Staden sände hösten 2019 en omfattande boendeenkät till 2000 Grankullabor, rapporterade Kaunis Grani i det förra numret och mera om ämnet får ni läsa också i denna tidning.
Resultaten av enkäten har sedan februari presenterats för stadsfullmäktige och för övriga kommuninvånare. Resultaten gick nästan överlag i en positivare riktning jämfört med den förra stora enkäten 2016. Stadens olika enheter kommer att noggrant granska resultaten och de nästan 1400 kommentarerna som gavs i samband med enkäten. Staden använder dem för att utveckla sin verksamhet.
Rapporten om enkäten är mer än 200 sidor lång och innehåller mer än 10 delar. Jag vill belysa en del av resultaten. Grankullaborna är enligt enkäten mest nöjda med att få service på sitt eget modersmål (9,24 på skalan 410) även om de svenskspråkiga är något mindre nöjda i den här kategorin. Säkerheten kommer tvåa när det gäller hur nöjd man är. Påståendena ”min närmiljö är trygg att leva och röra sig i” samt att ”jag kan tryggt utföra ärenden i stadens centrum” fick båda poängen 9,11. Frågorna om säkerhet är också de viktigaste för Grankullaborna, så vi kan vara nöjda över att Grankulla inte bara statistiskt sett är trygg utan också upplevs som en trygg plats att leva och bo på.
Byggandet fick mest kommentarer av alla ämnen. Trots att 60% av dem som svarade anser att det är viktigt för stadens framtid att den växer var ändå hela 63% av samma åsikt som påståendet ”effektivt byggande är ett hot mot stadens särprägel”. Frågan om effektivt byggande fick såsom i den förra enkäten mest kommentarer, 61, av alla enskilda frågor. Största delen av responsen gäller att man upplever att det byggs alltför tätt och att man hoppas att stadens särprägel som trädgårdsstad bevaras.
Jag är särskilt glad över att 95% av dem som svarade är beredda att rekommendera sina vänner att flytta till Grankulla och att 82% förbinder sig vid stadens mål att vara kolneutralt 2035. Till slut måste jag också nämna ämnesområdet kommunikation, som var en liten besvikelse för mig och där resultatet i motsats till andra områden försämrats. Andelen som var av samma åsikt i frågorna ”jag får tillräckligt mycket information om stadens tjänster och beslut” samt ”jag får tillräckligt mycket information om stadens projekt och planer” hade sjunkit med cirka 5 procentenheter jämfört med enkäten 2016 (73% -> 67%, samt 60% -> 55%).
Resultatanalysen fortsätter ännu länge men redan i det här skedet kan vi säga att staden bör förstärka sin kommunikation på alla nivåer och möjliggöra för kommunborna att delta i beslutsfattandet. Det är redan vår målsättning men med stöd av enkäten ska det prioriteras ännu högre. I en liten stad utan en skild kommunikationsorganisation innebär det här framför allt att personal ska utbildas och uppmuntras till aktiv kommunikation och öppenhet.
En annan viktig helhet är att vi kan se till att vi växer så att Grankullas särprägel bevaras. Stadens strategi erbjuder i mitt tycke ett bra recept för det här eftersom den bland annat ställer ett genomsnittligt mål för stadens befolkningsökning (ca 1 % om året), och också för var höghusbyggandet koncentreras och hur stadsstrukturen i allmänhet bör utvecklas.
Vi hoppas på bra vinterväder och en glad fortsättning på sportlovet!
CHRISTOFFER MASAR
STADSDIREKTÖR