Enhetsskolan är en pedagogiskt och ekonomiskt motiverad lösning

Diskussionen om grundandet av en enhetsskola på den finska sidan har gått het. Vi vill å vår sida berätta vilka de pedagogiska och ekonomiska orsakerna var som gjorde att vi beslöt oss för att stöda en enhetsskola i Kasavuori skolcentrum.

Fullmäktige returnerade 22.8 frågan om enhetsskolan för tilläggsutredning och stadsstyrelsen tillsatte en grupp bestående av förtroendemän (Ala-Reinikka, Berg, Pesonen) för att utföra utrednings- och förberedelsearbetet. Denna tjänstemannautredning är nu färdig och nämnden behandlar ärendet efter att denna tidning gått i tryck.

Lösningen med en enhetsskola stöds av följande pedagogiska argument. En enhetsskola skulle möjliggöra ämnesundervisning också för lågstadieelever i större utsträckning, och i ett tidigare skede, i samarbete med klasslärarna. Lösningen skulle skapa bättre förutsättningar att nå goda studieresultat. Samtidigt skulle en enhetsskola under samma tak göra tröskeln lägre mellan låg- och högstadiet. Att flytta till högstadiet innebär nu många förändringar för eleverna: en övergång från klassundervisning till ämnesundervisning sker samtidigt som också klassen och lärarna byts ut.

Lösningen skulle enligt vår mening ha långtgående verkningar för eleverna. Så är det även enligt de nya tilläggsutredningarna. Alla unga som avslutat grundskolan i Grankulla har hittills fått en fortsatt studieplats. För en del börjar svårigheterna dock senare: just nu avbryter mer än var tionde grankullaungdom sin utbildning på andra stadiet och blir utan utbildning efter grundskolan. En skolstig med låg tröskel, långvarigare undervisningsförhållanden och en kännedom om eleverna som pågår under hela grundskolan, stöder barnens och ungdomarnas uppväxt på bästa möjliga sätt och minskar marginalisering efter grundskolan.

Många föräldrar har uttryckt sin oro över att en stor skola skulle vara en orolig plats för de små lågstadieeleverna och att resultaten skulle försämras när skolan blir större. Enligt de utredningar som gjorts och på basen av skolbesök så talar ingenting för att lågstadieeleverna skulle retas av de äldre eleverna. Byggnaderna i Kasavuori möjliggör en planering av klasserna så att de yngsta eleverna kunde jobba i en egen flygel och tillbringa sina raster på en egen gård. Vad gäller forskning om sambandet mellan skolors storlek och studieresultat så är slutresultatet alltid summan av flera faktorer – man kan inte dra några slutsatser bara på basen av skolans storlek.

Förutom av pedagogiska skäl talar också kommunens ekonomi för att grunda en enhetsskola i Kasavuori; enligt utredningar skulle det på årsnivå vara ett knappt 600 000 euro billigare alternativ. Ekonomin i alternativet beror på ett större antal gymnasieelever: med ett större gymnasium – vilket utrymmena i Mäntymäki skulle tillåta – växer statsandelarna som gymnasieelever ger. Permanent växande statsandelar skulle i längden vara ekonomiskt mer betydande än de engångskostnader som bytet av byggnader orsakar. Den största delen av investeringskostnaderna (2,0 miljoner euro) ger utvidgningen av Mäntymäkis matsal (1,7 miljoner euro), vilket nu verkställs oberoende av beslutet om enhetsskola.

Grankulla stad blir tvungen att skära ner på utgifterna i enlighet med det ekonomiska balanseringsprogrammet som fullmäktige godkänt. Inbesparningarna berör också grundutbildningen och småbarnsfostran för båda språkgrupperna. Inkomsterna för ett gymnasium med ca 500 elever som nämnden skisserat upp skulle vara så betydande att de skulle minska på pressen att spara i grundutbildningen. Det är redan nu klart att man också i framtiden tyvärr kommer att bli tvungen att spara i undervisningen. Beroende på lösningen i skolfrågan får man se om inbesparingarna i nästa års budget, bl a i timfördelningen, antalet skolgångsbiträden, stödundervisningen och gruppstorlekar, måste förverkligas i sin helhet.

På basen av de breda utredningar som gjorts är en enhetsskola i en byggnad, förutom en pedagogiskt sett grundad lösning också ett hållbarare alternativ, än det att vi skulle bli tvungna att rikta ännu större nedskärningar på grundutbildningen. Det är till gagn för hela Grankulla.

