För er som har följt med denna kolumn kommer det knappast som någon nyhet att Grankullas ekonomi inte längre vilar på den orubbliga grund som vårt rykte som välbärgad stad en gång byggdes på. Vi skulle fortfarande inte ha några bekymmer, om inte statsmaktens beslut om kommunernas finansiering vore så hårdhänta mot vår stad. År 2017 kommer de facto Grankulla att vara den första kommunen vars statsandelar blir negativa. Statsandelarna och skatteintäkternas utveckling, som är svagare än väntat, i kombination med att kostnadsnivån har fortsatt att stiga under en längre tid har orsakat ett strukturellt underskott motsvarande några kommunalskatteprocentenheter i vår ekonomi. Detta tvingar Grankulla att balansera sin ekonomi både genom att höja kommunalskatten och anpassa tjänsterna.
Då besluten skulle fattas om kommunalskatten för 2017 fick vi i fullmäktigesalen en liten försmak av kampanjarbetet i det kommande kommunalvalet, när Samlingspartiets grupp med stöd av Kristdemokraternas ledamot Tuohioja beslutade att förespråka att kommunalskatten skulle höjas med bara 0,25 procent jämfört med det föreslagna 0,5 procent. Motiveringen för denna lägre höjning var i korthet att skattehöjningar är ett alltför facilt sätt att korrigera ekonomin, och att man i stället borde fästa uppmärksamhet vid att utveckla tjänsterna och verksamhetssätten.
Motiveringen är i och för sig förståelig, och förslaget kom inte som någon överraskning eftersom samma fråga hade varit uppe för röstning redan i stadsstyrelsen. Faktum kvarstår att om det strukturella underskottet motsvarar några kommunalskatteprocentenheter så kan förslaget närmast betraktas som valstrategisk retorik. Även efter skattehöjningen kvarstår det miljoner som måste fås ihop, så goda förslag om sparmål mottas säkert även i fortsättningen. Som det nu ser ut står vi inför en ytterligare höjning på 0,25 procent nästa år.
De faktorer som nu pressar Grankullas ekonomi består till största delen av sådant som ligger utanför stadens eget beslutsfattande, och därför håller vi på att halka in i en situation där vi har svårt att hålla fast vid vårt väletablerade recept för framgång: ett bra läge, låg skatteprocent och exceptionellt heltäckande tjänster. Den kommande vårdreformen kommer att ytterligare påverka situationen i och med att skattebördan ökar och vårdtjänsterna överförs på landskapen.
Grankulla måste vässa sina konkurrensfördelar. De kommande åren tvingar Grankulla att vässa sin strategi. Då möjligheterna att konkurrera genom skatteprocenten minskar, blir invånarnas trivsel och förutsättningarna för ett smidigt fungerande liv allt viktigare. Småbarnspedagogik och skolor av hög kvalitet har starkt bidragit till att göra Grankulla lockande. Efter vårdreformen kommer de att vara viktigare än någonsin.
Daghemmen och skolorna måste i fortsättningen utvecklas med beaktande av familjernas vardagsliv i sin helhet, inte bara genom att optimera produktionen av en enskild tjänst på interna grunder. Till exempel i anslutning till enhetsskolprojektet, som ett enhälligt fullmäktigebeslut nu har satt punkt för, höll alltför många av de inblandade på att glömma bort att eleverna och deras föräldrar inte primärt är intresserade av skolans förvaltningsmodell eller pedagogiska grunder. Det allra viktigaste är upplevelsen och känslan av att undervisningen är trygg och håller god kvalitet, samt att upplägget av skoldagarna allmänt taget bidrar till en smidigt fungerande vardag för familjen. I denna ekvation ingår också skolresorna och skolans storlek.
Lyckligtvis orkade Grankullaföräldrarna stå på sig genom hela den tunga beredningen av enhetsskolan. Det hade sparat en hel del besvär och resurser om deras åsikt kunde ha tagits emot redan under de första tillfällena för att höra föräldrarna.
Motsvarande beslut är på kommande åtminstone för det svenska daghemsnätverket, samtidigt som man utreder möjligheten att flytta förskoleundervisningen till skolorna. Det ingår i en ansvarsfull kommunalpolitik att man beaktar de ekonomiska realiteterna. Samtidigt ska man inte glömma att för Grankullas ekonomi finns det en variabel som kanske har större vikt än serviceproduktionens absoluta effektivitet, nämligen hur mycket konkurrenskraft vi kan skapa med varje euro som satsas på tjänsterna. Där har vi ett recept för Grankullas framtida framgång.
Med önskningar om en fridfull vinter,
Juha Pesonen
Fullmäktiges II vice ordförande