EFTER INGÅENDE BEGRUNDAN och uträkningar, samt efter olika förslag från arbetsgrupper, beslutade stadsstyrelsen att föreslå för fullmäktige att den finska grundskolan och gymnasiet ska fortsätta att arbeta i sina nuvarande lokaler. Styrelsen föreslår heller inte att låg- och högstadiet ska slås samman till en enhetsskola som verkar i olika fastigheter. I förslaget ingår att gymnasiets elevantal ökas till 400 till att börja med, för att senare ökas ytterligare i den mån lokalerna tillåter.
I egenskap av tidigare rektor för det finska gymnasiet i Grankulla och för högstadiet i Kasavuoren koulu har jag räknat ut att gymnasiets elevantal kunde höjas eftersom undervisningslokalerna i Kasavuoren koulukeskus inte används i full utsträckning under period två som pågår som bäst. Under läsårets första tre perioder är antalet gymnasiestuderande som högst eftersom abiturienterna får undervisning av sina lärare ända till bänkskuddardagen i februari.
Ett av förslagen som har framförts om skolorna var att flytta gymnasiet till Mäntymäen koulu. Personligen tycker jag inte att den skolbyggnaden lämpar sig för andra stadiets undervisning, dvs. gymnasiet. Där saknas laboratorier för fysik, kemi och biologi, och skolan har heller inget auditorium. Varje undervisningsrum i hela byggnaden borde i så fall göras om för gymnasister. Det finns heller inte plats för gymnasisternas och lärarnas bilar på skolgården eller ens inom den närmaste omgivningen. Som mest behövs det ca 100 bilplatser nära skolan, utöver platser för motorcyklar, mopeder och cyklar.
Däremot lämpar sig Mäntymäen koulu utmärkt för sina nuvarande elever. Den äldsta delen byggdes redan på 50-talet för att passa för små skolbarn. Gymnasierna i området konkurrerar om de mest motiverade studerandena, och det finska gymnasiet i Grankulla har klarat sig bra i konkurrensen i sina nuvarande lokaler i Kasavuoren koulukeskus. Man kan inte med bästa vilja tänka sig att Mäntymäen koulus fastighet skulle fungera för gymnasiets behov.
Ekonomin tacklar av. I de senaste årens budgeter har stadens balans stöttats upp med försäljningsinkomster. Utan dessa hade räkenskapsperiodernas resultat redan under några år legat på minussidan. Till följd av detta beslutade stadsstyrelsen vid den första behandlingen av budgeten för 2017 att föreslå en höjning av skatteöret med 0,25 procentenheter. Vid styrelsens senaste möte (19.10) togs en större höjning upp, dvs. 0,5 procentenheter, vilket skulle höja vår skatteprocent för nästa år till 17,0 procent. Höjningen blev en fråga för omröstning och resultatet blev att den högre höjningen förs vidare till fullmäktige för beslut den 14 november. Samlingspartiets representanter förespråkade den lägre höjningen. Stadens ekonomi borde stärkas genom bättre produktivitet och inbesparingar. En höjning av skatteöret är en alltför lätt lösning.
Arbetet med att bygga vidare på centrum har stannat upp åtminstone tills tillfredsställande resultat kan nås i förhandlingarna om parkeringsplatserna och bilramperna, eftersom ett besvär har lämnats in.
Bygglovet för saneringen och tillbyggnaden av Köpcentrum Grani skulle träda i kraft på eftermiddagen den 7 oktober 2016, men ett besvär anfördes den 6 oktober å Osuuskauppa Varuboden Osla Handelslags vägnar.
Kunde problemen som besväret gäller ha kunnat tas upp eller kunde förslag till ändringar ha lämnats in redan då projektplanen behandlades? En del Grankullabor har börjat bojkotta dagligvaruaffärerna i staden pga. det ensidiga utbudet. Typiskt för byggprojekt i dagens värld: då arbetet med just det här området inleddes krävdes en långdragen behandling av parkeringsplatserna och i slutändan av projektet står vi nu igen inför samma problem. Ska bilarna gå före människans behov av bostad och livsmiljö? Utvecklingen av hela centrumområdet ligger åratal efter i tidtabellen. Kan detta vara Grankullas svar på ”Olkiluoto 3”?
Jag har redan länge undrat varför ingen ändring görs i reglerna för besvär, och också ifrågasatt saken på olika forum. Ännu i denna dag har vem som helst möjlighet att lämna in besvär mot snart sagt vad som helst. Jag har hört att ändringar i besvärsrätten är på gång, men det tar sin tid.
Några ord om vårdreformen: I min förra kolumn hann jag redan flagga för att vi kunde få en särlösning för huvudstadsregionen i anslutning till vård- och landskapsreformen, men de fyra stadsdirektörernas förslag om saken gick i stöpet.
Mer om detta senare, när vi får mer konkret information. Låt oss i varje fall hoppas att vår hälsocentral och servicecentralen Villa Breda i framtiden kan införlivas med vårdlösningarna inom landskapet Nyland när social- och hälsotjänsterna planeras.
Med önskan om en trevlig fortsättning på hösten!
TAPANI ALA-REINIKKA
STADSFULLMÄKTIGES FÖRSTA VICE ORDFÖRANDE