Byt inte byggnaderna för Kauniaisten lukio och Mäntymäen koulu

På finska sidan har man redan i över två års tid gjort kalkyler och utredningar om en sk enhetsskola för högstadiet och lågstadiet. Stadsstyrelsens ordförande Finn Berg presenterar i sin kolumn i Kaunis Grani en lösning där Kauniaisten lukio skulle flytta till Mäntymäkis skolbyggnad och Mäntymäen alakoulu skulle flyttas till Kasavuori skolcentrum. Hans motivering är att elevantalet i gymnasiet då kunde öka och på så sätt ge fler statsandelar vilket är en tilläggsinkomst till staden.

Skolornas produktivitet och funktionalitet ska ändå främst ses ur ett pedagogiskt perspektiv. Kasavuori skolcentrum har efter många nybyggen och saneringar blivit ett passande lärosäte för gymnasieundervisning. Utvidgningen av de sista sex undervisningsrummen blev klar den här hösten. Samarbetet mellan Kauniaisten lukio och Kasavuoren yläkoulu har fungerat friktionsfritt i snart fyrtio år. Gymnasiet och högstadiet har utvecklat sina egna innovationer i samma byggnad, Kasavuori skolcentrum.

Mäntymäki skolbyggnad är planerad för små barn som just har börjat skolan. Den förstorades när grundskolans klasser 5-6 flyttades från Kasavuori skolcentrum till Mäntymäki skola som ansågs passa bättre för klasslärarundervisning.

Mäntymäki skolbyggnad lämpar sig inte för gymnasie- eller andra stadiets utbildning. Byggnaden borde då saneras i sin helhet. Det fattas bl a fysik, kemi och biologisalar. Ett auditorium, som inte finns i Mäntymäki skolbyggnad, hör till ett gynasiums studiemiljö. Klassrum och andra utrymmen borde saneras så att de passar växande ungdomar. De här investeringarna skulle räknas i miljoner euro. Gymnasierna tävlar sinsemellan om bra elever och där skulle inte Mäntymäki byggnaden och miljön befrämja saken. Dessutom har man i år installerat behövlig apparatur för elektronisk studentskrivning i skolcentrets gymnastiksal.

Tomten vid Mäntymäki räcker inte till för de unga vuxnas forstskaffningsmedel. Personalens fordon medräknat borde ca hundra bilar och lika många motorcyklar och mopeder förutom cyklarna få plats. De flesta vårdnadshavare har i adressinsamlingar motsatt sig en flytt av Mäntymäki skola till Kasavuori skolcentrum.

Man kan grunda en finskspråkig enhetsskola i Grankulla som fungerar i två olika byggnader och Kauniaisten lukio kan utvidgas i den nuvarande fastigheten. Ett byte av skolbyggnader medför betydande ekonomiska och funktionella risker. (Se KH:s beslut 27.4.2016 § 77)

Fullmäktigeledamöterna Tapani Ala-Reinikka, Lauri Ant-Wuorinen, Risto Artjoki, Pertti Eklund, Pekka Herkama, Heikki Kurkela, Tiina Rintamäki-Ovaska, Virva Wahlstedt, Juha Pesonen och Tapani Jääskeläinen.

Enhetsskola är inte en “win-winsituation”

I tidningens senaste nummer understöder Finn Berg starkt grundandet av en enhetsskola i Kasavuori, vilket skulle innebära att gymnasiet skulle flyttas till Mäntymäki. Det här förslaget har inte i något skede fått det breda stöd det skulle behöva.

De argument som framförts till förmån för förslaget har snarast väckt förvirring. Till exempel skulle argumentet att studieresultaten förbättras i en större enhet kräva stödande oberoende forskningsresultat.

Om studieresultaten verkligen förbättras avsevärt i en större skola så borde en likadan rättighet till bättre resultat i jämnställdhetens namn också ges åt de svenskspråkiga barnen.

Förflyttningen mellan lågstadiet och högstadiet är naturlig och gör inte skolstigen fragmentarisk. Det är också svårt att förstå varför det skulle vara klokt att sanera Mäntymäki, som är planerad för småbarn, till ett gymnasium när man just har gjort förändringar i Kasavuori för att anpassa det till gymnasiebruk. De pedagogiska fördelar som en enhetsskola ger kan man också uppnå i en modell med två olika verksamhetsställen. Den nya läroplanen betonar pedagogisk kreativitet som inte är bunden till en fysisk plats.

