Också i Grankulla infördes seden att fira Lucia på 1950-talet. Mina egna minnen är från folkskolan då jag gick i klass två och alla flickor i klassen skulle ansvara för Luciafirandet. Klasskamraterna fick rösta fram den flicka som skulle bli Lucia och alla andra fick vara tärnor.
Det året (1958) valdes Siv Almark till folkskolans Lucia. Vi tågade upp framför skolan i samband med morgonsamlingen och Lucia deklamerade en dikt.
Fortfarande firas Lucia i Granhultsskolan så att eleverna i årskurs två uppträder på själva Luciadagen. Föräldrarna är inbjudna. Programmet brukar bestå av Luciasången, tomtesånger och kanske en Staffanssång.
Ibland har Lucia med följe uppträtt för pensionärer och ibland även för firmor i Grankulla. Då har man fått litet intäkter som man använt till tex. lägerskola.
En tid brukade Granhults Lucia uppträda i Mäntymäki men i och med de svenska språkbadsklasserna har Mäntymäki sitt eget Luciaprogram.
Under de första åren uppträdde eleverna i språkbadsklassen i årskurs två med Luciaprogrammet. Men på senare tid har alla språkbadsklasser medverkat. Efter Luciatillställningen har föräldrakommittén för språkbadsklasserna bjudit på lussebullar och saft, berättar rektor Jarmo Ranta i Mäntymäkiskolan.
Ofta uppträder Lucia med sitt program ännu under de båda julfesterna i Granhultsskolan. Under den tid Grankulla samskola var en privat skola firades Lucia i samband med kvällsjulfesten. Arrangemangen sköttes av lektor Hjördis Gaefvert. Om detta berättar Agneta Nordling (f. Feiring) följande:
”Jag utsågs att uppträda som Lucia på kvällsjulfesten år 1949 då jag var 10 år. Jag skulle deklamera ”Gläns över sjö och strand” och jag var helt ensam på scenen utan tärnor. Jag fick inte ens ha ett papper att läsa ifrån men man hade vidtalat en sufflör (Sam Panelius, son till rektorn) om jag skulle råka glömma orden. Jag stod i salen framför alla skolans elever och lärare och höll krampaktigt ett ljus i min hand och på huvudet bar jag en krona med levande ljus. I kulisserna stod Hjördis Gaefvert med en stor svart kappa som skulle användas som brandsläckare om det skulle råka börja brinna från ljusen. Men allt gick bra den gången.”
I samband med begynnande intresse för elevdemokrati på 1970-talet och i och med en större och modernare tillbyggnad med ny stor festsal, började man ordna Luciaval med kandidater turvis från högstadiet och gymnasiet. Kandidaterna presenterade sig framför skolans elever och röstningen skedde på lappar i klassrummen efter- åt. Numera är det musiklä- raren som utser Lucia.
Under 1980-90-talen jobbade lektor Ingrid ”Inni” Lindqvist-Stenman i Hagelstams högstadium som lektor i matematik. Hon hade varit Svenskfinlands ”riktiga” Lucia år 1964.
Inni lät skolans Lucia använda den riktiga Luciaklänningen som hon burit under sin tid som Lucia. Varje höst syddes den om av flitiga handarbetslärare för att passa på skolans Lucia. Också kronan var Innis och fick användas i skolan. Varje år bands nytt lingonris kring stommen och kronan utrustades med levande ljus. I kulisserna hade man vattenfyllda ämbar för att släcka eventuella eldsvå- dor.
I och med att Inni flyttade till Mattlidens skola skaffade skolan en egen utstyrsel för Lucia. Huvudfesten på Luciadagen hålls under den gemensamma morgonsamlingen i Svenska skolcentrum. Musiken under Luciahögtiden leds av musikläraren och i kören deltar oftast elever i årskurs sju.
I Lucias följe ingår gitarrspelande stjärngossar och sjungande tärnor.
