Kaunis Granis juniorreporter ringde upp Grankullas lucia 2016, 16-åriga Monica de Quinto Schneider. Monica är född i Spanien och har bott i Madrid och Alicante. Familjen flyttade till Grankulla då hon var fyra och har bott här sedan dess.
I artikelbilden hela luciatruppen 2016 med Emma Uusimäki, Christine Sundholm, Ronja Lönnqvist, Mimmi Frank, Helena Viitasalo, Monica, Sofia Lax, Carolina Savander, Vilma Manninen, Sofia Vettenranta, Katie Lindqvist, Natalie Blom, Lia Lundström (Linnea Eklund saknas i bild).
Lucias budskap är att sprida ljus, glädje och omtanke. Känns budskapet särskilt viktigt just i år, med alla oroligheter i omvärlden och i Finland?
Såklart! Under svåra tider är det väldigt viktigt att hjälpa andra, ett budskap som Lucia står för i vår kultur. Det är så klart alltid trevligt att pigga upp mänskor vid denhär mörka tiden av året. Själv tycker jag att det är oerhört fint att det finns ungdomar som vill göra en insats och hjälpa på det sätt de kan, genom att sjunga och uppträda. Det kanske gör någons dag bättre.
Hur är det, samlar Grankulla lucia också in medel för behövande genom sin verksamhet?
På kröningen samlar kyrkan nog in pengar för deras utlandshjälp. Men annars gör vi detta bara för att göra folk glada. Vi tar inte betalt för våra uppträdanden utan gör det alla helt frivilligt.
Ni har redan uppträtt på köpcentret och i bibban förra lördagen. Hur tycker du det gick?
Det gick jättebra! Det var massor med folk i köpcentret och jättetrevligt med så många småbarn. Vi uppträdde faktiskt där förra året med luciatåget, men då var det inte ännu renoverat med aulan, där vi alltså var i år.
På tisdagen kröns du i kyrkan av statsdirektören Christoffer Masar, är du nervös fast du varit med förut?
Jag har varit med i luciatåget i fyra år, så man är ju van, men det är ju såklart annorlunda då man själv är lucia. Det hjälper ändå att jag har rutinen av att uppträda och vet hur det går till.
Nog är jag lite nervös, men på ett bra sätt! Det hjälper nog jättemycket att jag sett hur det går till förut, så att jag lite vet vad jag kan förvänta mig. Å andra sidan är det ju annorlunda varje år…
Vad fick dig att vilja bli lucia?
När man känner sig redo är mycket personligt, och för mig var det då i år. Jag var helt enkelt beredd att ta det här steget, att ta mera ansvar efter åren som tärna.
Hur har du förberett dig för den här uppgiften?
Vår körledare Pamela Sandström är jättebra och hon har egentligen tagit hand om allt. Jag har bara följt hennes anvisningar!
Vilka sånger uppträder ni med?
I år har luciatåget till exempel igen uppträtt med min favorit Himlen i min famn av Carola Häggkvist. Folk verkar verkligen gilla den. Luciaföljet uppträder även med en ny sång, Hallelujah (“Decembernatt” på svenska), som är vacker.
Hur länge har ni förberett er för det här?
Närmare en och en halv månad.Uppträdanden pågår även efter luciadagen, ibland som luciatåg, ibland som kör.
Efter det blir det ganska tyst och nästa uppträdande är först nästa år, vilket tärnorna brukar tycka att är trist. Vi försöker alltid få körledaren Pamela göra det här till en året runt grej.
Alla gillar att vara med i kören för vi har en så bra stämning.
****
Den yngsta tärnan Christine Sundholm (andra fr.v. i bakersta raden i bilden nedan), 12 år, säger till exempel att hon aldrig hade sjungit i stämmor tidigare och var lite nervös hur det skulle gå, men det var inte så svårt som hon trodde. Och hon säger att det har varit jätteroligt att öva låtarna inför “keikkorna” med Pamela.”
En annan tärna, Vilma Manninen (andra fr.h. i bilden nedan), kommenterar: “Det är bara så roligt! Jag gillar att sjunga julsånger och så är det så spännande att gå omkring på de olika ställena och uppträda och glädja folk med julens budskap.”
Carolina Savander, Vilma Manninen, Sofia Vettenranta.
Från vänster på marken: Katie Lindqvist, Natalie Blom, Lia Lundström.
På bilden saknas Linnea Eklund.
CHLOE GALBE