Föräldrarna har högljutt framfört sin helt mänskliga oro när det gäller längre skolväg och de utmaningar som följer med en större skolenhet. Eftersom det fram för allt är fråga om samarbete när det gäller uppfostran, eller pedagogiskt partnerskap, är det fel att åsidosätta föräldrarnas oro.

Det har varit förbryllande att se hur lite föräldrarnas åsikt intresserar kommunens beslutsfattare. Varje höst börjar trots allt en skara förstaklassister skolan, elevernas föräldrar oroar sig, stöder, bekymrar sig för och uppmuntrar vid sidan av sina barn också skolan. Detta mer än någon kommuntjänsteman gör.

Hoppas man i Grankulla också i framtiden är för en skolpolitik vars främsta syfte är att säkra barns rätt att växa och utvecklas i en trygg miljö.

Till en god skolpolitik hör också möjligheten till konstruktiva samtal om olika skolmodeller. Till exempel har man i Vasa framgångsrikt slagit ihop det finsk- och det svenskspråkiga gymnasiet under samma tak (Campus Lykeion). Lösningen har varit både ekonomisk och pedagogisk och dessutom mycket omtyckt. Detta kunde vara en verklig konkurrensfördel för Grankulla i huvudstadsregionens hårda gymnasietävling som också diskussionen om enhetsskolan delvis handlar om.

Anna Heinonen, Gymnasielektor

Nedskärning i den grundläggande undervisningen

Skapandet av en enhetsskola på finska sidan i Grankulla är i praktiken klappat och klart. Om ledarskapet fungerar är en sammanslagning av låg- och högstadiet en bra sak; resurserna används effektivare pga en lättare byråkrati.

Bildningsväsendet försöker få in en flytt av lågstadiet till Kasavuori och gymnasiet till Mäntymäki i beslutet om enhetsskola. Tvärtemot vad Finn Berg påstår i förra KaunisGrani så garanterar en sammanslagning av grundskolorna i samma byggnad inte bättre studieresultat. Berg och tjänstemännen vill skapa en anstalt för 760 elever. I Finland finns det forskningsresultat som visar att enheter med över 600 elever märkbart försvagar studieresultaten och dessutom försämrar elevernas och lärarnas välmående.

Bland föräldrar i Grankulla motsätter man sig starkt en förflyttning av lågstadiet. En adress mot en flytt har redan samlat 300 namn. Föräldrarnas oro begränsar sig inte bara till längre skolväg, mera rusningstrafik eller tonåringarnas påverkan på första klassisternas identitet. Utrymmena i Kasavuori är klart sämre än i Mäntymäki. Enligt arkitektens ritning skulle 1-4 klassisterna placeras längs en korridor. De större klassrummen och aulan i Mäntymäki möjliggör en uppdelning av eleverna i mindre grupper så att undervisningen blir effektivare och följer barnets utveckning.

Som Berg sammanfattade så är den grundläggande idén med att byta skolhus, att få mer pengar för gymnasiet. Stadsstyrelsen har dragit upp riktlinjer att en tillräckligt stor tillväxt av gymnasiet lyckas i Kasavuori. Ett byte av skolbyggnader skulle betyda att lågstadieeleverna skulle få sämre utrymmen för att ge plats åt gymnasiecampuset. Vad händer om en flytt av gymnasiet sen heller inte inbringar önskade summor, om de nya gymnasieeleverna behöver mera stöd och ombyggnaden av de gamla skolhusen sväljer en dubbelbudget? De här pengarna dras direkt bort från lågstadiets skolbiträden, stödundervisning och material. Och vad händer när den sämre inlärningsmiljön ökar behovet av stöd i undervisningen?

Den planerade placeringen av lågstadiet är problematisk och försämrar värdet på våra tomter. Ett större problem med tanke på vår stads attraktionskraft är ändå det att förändringen som tjänstemännen driver kan leda till att den grundläggande undervisningen försämras radikalt. Därför rör den finska sidans skolomvandling alla granibor.

