Många minns säkert att Finland kom etta i FN:s lycklighetsstudie 2018. Enligt den årliga EPSI Rating-enkäten bodde 2018 dessutom de lyckligaste kommuninvånarna i Finland i Grankulla. Det gjorde att Grankulla omnämndes i internationella rubriker som Finlands och kanske världens lyckligaste stad.
”Vid första anblicken är det inte uppenbart varifrån lyckan kommer”, sade en journalist från New York Times när han under ett besök i Grankulla i november i fjol sökte orsaker till Grankullabornas lycka (HS 28.12.2018).
Det är inte lätt att definiera lycka. Det sägs att ”det bästa sättet att nå lycka är att hjälpa andra”, ”det är en tillfredsställelse med livet som kommer från kärlek och växelverkan med andra människor”, och ”Lycka är nuet. Du saknar inte det som varit och väntar inte på en bättre framtid”.
Med hjälp av Institutet för hälsa och välfärds nationella studie FinSote2018 följer man med förändringar i befolkningens välmående. Känslan av tillfredsställelse och lycka kopplas allmänt med bl.a. upplevt välmående, upplevd delaktighet och hälsa samt upplevda levnadsförhållanden. Hur beskriver den äldsta åldersgruppen, Grankullabor som fyllt 75, sina erfarenheter av dessa? I den här åldersgruppen svarade hela 70 % av dem som fick enkäten. Det är den högsta svarsprocenten i hela landet och vittnar om aktivitet och vilja att påverka. Tack till alla som svarade!
Mer än hälften av Grankullaborna som fyllt 75 år svarade att de hade varit lyckliga största delen av tiden den senaste månaden. Tre fjärdedelar av dem upplever att deras livskvalitet är bättre än genomsnittet och nästan 90 % är nöjda med sina människorelationer. 86 % av dem står i kontakt med en person utanför hemmet minst en gång i veckan, kvinnorna klart oftare än männen. Delaktighet beskrivs av aktivt deltagande i föreningsverksamhet. Av de städer som undersöktes har Grankulla den största andelen, 36 %, som deltar aktivt. De aktivaste är just de som fyllt 75, av dem är nästan hälften med i verksamhet av olika slag. I Grankulla upplevde 64 % av invånarna att deras hälsa är bättre än genomsnittet. 90 % meddelade att de litar på hälsovårdens och tre av fyra på äldreomsorgens tjänster. 94 % av dem som fyllt 75 är nöjda med boningsområdets förhållanden. Levnadsförhållandena beskrivs också med att man utnyttjar elektroniska sätt att utföra ärenden.
I Grankulla nyttjas internet för att utföra ärenden exceptionellt mycket jämfört med hela Finland, 42 %, och i synnerhet i de äldre åldersgrupperna, d.v.s. 85 % av männen och 70 % av kvinnorna gör det.
Grankullaseniorerna deltar i föreningsverksamhet och står i växelverkan med andra; seniorerna känner gruppgemenskap och det förbättrar livskvaliteten. I ljuset av undersökningens resultat verkar det därmed som att det i Grankulla bor nöjda och aktiva och kanske också lyckliga seniorer.
ULLA TIKKANEN
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR
ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ
Undersökningen FinSote 2018 producerar viktig information om välmående, hälsa, aktivitets- och arbetsförmåga samt synen på social- och hälsovårdstjänster bland finländare som är 20 år eller äldre. Informationen används till stöd för utveckling. I FinSote-rapporten ingår ca 150 indikatorer och den finns på finska på webben på terveytemme.fi/finsote.