Den ekonomiska situationen i landet har inte förändrats och beslutsvånda är ett utmärkande drag för regeringen. Vi väntar nu på regeringens utspel i såväl social- och hälsovårdsreformen (”sote”) som budgetinbesparingar.
Sote innebär den största förändringen någonsin för kommunerna. De nya landskapen ansvarar för anordnandet för social- och hälsovården, medan själva vården sköts av landskapet, privata företag eller tredje sektorn.
Stadsdirektörerna i Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda har tillsammans utarbetat ett förslag till en separat sote-lösning för huvudstadsregionen, en lösning som tar i beaktande områdets särdrag, storlek och kostnader, vilka är avsevärt annorlunda än i resten av landet. Förhoppningsvis får huvudstadsregionen sin egen särlösning där städerna själva kan ansvara för anordnandet och skötseln av vården.
Nu återstår att se huruvida statsrådet accepterar förslaget, som kommit till på inrådan av statsrådet. I vilket fall som helst måste kommunerna i sin planering utgå ifrån att vårdreformen träder i kraft från början av 2019.
I nuvarande förslag till sote-finansiering blir Grankulla lidande. Utgående från Grankullas budget för 2016 skulle staten ta över social- och hälsovårdens kostnader på 29,4 milj. euro men samtidigt dra av 12,33 procentenheter, dvs. 42,0 milj. euro, från den kommunala inkomstskatten, som totalt utgör 56,2 milj. euro. Av inkomstskatten får staden behålla 4,17 procentenheter, dvs. 14,2 milj. euro.
Ökat med samfunds- och fastighetsskatt har Grankulla 19,5 milj. euro för skötseln av bildning, samhällsteknik och administration. Kostnaden för dessa uppgår till 55,2 milj. euro. Bristen ska täckas med statsandelar, som efter en övergångsperiod skärs ned med 1 milj. euro. Detta måste kompenseras genom nedskärningar eller höjt kommunalt skatteuttag.
Slutresultatet är att Grankulla, som har varit en nettobetalare, blir en av de största nettomottagarna av stats-andelar och beroende av regeringens välvilja i statsbudgeten. I och med att social- och hälsovården upphör att vara kommunal verksamhet återstår för Grankulla att sköta i huvudsak bildning och samhällsteknik eller den verksamhet, som låg till grund för Grankullas tillkomst år 1906.
Skolan har alltid spelat en viktig roll i Grankullas historia.
Grankulla samskola inledde sin verksamhet 1907 och Kauniaisten lukio 1967. Bägge skolorna, som tillkommit på privat initiativ, kommunaliserades då grundskolan infördes 1977. De finsk- och svenskspråkiga lågstadierna inrymdes då i sina nuvarande skolhus medan högstadierna placerades i respektive gymnasiebyggnad.
Grankulla har målmedvetet satsat på och utvecklat sina skolor. Den finskspråkiga grundskolan har under många år i samråd med Utbildningsstyrelsen utvecklat nya inlärningsmetoder. De nya metoderna och skolmiljön i grundskolan – den så kallade drömskolan – har vunnit nationellt erkännande.
Lagstiftningen om den grundläggande utbildningen trädde i kraft 1999 och 2001 gavs en förordning om målen och timfördelningen i den grundläggande utbildningen. Detta gjorde det möjligt att skapa en enhetsskola som omfattar årskurserna 1–9 utan uppdelning i låg- och högstadium. Målsättningen med den grundläggande utbildningen är att utgående från en enhetlig karaktär och gemensam värdegrund skapa en obruten lärostig för eleven och början till ett livslångt lärande. Införandet av enhetsskolan är helt och hållet pedagogiskt betingat för att stärka växandet och lärandet i en obruten process som beaktar elevens utvecklingsstadium.
Det finskspråkiga skolväsendet och dess undervisningsnämnd vill ta del av de pedagogiska vinningarna och införa enhetsskolan inom den grundläggande utbildningen. Man vill på så sätt även i fortsättningen ligga nationellt i topp när det gäller elevens personliga utveckling och inlärningsresultat.
Erfarenheten från kommuner som gått in för enhetsskola visar att det bästa pedagogiska resultatet uppnås då skolan fungerar i en och samma skolbyggnad.
Införandet av enhetsskola inom den finskspråkiga grundskolan medför ingen direkt kostnadsinbesparing för Grankullas skolväsende men förbättrar elevernas inlärningsresultat och personliga utveckling och elevernas möjligheter till fortsatta studier på andra stadiet.
Men det kräver ett byte av skolhus mellan lågstadiet och Kauniaisten Lukio. Ett byte av byggnader ger också möjlighet att öka antalet elever i Kauniaisten Lukio till 500, vilket ger en ökad årsinkomst kring 0,5 milj. euro. I dagens kärva ekonomiska tider är detta en win-win-situation – förbättrat läroresultat för eleven och ökad inkomst för staden.
De förtroendevalda måste se till hela Grankullas bästa. Därför kan jag inte med berått mod låta saken bero och besluta utgående från icke verifierade utsagor, utan det är min skyldighet att fatta beslut utgående från sakargument och de talar för införandet av enhetsskola och byte av skolhus. I Grankulla kan man inte tala om oöverstigliga avstånd, men det är klart att ett byte av skolbyggnader kräver åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten.
Finn Berg
Stadsstyrelsens ordförande
Koska ylä- ja alakoulujen fyysinen yhdistäminen on pedagogisesti niin ylivertainen ratkaisu, ajatteko mallia seuraavaksi ruotsinkieliselle opetuspuolelle? Onko tarkoitus, että suomenkielinen peruskoulu toimii esimerkkinä, jonka jälkeen Granhults ja Hagelstamska yhdistetään saman katon alle? Tämä tietenkin vanhempien vastustuksesta huolimatta, kuten suomenkieliselläkin puolella.