Stadsfullmäktige gör sig beredda att rösta om skolornas framtid. Bergs skrivelse visar att man vill sluta med kutymen att man i beslut gällande skolor respekterar den ifrågavarande gruppens majoritetsåsikt. Hoppas SFP:s medlemmar ser att om de vänder ryggen mot problemen med skolbyte så anser vi röstare att de står bakom stadsstyrelsens ordförandes skrivelse.

Vi röstare borde kunna välja om vi vill ha ett stort Esbogymnasium mitt i byn eller en satsning på kvalitativ grundundervisning.

Satu Mollgren, Lasse Larvanko, Sini-Marja Ant-Wuorinen, Tommi Salmi, Lauri Vassila, Virva Wahlstedt

GENMÄLEN

Jag är glad över att min kolumn i senaste KaunisGrani väckte stort intresse och gett flera inlägg.

Just för att saken är viktig ansåg jag det vara befogat att lyfta fram ärendet så att alla Grankullabor kan delta i diskussionen.

Den finska skolan i Grankulla är en föregångare i vårt land och har uppnått fina studieresultat. Som jag har förstått saken på basen av de förberedande dokumenten är den finskspråkiga skolenheten och den finskspråkiga utbildningsnämnden måna om att dra nytta av den senaste pedagogiska forskningen, som visar att enhetsskolor främjar elevernas utveckling och studieresultat.

Det är just pedagogiska skäl som talar för verksamhet i en enda skolbyggnad. Det växande antalet elever i gymnasiet är inte och får inte vara ett motiv för att byta skolbyggnader.

Men man får heller inte sopa under mattan att ett växande gymnasium ger tilläggsinkomster till staden.

Finn Berg

Staden svarar

Skolnätsfrågor engagerar. Utredningen om enhetsskolan började för mer än två år sedan och utredningar pågår än. Vi vill här precisera vissa sakfrågor om processen, de pedagogiska aspekterna och fastigheterna.

Processen
Initiativet till enhetsskolan kom från början från de finskspråkiga skolorna (år 2014). Man ville som en pedagogisk åtgärd utveckla lärmiljön för barnen i Grankulla. I det skedet planerades renovering i båda skolfastigheterna och man tyckte därför att det var en lämplig tid att ta upp frågan om fastigheternas användning. Den finskspråkiga nämnden för undervisning och småbarnsfostran ställde sig positiv till att ärendet skulle beredas (april 2014). Stadsstyrelsen tillsatte då en politisk arbetsgrupp, som utarbetade några olika alternativ, men som inte tog ställning till dessa. Efter ett år i maj 2015 överräckte arbetsgruppen utredningen till stadsstyrelsen. Styrelsen begärde därefter i flera omgångar utredningar om ytterligare några alternativ och arkitektutredningar om samtliga alternativs möjligheter och kostnader. När utredningarna var slutförda bad stadsstyrelsen i april 2016 nämnden om utlåtande i frågan. Stadsstyrelsen tog också i sitt beslut ställning till att en enhetsskola i två olika fastigheter kan bildas. Nämnden föreslog i juni 2016 att en enhetsskola som fungerar i en fastighet bör grundas. Stadsstyrelsen föreslog för fullmäktige att en enhetsskola i två fastigheter bildas och att man ökar gymnasiets studerandeantal i nuvarande fastighet. Eftersom det här var ett alternativ, som inte utretts, remitterade fullmäktige i augusti ärendet för närmare utredningar om pedagogiska och ekonomiska effekter, om behoven av balansering av ekonomin samt om beräkningar av hur mycket gymnasiets studerandeantal kan ökas inom nuvarande väggar. Utredningen kommer att presenteras för nämnd och stadsstyrelse i oktober. Under arbetet har många grupper hörts, personal, elevkårer, ungdomsfullmäktige, föräldrar och allmänheten.

