Ministerarbetsgruppen för social- och hälsovårdsreformen har nu offentliggjort utredningen om Nyland i social- och hälsovårdsreformen. Enligt förslaget delas Nyland in i fem olika områden i reformen.
Följande steg är att utredningen går på utlåtanderunda till kommunerna.
Grankulla ska enligt förslaget utgöra ett vårdområde tillsammans med Esbo och kommunerna i västra Nyland. Är du nöjd med förslaget, stadsdirektör Christoffer Masar?
– Nylands kommundirektörer föreslog i april att social- och hälsovårdstjänsterna i Nyland bör reformeras på kommunbasis. Eftersom det nyaste förslaget i praktiken också i Nyland bygger på en modell med självstyrande områden (=landskapsmodell), så kan jag inte till den delen vara nöjd. Men positivt är trots allt att Social- och hälsovårdsministeriet samt regeringen detta varv gått en mera äkta dialog med Nylands kommuner, då de åtminstone i områdesfördelningen utgått från kommundirektörernas förslag. Detta skulle också förbättra Grankullabornas chanser att i ett möjligt blivande landskapsval få in representanter till landskapsfullmäktige.
Hur kommenterar du överlag linjedragningarna, vilken är den svåraste frågan som finns kvar?
– Som med alla stora reformer så sitter djävulen i detaljerna. Och det finns en hel mängd detaljer som ännu fattas. Vi vet nu i det stora hela hurdan områdesfördelningen kommer att bli, samt hurdan HUS/HNS ställning kommer att vara i Nyland. Däremot vet vi ännu ingenting om finansieringslösningen antingen från kommunernas eller de kommande självstyrande områdenas del. Vi vet heller inte hurdan själva substanslagstiftningen, dvs. lagstiftningen som bestämmer hurdan social- och hälsovårdsservice ska erbjudas och enligt vilka kriterier, kommer att bli. Allra största frågetecknet är nog finansieringen. För den kommer både att vara avgörande för ifall Grankulla som kommun mera kommer att vara livsduglig i framtiden och samtidigt också avgöra hurdana social- och hälsovårdstjänster kan erbjudas i det möjliga kommande landskapet Västra Nyland. Finansieringslösningen kommer att vara avgörande för ifall Grankulla och Nylands övriga kommuner kan acceptera helhetsreformen.
Vad händer här näst?
– Enligt senaste uppgifter kommer slutrapporten att officiellt publiceras och skickas till kommunerna för utlåtanden på båda inhemska den 10 januari 2020. Kommunerna får därefter 6 veckor tid att ge sitt utlåtande om förslaget. Det betyder att Grankulla stadsfullmäktige kommer att säga sitt den 3 februari. Tidtabellen för finansieringslösningen samt mera detaljerad info om vårdreformens detaljer på riksnivå är ännu oklar.
Helsingfors applåderar samarbete
I slutrapporten om utredningen av en eventuell särlösning för social- och hälsovården i Nyland, huvudstadsregionen eller Helsingfors föreslås att den fortsatta beredningen ska utgå ifrån en lösning där social- och hälsovården och räddningsväsendet ordnas av fyra självstyrande områden och Helsingfors stad. Även ansvaret för att ordna specialiserad sjukvård ska i första hand ligga på dessa områden. Rapporten sänds på remiss i januari.
– Den samkommunsbaserade lösning som kommunerna i Nyland föreslagit konstaterades vara problematisk med tanke på grundlagen och finansieringssystemet i förhållande till den nationella lösning som avses i regeringsprogrammet. Den lösning som nu föreslås bygger dock på samma områdesindelning som kommunernas förslag, uppger Social- och hälsovårdsministeriet i ett pressmeddelande.
I utredningsuppdraget ingick inte att göra någon bedömning av finansieringslösningen.
– Det sätt på vilket Nylands särdrag beaktats vid beredningen av social- och hälsovårdsreformen förtjänar beröm. Med tanke på den nationella lösningen och de strikta villkoren i grundlagen är denna särlösning, som har utarbetats utifrån kommunernas förslag i våras, bättre och mer riskfri än ett landskap i Nyland. Vi utgår ifrån att det goda samarbetet och den täta dialogen fortsätter under den fortsatta beredningen av ärendet, säger Helsingfors stads borgmästare Jan Vapaavuori i ministeriets pressmeddelande.
Enligt förslaget ska HUS med stöd av lag ansvara för brådskande specialiserad sjukvård, krävande specialiserad sjukvård och specialiserad sjukvård som hör till universitetssjukhuset samt för annan specialiserad sjukvård som behövs för att den vården ska kunna ordnas.
Kommunminister Sirpa Paatero är nöjd med slutresultatet av utredningen.
– Det är fint att regionens kommuner och HUS har nått samsyn tillsammans med beredarna. Det vittnar om kommunernas förmåga att lösa stora utmaningar tillsammans, konstaterar hon.
Arbetsgruppens ordförande, familje- och omsorgsminister Krista Kiuru berömmer alla som deltagit i utredningsarbetet, men påminner om att arbetet fortsätter.
– I regeringsprogrammet konstateras att regeringen ska utreda en särlösning för Nyland, huvudstadsregionen eller Helsingfors i samarbete med städerna och kommunerna i området före utgången av 2019. Det har vi gjort nu, säger hon.