Banbrytare
Paul Olsson var en mycket aktiv banbrytare inom sin yrkeskår och ordnade både utbildning och praktik för nya blivande förmågor. Bland hans elever kan nämnas Leena Iisakkila, Onni Savonlahti och Maj-Lis Rosenbröijer.
Paul Olsson fick fyra barn och sonen Leif Olsson följde far och farfar i fotspåren som verksam trädgårdsarkitekt fram till slutet av 1980-talet. År 1966 övertog Leif Olsson, ledningen för familjeföretaget. Byrån vid Alexandersgatan flyttade till Grankulla år 1969.
Paul Olsson dog år 1973 i en ålder av 83 år i Kalifornien och hans släktingar donerade år 2001 en stor samling trädgårds- och parkplaneritningar som omfattar tre generationer olssonska verk 1913-1990 till Arkitekturmuseet i Helsingfors, där man kan studera dem.
I stadshuset i Grankulla hänger några kopior av hans ritningar i korridoren i nedre våningen.