Nu blir det båtbyggande och lektioner i franska istället för kniviga trafikfrågor för Lennart Långström, projektingenjör med ansvar för trafikplaneringen i Grankulla. Han går i pension i augusti.
Långström har suttit på sin post sedan 2010 och kontakten med stadsborna har under årens lopp varit viktig – folk tar lätt kontakt.
– Det är två ämnen som toppar listan: Felparkering och fortkörning, säger han.
Överlag är Långström nöjd med hur trafiken fungerar i Grankulla.
– Den fungerar på det hela taget bra, både vad gäller säkerhet och framkomlighet, säger han.
Vad har varit den största utmaningen under din tid? Finns det någon enskild fråga, trafiklösning?
– Felparkering är ett stort problem som inte kunnat lösas på ett tillfredsställande sätt. Posttorget borde byggas om till en rondell och vi borde ytterligare få ner hastigheterna på ställen där många gående korsar körbanorna, säger han.
Finns det någon lösning du är speciellt nöjd med?
– Ja, det att man i Grankulla beslöt att vi inte ska ha oreglerade övergångsställen som korsar två körfält i samma riktning. Sådana innebär alltid en ökad risk för fotgängare. Nackdelen är att det har blivit rätt många trafikljus nära varandra på Grankullavägen vilket i någon mån försämrar framkomligheten under rusningstid. Viktigare är givetvis att risken för olyckor minskar och så är ju dessutom både morgon- och kvällsrusningstiden kort. En bättre framkomlighet skulle dessutom vara ägnad att öka genomfartstrafiken vilket inte är önskvärt.
Hur ser du på kollektivtrafiken, fungerar den bra i Grankulla?
– Vi har en väl fungerande kollektivtrafik. Man tar sig på en dryg kvart till Helsingfors med tåg, busslinjenätet är också väl utbyggt även om den lokala täckningen något blivit lidande de senaste åren.
Önskemål? Om du får välja en sak som du verkligen önskar att skulle bli av inom kollektivtrafiken?
– Stadsbanan. Den skulle bädda för en ny järnvägsbro med hissar som skulle erbjuda en säkrare tillgänglig lösning att korsa spåren. Vi borde bygga staket längs hela järnvägsavsnittet, allt för många blir under tåget. Stadsbanan skulle även möjliggöra byggandet av en högkvalitativ cykelled mellan Esbo centrum och Alberga. Jag hoppas också att man mer och mer kan gå in för elbussar som visat sig vara synnerligen bra på kortare rutter.
Få frågor om nya zonerna
Hur ser du på den nya zonindelningen? Är den bra för Grankullaborna? Vad är bra, vad är dåligt?
– Litet ambivalent. Jag tycker man kunde ha klarat sig med den gamla indelningen som baserade sig på kommungränser. En kommungräns är ändå lättare att förstå och känna till än en zongräns. Vad som är bra speciellt för Grankullaborna är att biljettpriset till Helsingfors blir billigare. Detta kan å andra sidan vara ägnat att på sikt höja kommunandelarna. Sedan blir ju korta resor dyrare vilket kan leda till orättvisa, säger Långström och påpekar att Grankullaborna tagit rätt så litet kontakt då det gäller zonindelningen.
Hur har livet förändrats i Grankulla efter att Västmetron kom?
– Inte så mycket. Vi är väl i första hand en tågåkande stad. Ändringen av busslinjerna som nu utgör matartrafik till metron påverkade negativt det lokala kollektivtrafikutbudet i Grankulla, men ersättande lösningar diskuteras för tillfället med HRT.
Vilken är den största utmaningen överlag inom trafikplaneringen i framtiden?
– Två saker, två sk. nollvisioner. Vi bör successivt göra trafiken allt säkrare. Vi är på god väg, men långt ifrån framme. Trafiken är fortfarande vida farligare än till exempel arbetslivet. Noll dödade i trafiken är det enda tänkbara långsiktiga målet.
Dessutom bör utsläppen minska.
– Vi har kommit rätt långt med partiklar, kväveoxid (NOx), kolväte (HC) och kolmonoxid (CO ), men egentligen ingen vart med koldioxid (CO2). Det finns internationella avtal om bördefördelning, så det är inte ens en politisk fråga utan något som bara måste göras.
Bygger skjutbana och roddbåt
Lennart Långström säger att det känns litet ambivalent också att gå i pension.
– Jag har trivts bra här. Jag tycker verkligen om Grankulla, jag har alltid varit emot kommunsammanslagningar och tycker att det en stor bedrift att staden behållit sin självständighet. Detta har bäddat för trivsel och motverkat rotlöshet som annars lätt frodas i stora kommuner, säger han.
Och planerna som pensionär då? Långtråkigt har han hittills inte haft och har det knappast i framtiden heller. Han gläds över möjligheten att kunna göra saker utan nyttoaspekter.
– Jag är aktiv inom en sportskytteförening och målsättningen är att bygga en ny utsläppsfri och tyst skjutbana i Kyrkslätt. Jag kommer som huvudplanerare att vara mycket engagerad i detta projekt. Jag tycker också om att jobba med händerna. Jag har börjat bygga en roddbåt av trä och så tycker jag om att läsa, främst historia och språk som jag alltid varit mycket intresserad av. Jag har nu läst franska i fyra år och hoppas kunna fortsätta med ett femte år. Tala om utmaningar, säger Lennart Långström.