Lucia med följe gick tidigare runt i klasserna och bjöd på sång och pepparkakor. Den traditionen är numera slut och i stället bjuds det på saft och pepparkaka i korridorerna.
Lucia uppträder i lärarrummet dit också pensionerade lärare är inbjudna att delta. Efter hela dagens lussande är det ett stort jobb att skrapa bort stearin från Lucias långa hår!
År 2013 var Jenny Hedström Lucia i svenska skolcentrum. Så här sammanfattar hon sina minnen från den tiden:
“December är mörk, tyst och trött. Många fylls av ensamhet och väntan på julen är lång. Luciadagen är fylld av glädje och gemenskap som ger energi och värmer inifrån. För en stund finns all den värme och det ljus samlat som alla saknar och behöver. Att vara Lucia innebär att vara med och inge den känsla av trygghet som sång, ljus och värme tillsammans skapar. Det är en ära att få uppdraget att sprida den julstämning och glädje som Luciadagen förknippas med.”
Stadens Lucia
År 2012 införde staden en tradition med en egen Lucia. Idén vaknade som ett samarbetsprojekt mellan Grankulla musikinstitut, stadens kultursektor och Grankulla svenska församling.
Den allra första Grankullalucian var Maja Mannila som samma höst hade utmärkt sig i MGP (musiktävling för unga finlandssvenska sångare) i FST. Maja lussade i stadshuset, Villa Anemone, Ekkulla, Kauniala och i kyrkan.
Första året var det litet knepigt att hitta tärnor till Luciatåget men redan följande år gick det lättare. År 2013 valdes Elin Qvist till Lucia. Hon hade varit med som tärna för Maija och det var säkert en bidragande orsak till att lussandet löpte smidigare denna gång.
Elin Qvist minns sin Luciatid såhär:
”För mig betyder Lucia att sprida ljus i vintermörkret och värme till dem som behöver. Jag tycker att Lucian är den mest stämningsfulla händelsen på året, men också väldigt viktig, speciellt för de äldre. Jag är väldigt tacksam över att jag fick vara förra årets Lucia och sprida denna glädje! ”
Lucia för år 2014 är redan vald, hon heter Linnéa Lang och hon kommer att sprida ljus i decembermörkret i samarbete med Lucia i Svenska skolcentrum (se pärmen och sid. 3 för bilder och Lucia-programmet 2014).
Metodisternas Lucia
Också i Metodistförsamlingen firas Lucia.
Om dessa traditioner berättar församlingens präst Gösta Söderström på följande sätt; ”Metodistförsamlingens luciatradition i Betlehemskyrkan i Grankulla går tillbaka till 1940-talet, med årligt återkommande Luciaprogram i kyrkan. Lucia utsågs bland ungdomarna och både pojkar och flickor var med som stjärngossar och tärnor. Från 1970-talet kopplades Lucia samman med församlingens söndagsskola. Barnen och ungdomarna deltog med Luciaprogram i församlingens julfest och i samband med Grankulla gillets och församlingarnas gemensamma julfest.”
***
Att samla ihop fakta om Luciatraditioner i Grankulla har varit både roligt och jobbigt. Alla har sina egna minnen och fakta finns just inte samlat någonstans. Den här texten är mitt försök att ge en liten inblick i hur Lucia firats på olika håll i Grankulla.
Om någon vill kommentera eller tillägga, är det roligt och välkommet. Kanske vi tillsammans kan samla ihop ett mera heltäckande faktapaket.
Jag vill tacka alla snälla människor som bidragit med sina minnen och delat med sig av dem, i synnerhet Inge-Britt Sandström, Marina Lindholm, Pamela Sandström, Ingrid Lindqvist-Stenman, Anne Waselius, Gösta Söderström, Nils Wahrman, Brita Storbacka, Elin Qvist, Jenny Hedström med flera som hjälpt mig att samla ihop fakta.
Elina Sagne, Lucia i Svenska skolcentrum hösten 1996.
Jenny Hedström, Lucia i Svenska skolcentrum hösten 2013.