Vilken är bakgrunden till Grankullas 129 gatunamn? I den här artikeln tar vi upp namn i södra Grankulla. I följande nummer granskar vi namnen norr om järnvägen.
Grankulla ger sina namn enligt många principer och i samråd med de omkringliggande kommunerna. Samma eller likartade namn skall undvikas i grannkommuner.
Namn med lokalhistoria väcker intresse och ger identitet. I ingen annan kommun finns en Grankullaväg, en Bensowsgränd eller en Badets väg.
Självklara namn som Tunnelvägen och Grankullavägen behöver vi inte gå in på här.
Men förstår dagens läsare varför vi har en Bolagsväg? Vägnamnet kommer ju från det aktiebolag som 1906 grundade Grankulla.
Den främsta initiativtagaren till aktiebolaget var Janne Thurman, bankdirektör och doktor i Pargas-målet. Därför Thurmansallén.
Bankdirektör Axel af Forselles var en annan av Ab Grankullas grundare. Han har gett namn åt Forsellesvägen där hans Villa Constantia också fanns, riven för ca 50 år sen.
Borgsvägen hedrar familjen Borg som i flera generationer verkat i Grankulla och bott i den stora rödmålade villan vid Köpingsvägen 14. Den igen påminner om Grankullas tid som köping 1920–72.
Wilhelm Bensow med hustru byggde en stor villa uppe på kullen vid Gräsavägen där de i många decennier upprätthöll ett barnhem. I den östra delen av den stora tomten ligger Bensowsgränden.
Allt färre vet att Signegränden är uppkallad efter författaren Arvid Mörnes hustru, mycket aktiv i Grankulla i 40 år. Familjen Mörnes hundraåriga villa står kvar mellan Helsingforsvägen och Signegränden.
Stadsplanen 1941
Under den första byggboomen 1906–12 drog man ofta upp sin väg själv genom ganska oländig skogsmark. Man hittade fram till husen enligt villaägarens namn. Småningom fick vä- garna namn.
Den första stadsplanen 1941 (först då!) hade 80 officiella gatunamn, en stor del dock bara på papper.
O-I Meurmans stadsplan 1963 innehöll mera tomter och därmed mera gatunamn, nu steg antalet till 117 namn. Ett av våra nyaste namn är Heinrichsstigen. Namnet kommer från familjen Heinrichs som i Stationsvägens sluttning hade en villa och affärslokaler. I familjen med åtta barn ingick de fyra ”jägarbröderna” med den blivande generalen Erik som den äldsta.
Några namn är gamla, tex Gräsavägen. Den gick från Gräsa hemman i södra Esbo genom Grankulla mot kvarnarna i Bemböle. Ursprungligen talade man om Kvarnvägen. Till den här gruppen hör andra gamla hemmansnamn på Esbosidan; Ers, Kavall, Petas, Smeds, Juus.
Vissa namn hänvisar till naturen nära vägen, tex Backvägen, Norra och Södra Mossavägen.
Junghans
Villa Junghans, bekant för många som där deltar i kurser, möten och tillställningar har förstås gett namn åt Junghansgränden. Namnet Junghans kommer från en tysk familj som i ca 20 år ägde villan fram till fredsslutet 1944 då tysk egendom övergick till Sovjetunionen. Nu har villan länge ägts av Grankulla.
En del av Ullasbackavägen finns på Grankullasidan. Namnet kommer från ett gammalt torp i närheten, rivet för länge sedan. Vägen går här i en båge söder om järnvägen. Den är en gammal del av järnvägen förrän den rätades ut just här.
Ännu för 20 år sedan kunde man se resterna av Brännbacka torp mellan Åboleden och järnvägen några hundra meter före Domsby station. Bilarna som rusar förbi högt uppe ovanför det gamla torpet ser inte de ruttnande timmerstockarna djupt nere i den lilla dungen. Här ligger Bränntorpsvägen med en enda nummer, 28, inom Grankullas gränser.
Ingen minns heller att här förbi gick den gamla ”kyrkovägen”, en stig som ledde till Esbo kyrka och som användes av folk som kom vandrande från öst.
Kvinnonamn
Två kvinnonamn finns på södra sidan; Leavägen och Helenagränden.
Den förras ursprung är okänt, den senare kan härledas till Helena Lundqvist som med familj byggde sitt hus på köpingens arrendemark för mer än 50 år sedan.
Södra sidan innehåller några gamla hemmansnamn; Jondal, Ers, Smeds. De kännspaka genetivformerna finns kvar från tider då hemman fick namn efter sin ägare (Erik, Smed osv). Namnet Sans som finns i Sansåker torde komma från soldatnamnet Sand.
Och så har vi Torngränden som fått sitt namn efter ett ryskt mätningstorn som i tiden stod uppe på Tornberget, i dag parkområde.
Översättningar
Valet av namn ger ibland upphov till diskussion, till och med irritation även om det godkänts av myndigheterna. Synpunkter beaktas och namn kan ändras.
Översättningar kan också irritera, tex kunde Britagränden få heta Britankuja på finska och inte Pirkonkuja. Brita Hindström är den man här vill minnas, hustru till Helge Hindström som bland annat var medlem av köpingsstyrelsen 1931–1967. Gränden leder till deras gamla villa. Samma gäller för Vilhelmsvägen som borde få heta Vilhovägen efter Vilho Heinonen som lät bygga Villa Rauhala och länge satt i flera nämnder. Tomten får nu mera byggrätt och villan får troligen skyddsbeteckning, se Kaunis Grani nr 13 / 11.11.2014
1960-talet
Efter 1960-talets stora ”byggboom” drogs nya vägar upp i rask takt. Ca 2000 nya invånare skulle då få sina postadresser. Utryckningsfordon och taxibilar skulle snabbt hitta fram.
Den samhällstekniska avdelningen tog fram lämpliga namn, ofta i samarbete med P-O Morelius, legendarisk namnforskare i Esbo och Grankulla.
Lokaltidningen Kaunis Grani publicerade en artikelserie i tre delar våren 1980 om våra gatunamn och hösten 1990 ordnades en utställning i stadshuset kring namnen.
Det är tyvärr omöjligt att förklara bakgrunden till alla 129 namn. Den intresserade är välkommen till det lokalhistoriska arkivet i Villa Junghans för att studera Inga Eichholz pro gradu-avhandling 1977, där alla dåvarande namn finns upptagna.
Markanvändningsenheten i stadshuset har förteckningar över dagens alla namn, den finska med motsvarande namn på svenska – och vice versa.
Villa Björkbacka på 1910-talet, i dag radhus vid Fasanstigen 4. Björkar har i alla tider trivts i områden med god tillgång på vatten. Som namn är Björkbacka äldre än Björkgården, villan vid Bredavägen som byggdes med Olssons plantskola i början av 1920-talet. Björkgården har gett sitt namn åt järnvägsstationen litet längre västerut.
Flygfotot över Grankulla centrum är från krigsåren på 1940-talet. Höstackarna står där Tunnelvägen går i dag. Elantos stora affärsbyggnad (i mitten av bilden) revs i början av 2000-talet och gav då plats för vårt nya köpcentrum. Den lilla vita byggnaden i närheten kallades av en del för ”lilla Elanto” och högre upp ses vägen över järnvägen. Husen till vänster om den innehöll affärer, en biograf, en krog mm. Till höger om övergången byggdes tunneln som öppnades för trafik 1.8.1965.