Minna Grönblom, Saml. suppleant i fullmäktige, speciallärare, viceordförande för finska nämnden
för undervisning och småbarnsfostran
Riitta Rekiranta, Saml. suppleant i fullmäktige, viceordförande för Samlingspartiet i Grankulla, medlem i samhällstekniska nämnden
Tiina Nysten, SFP fullmäktigemedlem, medlem i finska nämnden för undervisning och småbarnsfostran
Margit Peltovirta, De Gröna, fullmäktigemedlem, medlem i finska nämnden för undervisning och småbarnsfostran
Irmeli Viherluoto-Lindström, Saml. fullmäktigemedlem, ordförande för finska nämnden för undervisning och småbarnsfostran

Ansvar och skolbeslut

Jag är av samma åsikt som Finn Berg (KG 10/6.9.2016), att vi behöver ansvartagande i besluten, men i fråga om enhetsskolan tycker jag att ansvaret och påhittigheten har stannat halvvägs.

Saken behandlades grundligt i brevlådan Kaunis Grani (11 / 27.9).

I Finlands och kommunernas ekonomiska läge är det nödvändigt att skapa nya strukturer och tillvägagångssätt, som tanke är därför idén med en enhetsskola bra. Men vi behöver mer innovation i planeringen (jmfr lektor Anna Heinonens text).

Projektet kan förverkligas så att enhetsskolan fungerar smärtfritt i två eller flera byggnader utan att det, om det är välplanerat, försämrar studieresultaten. Dessutom måste man inse att man enbart med att investera i klassrum och utrymmen inte nödvändigtvis får bättre studieresultat. Bra lärare och inlärningsmetoder och ivriga och vidsynta elever garanterar fina studieresultat och dessutom en eftertraktad skola.

Ur de små barnens synvinkel är Mäntymäki centralt belägen. Lärarna kan röra sig den korta vägen från Kasavuori till Mäntymäki eller tvärtom under dagen och knappast skadar det i dagens värld de äldre eleverna att en gång om dagen promenera mellan skolorna om en del lektioner är i Kasavuori och en del i Mäntymäki.

Kasavuori ligger i Grankullas skala lite vid sidan om och eftersom Grankulla dessvärre är en av de kommuner i Finland där man flitigast använder bil för korta sträckor (0,5–2 km), så är det ansvarsfullt politiskt att försöka minska på bilismen och därmed minska på koldioxidavtrycken. Att flytta de mindre barnen till Kasavuori ökar säkert på trafiken på korta sträckor.

Om enhetsskolan och gymnasiet ska växa borde man ännu en gång fundera på den konkreta målsättningen och strategin från ett rent bord och ta med lärare eftersom de bäst vet hur man skapar en fungerande och växande “skolcampus”modell utan att fastna i de existerande skolbyggnaderna och fördelningen dem emellan.

Den kommande modellen kunde förverkligas genom att effektivt dra nytta av skolbyggnaderna med möjligast små tilläggsinvesteringar och så att man låter de minsta barnen fortsätta att gå i skola enbart i Mäntymäki. På så sätt blir skolvägen för de yngsta kort från alla håll i Grankulla vilket betyder att trafiken åtminstone inte ökar. Att minska på trafiken borde vara alla grankullabors strävan.

För stadsförvaltningens del kunde det vara ansvarsfullt och kostnadseffektivt att flytta stadsförvaltningen till Vallmogård och dess sidobyggnader. Inga miljoninvesteringar skulle behövas.

Med god planering och med den nuvarande storleken på stadskansliet kunde alla säkert få plats i den fina byggnaden som en gång i tiden fungerade som stadshus.

Det hittas säkert andra utrymmen för musikinstitutet, och Vallmogård används för lite som festlokal. Fullmäktigemötena kunde hållas i auditoriet eller i någon av skolorna. Till Vallmogård är det lätt att komma för invånarna.

Stadens ekonomi kommer att vara stram i framtiden och man måste fundera på nya ekonomiska och innovativa lösningar också i andra sektorer än skolorna.

En självständig framtid för Grankulla granteras med innovativ och god service, i skolorna fram för allt bra undervisning, som också andra kommuners barn och ungdomar kunde använda. Kan stadens beslutandeorgan svara på utmaningarna och söka verkliga nya innovativa lösningar?
Jaakko Nevanlinna

RÄTTELSER

I förra Kaunis Grani (27.9) hade fullmäktige Pauli Tuohiojas (KD) underskrift under artikeln Byt inte byggnaderna för Kauniaisten lukio och Mäntymäen koulu uteblivit av icke-redaktionella skäl.
Jag beklagar missödet, Tapani Ala-Reinikka

I samma tidning hade texten Vi fick hjälp av Ahmed! felaktigt försetts med underskriften Eva Wörlund. Det var Eva Wahlstedt som hade skickat in bilden på Pro Gallträsks vandaliserade brygga och texten om den hjälpsamma irakiska flyktingen Ahmed som hjälpt reparera badstegen.