Grankulla har varit en stark skolstad sedan den grundades, mycket tack vare aktiva föräldrainsatser och kommunens mycket positiva inställning till undervisning för människor i alla åldrar.
Skolhistorien i Grankulla inleds med Grankulla samskola som grundades 1907 på privat initiativ av Louise Lybeck och några andra driftiga kvinnor. Det första året hade skolan 11 elever. Skolan, som var svenskspråkig, växte snabbt till 269 elever år 1916 då den första studentkullen på 4 elever utdimitterades. De första åren antogs eleverna bara om de kunde läsa och räkna.
De två första åren verkade skolan i privata utrymmen. Eftersom elevantalet såg ut att växa omvandlades det nygrundade skolaktiebolaget till Grankulla skolförening och hösten 1909 kunde man flytta in i egna utrymmen på Stationsvägen. Det nya skolhuset hade en sal, tre klassrum och en lärarskrubb. Under åren har huset byggts till, i dag finns bland annat Ungdomsgården i den gamla skolbyggnaden, även kallad Röda ladan.
Småbarnsskolorna föregångare till dagis
År 1919 grundades den privata Småbarnsskolan, ledd av Hanna Wetterhoff. Efter två års undervisning där kunde barnen läsa och räkna och fick fortsätta direkt till Grankulla samskola.
Vid metodistkyrkans barnhem fanns Hurtigs småbarnsskola. Den hade ett eget skolhus på kyrkans område och tog under några decennier också emot andra barn än barnhemmets.
Finskspråkig folkskola grundas
Under 1930-talet började man diskutera möjligheten till en finsk privat folkskola då antalet finskspråkiga familjer ökade i Grankulla. Skolan grundades i slutet av 1930-talet i hyrda utrymmen vid Leavägen och fortsatte i en annan privat villa vid Heikelvägen 22 som Grankulla köpte 1941 och gjorde till en kommunal finsk folkskola.
Efter krigen på 1940-talet upphörde Hanna Wetterhoffs småbarnsskola. En svensk kommunal folkskola inrättades i villan vid Heikelvägen 5 som Grankulla köpte. De två folkskolorna fungerade nu i varsin ända av Heikelvägen.
År 1956 fick de gemensamma utrymmen i det som i dag är Mäntymäkiskolan men som i nästan 20 år kallades Centralfolkskolan. Den stora inflyttningsvågen på 1960-talet med unga barnfamiljer gjorde att centralfolkskolan i början av 1970-talet blev de finska barnens lågstadium och nybygget Granhultsskolan de svenska barnens lågstadium.
Fler barn och större enheter
Under 1960-talet grundades det finska högstadiet och gymnasiet, Kasabergets skolcentrum. Det svenska högstadiet och gymnasiet blev Svenska skolcentrum vid Stationsvägen.
Det gemensamma elevantalet för samtliga skolor är i dag mer än 2 000 (finskspråkiga 1 152 och svenskspråkiga 1 060 våren 2017). En stor del av eleverna är esbobarn.
I senare nummer av tidningen kan du läsa mera både om utbildningar som fortfarande är verksamma i Grankulla, som Medborgarinstitutet, Grankulla musikinstitut, Grankulla konstskola och Arbetarakademin, och om tidigare läroinrättningar som Tilly Soldans Barnavårdsinstitut, Emmaus-hemmet, Grankulla Kvinnliga Praktiska Utbildningsskola och Nylands vävskola.
Det finns mycket information också på nätet. De kommunala skolorna har också beskrivits närmare i historieserien i Kaunis Grani nr. 11 och 13 år 2014.
Clara Palmgren
clara.palmgren at kolumbus.fi
Det lokalhistoriska arkivet är sommarstängt men öppet igen 5.9, alltid månadens första tisdag kl. 15–18 eller enligt överenskommelse