Måndagen den 30 maj hålls ett öppet möte, där alternativa framtidsutsikter diskuteras. Vålkomna!
Stadsdirektör Christoffer Masars text publicerades för första gången i papperstidningen och på en underordnad plats i nätet i slutet av april, men det kan vara lönt att begrunda Masars resonemang och tankar inför försommarens sista möten på olika fronter.
Samhällsekonomin i Finland har underpresterat i nästan ett decennium, och BNP har fortfarande inte nått samma nivå som 2008, året före den ekonomiska krisen. Grankulla har tack vare sitt stabila inkomstunderlag och de utmärkta markförsäljningsintäkterna särskilt under förra året och detta år kunnat upprätthålla mycket högklassig service, samtidigt som kommunalskattesatsen hållits låg jämfört med resten av landet. Finlands svaga ekonomiska tillväxt tillsammans med en åldrande befolkning och stigande arbetslöshetsgrad har dock även i Grankulla gett upphov till en ständigt växande klyfta mellan inkomsterna och utgifterna.
Stadens bokslut har sedan 2009 uppvisat underskott, eller skulle ha gjort det om man inte räknar in försäljningsvinster eller andra extraordinära inkomster i resultatet. Det här innebär att de årliga utgifterna för verksamheten har varit högre än de regelbundna inkomsterna allt sedan 2009. Stadens bokslut för 2015 uppvisar överskott (1,6 miljoner euro), men där ingår en försäljningsvinst om 7 miljoner euro i verksamhetsintäkterna. Utan markförsäljning skulle bokslutet ha uppvisat ett underskott på 5,4 miljoner euro. Årsbidraget för 2015 utan markförsäljningsvinster är positivt med bara 1,5 miljoner euro, och då de största markförsäljningsinkomsterna upphör från och med 2017, hotar årsbidraget att bli negativt, vilket skulle innebära skuldsättning för att täcka driftsutgifter. År 2015 fanns det bara 11 kommuner med negativt årsbidrag i Finland. Årsbidraget anger kommunens inkomstfinansiering, som kan användas till investeringar, placeringar och avbetalning av lån. Grundprincipen är att inkomstfinansieringen är tillräcklig om årsbidraget är lika stort som de avskrivningar som ska avdras från det. (Avskrivningsnivån år 2015 var cirka 7 miljoner euro.)
Den främsta orsaken till den ofördelaktiga utvecklingen har varit en alltför snabb ökning av verksamhetskostnaderna. Ökningen i stadens verksamhetskostnader har varierat mellan 3,2 och 4,8 % under åren 2012–2015. Andra framträdande orsaker är att ökningen av skatteintäkterna har stagnerat och att statsandelen har minskat till följd av statsandelsreformen (2012: 4 mn euro, 2017: –400 000 euro). År 2015 ökade skatteintäkterna med bara 1,6 %, och nästan hela ökningen berodde på en höjning av fastighetsskattesatsernas lagstadgade nedre gräns och en ökning i samfundsskatten, medan förändringen i kommunalskatteintäkterna kanske för första gången i Grankullas historia var negativ.
Grankullas nettodriftskostnader uppgick år 2014 till totalt 6651 euro/invånare. För jämförelsens skull må det konstateras att motsvarande kostnader i Esbo uppgick till 5230 euro/invånare, medeltalet för Nyland till 5245 euro/invånare och medeltalet för Finlands fastland till 5482 euro/invånare. I proportion till invånarantalet använder vi alltså årligen 11 miljoner euro mer pengar på kommunala tjänster än det övriga Nyland eller Esbo. Det här motsvarar cirka 3 procentenheter i kommunalskattesatsen.
Från år 2017 framåt kan vi räkna med att vårt resultat sjunker kraftigt ner på minussidan, och åtminstone med den nuvarande skattegraden har vi inte till alla delar råd att tillhandahålla service på samma nivå som idag. De närmaste åren kommer att kräva en strikt utgiftsdisciplin, försämringar i servicenivån samt antagligen också en höjd skattebelastning. Det ankommer på våra ansvariga politiska beslutsfattare att utifrån tjänsteinnehavarnas åtgärdsförslag väga upp balansen mellan servicenivån och skattebelastningen. Servicen i Grankulla kommer att hålla synnerligen hög nivå också efter eventuella nedskärningar.
För att uppnå balans i ekonomin på lång sikt behandlade stadsfullmäktige 25.4 ett program för balansering av ekonomin under åren 2017–2019. På sitt ekonomiseminarium 16.5 kommer stadsstyrelsen att diskutera de konkreta åtgärder som behövs för att verkställa balanseringsprogrammet. En invånarkväll kring bl.a. dessa teman kommer att ordnas måndagen den 30 maj.
CHRISTOFFER MASAR
STADSDIREKTÖR