Då ett barn ska börja i dagvård, inleds en process som väcker känslor inom familjen. För att det hela ska löpa så smidigt som möjligt, har man utvecklat en modell som ska tillämpas när barn börjar på dagis. Med hjälp av den får såväl barnet som föräldern en mjuklandning i den nya vardagen, och barnets psykiska stress blir så liten som möjligt.
Socionomstuderandena Sini Auvinen och Julia Jaanila undersökte i sitt examensarbete, inspirerade av chefen för småbarnspedagogik Annika Hiitola, hur trestegsmodellen för dagisstart fungerade vid Grankulla stads daghem för de familjer vars barn började på dagis hösten 2017, och hur vårdnadshavarna upplevde den.
I Grankulla stads lokala plan för småbarnspedagogik har man slagit fast en modell för vissa inledande steg i dagvården, som är förpliktande för såväl de kommunala daghemmen som köptjänstdaghemmen. De fastslagna inledande stegen är ett daghemsbesök, ett hembesök och en mjuklandningsperiod.
Daghemsbesöket går ut på att vårdnadshavarna bjuds in på besök på daghemmet, gärna utan barnet. Under besöket får vårdnadshavarna se daghemslokalen, träffa personalen och samt höra om rutinerna på daghemmet
De får också tillfälle att i lugn och ro berätta om barnet och familjen för en anställd på barnets blivande daghem. Under besöket är det bra att också diskutera vårdnadshavarens förväntningar på dagvården.
Efter daghemsbesöket följer hembesöket, som går ut på att en dagisanställd från barnets blivande grupp besöker barnets hem – eller en annan miljö som är bekant för barnet – och träffar barnet för första gången. Under hembesöket är det meningen att den anställda ska bli bekant med barnet och iaktta barnets beteende i en bekant miljö.
Det sista inledande steget är mjuklandningen: barnet bekantar sig med daghemmet tillsammans med en förälder. Tiden som barnet tillbringar på dagis förlängs småningom och vårdnadshavarens dagliga vistelse förkortas. Mjuklandningen kan beroende på familjen vara från en dag till två veckor. Avsikten med mjuklandningen är att daghemmet och personalen redan ska vara i viss mån bekanta för barnet då hen lämnas ensam på dagis för första gången.
Erfarenheterna i regel positiva
Enligt en studie som socionomstuderande från yrkeshögskolan Laurea gjort hade alla svarande erbjudits besök på daghemmet och mjuklandning, och nästan alla hade också tackat ja till båda. Hembesök hade däremot erbjudits bara drygt hälften av familjerna. Lite över hälften tog emot ett hembesök eller hade velat göra det, och knappt hälften av familjerna ville inte ha ett hembesök eller hade inte velat ha även om det hade erbjudits dem.
Vårdnadshavarnas erfarenheter av de inledande stegen var i regel positiva, och de upplevde dem som nyttiga och viktiga.Vad som speciellt ökade vårdnadshavares nöjdhet med trestegsmodellen var att deras åsikter beaktades och de engagerades i beslutsfattandet. Till missnöjdhet bland vårdnadshavare bidrog å andra sidan en upplevelse av att inte bli hörd samt bristande stöd. Största delen av de svarande ansåg att personalen stöder vårdnadshavarna i den nya vardagen på ett lyckat sätt.
Hur gå vidare?
Av de inledande stegen var hembesöket enligt studien det som mest sällan erbjudits och genomförts. Man borde alltså satsa mer på hembesök och kanske också deras innehåll för att göra dem mer lockande. Vårdnadshavare som inte velat ha hembesök av en dagisanställd angav oftast som orsak att det inte kändes nödvändigt.
Studerandenas förslag till hur intresset för hembesök kunde ökas gick ut på att ta fram ett kompakt infopaket som berättar om fördelarna med och målen för varje steg i trestegsmodellen. Föräldrarna skulle också kunna föreslå och till och med kräva ett hembesök.
De inledande stegen i dagvården finns till för barnen, vårdnadshavarna och dagispersonalen. De gagnar alla parter och bildar en stabil grund för ett samarbete som pågår ända fram till skolstarten.