Pedagogiska aspekter
Reformen av utbildningslagarna 1999 öppnade för första gången möjligheten att i Finland skapa en läroplansmässigt enhetlig nioårig grundskola, som inte är indelad i ett låg- och ett högstadium. Lagberedningen (86/1997 RP) tog fasta på expertis om att uppdelningen i låg- och högstadium är för tvär och ger upphov till problem i form av inlärningssvårigheter och problem i beteendet för en del elever. Försöksverksamhet startade som stödde tankarna i reformen (Pietilä & Vitikka, Utbildningsstyrelsen 2007). De nya läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen 2004 baserade sig på lagreformen och de goda erfarenheterna från försöken. De nya läroplansgrunderna 2016 har ytterligare stärkt betydelsen av en sammanhållen grundskola.

Sitras rapport, som år 2007 utfördes av Helsingfors universitet och Utbildningsstyrelsen, gällde ungas utslagningsrisk och personlighetens inverkan på skolframgången samt skolans betydelse för välbefinnandet och för det sociala kapitalet. Skolframgången hos elever i åk 9 mätt i betygsvitsord visade att ju mindre skolan är desto större är risken för utslagning. Enligt rapporten ökar skolframgången ju större skolan är, men när skolor har mer än 600-700 elever minskar skolframgången. Spridningen är emellertid mycket stor i den största gruppen av skolor. Enligt rapporten har ändå en skola med mer än 700 elever något högre medeltal än en skola med 340 elever (nuvarande Kasavuoren koulu, åk 7–9).

En studie som baserar sig på PISA-materialet (Harju-Luukkainen, Sulkunen, Vettenranta, Nuorisotutkimus 12/2015) visar att man inte kan ranka skolor enligt storleken. Det bör påpekas att PISA-materialet är en mer tillförlitlig mätare av skolframgång än betygsvitsord. Skolor med olika storlek skiljer sig från varandra endast gällande ett fåtal variabler och skolor är alltså mer lika än olika. I studien undersöktes skolstorlekens betydelse för studieresultat och interaktion. I studien gjordes också en sammanfattning av nationell och internationell forskning om skolstorlekens betydelse. Utgående från detta konstaterar forskarna att diskussionen om indragningen av små skolor gjorts till en motsättning mellan små och stora skolor. De befintliga studierna stöder emellertid inte denna motsättning. I debatten har man ofta glömt bort att förhållandena och verksamheten i skolor med olika storlek är olika. Varje skola har en unik lärmiljö där lärare och elever arbetar tillsammans inom de gränser lokala förhållanden ger. Ur detta perspektiv förefaller en motsättning mycket överflödig, säger forskarna.

Fastigheterna
Vissa utredningar görs ännu om skolfastigheterna i Grankulla. I det här skedet kan konstateras att utredningarna hittills visat att Mäntymäen koulu har mer stora klassrum som lämpar sig för gymnasieundervisning, som har behov av stora klasser, medan Kasabergets skolcentrum har både stora och små klassrum, vilket lämpar sig för den grundläggande undervisningen, som behöver varva arbete i större och mindre grupper. På den tiden när Mäntymäen koulu byggdes var gruppstorleken i folkskolan mycket större än vad den är inom grundläggande undervisning nuförtiden.

Om saneringsbehoven i de olika alternativen, som utretts genom stadsstyrelsens försorg, finns det arkitektutredningar och kostnadsberäkningar. I dessa beräkningar ingår gymnasiets behov av bl.a. laboratorieutrymmen och auditorium. När det gäller olika årskursers placering i skolbyggnaden bör det påpekas att arkitektens ritningar endast är riktgivande. Det är alltid rektor som enligt de årligt varierande behoven bestämmer olika klassers placering i skolan. Om trafikarrangemangen och parkeringen finns det också utredningar som för närvarande kompletteras i den utredning som fullmäktige bett om.

När den av fullmäktige beställda utredningen presenteras i oktober kan beslutsfattarna ta ställning i frågan. Enligt systemet för kommunalt beslutsfattande ansvarar tjänstemännen för beredning och föredragning, men besluten fattas av politiska beslutsfattare. Tjänstemännen kommer att verkställa det slutliga beslutet, så som alla beslut, enligt de politiska beslutsfattarnas vilja och enligt sin bästa förmåga.

Christoffer Masar, stadsdirektör, Heidi Backman, bildningsdirektör, Sari Aarniokoski, undervisningschef