Skolbarnen har på en kort tid fått vänja sig vid att läsa hemma. Distansstudierna för också med sig nya former – nu blev till exempel slöjdlektionen en studie i hur man stryker en skjorta.
Pia Rinne i Grankulla har två barn som går i Granhult och i Hagelstamska. Hon tackade redan i ett tidigt skede staden på sociala medier för en bra information inför övergången. Men hur har det då gått, tänkte vi och sände henne några frågor per mejl?
– Både bildningsdirektören och skolorna skickade information på förhand och info har sänts även nu under distansperioden, så att föräldrarna också hänger med. Den första infon kändes ganska rörande tycker jag, eftersom jag vet att allt detta är en omställning också för skolorna och att det säkert krävt övertidsjobb av lärarna för att fundera hur de ska ordna allt. Men ändå gav informationen en känsla av att allt är under kontroll och ska fungera, säger hon.
Hemskolan har enligt Pia fungerat bra för högstadie-eleven i familjen, eftersom hon klarar av allt självständigt och blir färdig med allt jobb under själva lektionstiderna. Förutom att hon flyttar vissa individuella grejer ibland till eftermiddagen, t.ex. gymnastiken på måndag morgon.
– För sonen är det kämpigare att klara av jobbet självständigt. Och han blir distraherad av att skolgångsinfot finns beroende på lärare och lektion ibland på Wilma-meddelandena, ibland på Wilma-lektionsdagboken, ibland på Google Meet som möten, ibland på Classroom. Då får jag avbryta mitt jobb för att försöka luska ut sakerna, berättar Pia.
Mycket att hålla kolla på Enligt henne är det mycket mer man behöver hålla koll på än under en vanlig skoldag.
– Då detta är nytt för lärarna också, kan det hända att de ger mer skriftliga och självständiga uppgifter än vad man får i vanlig skola. Detta är en sak som också tagits upp t.ex på lärarfacebookgruppen SOKF. Där skrev en lärare förra vecka ”nu is i hatten lärare!”.
Samtidigt säger Pia att detta har kommit så överraskande, så att allt kan inte fungera perfekt i början, utan det gäller att anpassa sig och söka rätt sorts metoder och kommunikation. Den andra veckan gick det redan smidigare.
Barnen själva tycker att vanlig skola är roligare och att man lär sig bättre där. Och båda säger att det är för mycket skriftliga och digitala uppgifter och för lite praktiskt. Båda tycker också att man får jobba mera nu än under vanliga skoldagar.
Uppskattad engelskalektion
Dotterns ena engelskalektion var mycket uppskattad av hela familjen – den gick ut på att titta på Forrest Gump, så den lektionen tog man på kvällen.
Praktiska ämnen är besvärliga att ordna – eftersom lågstadiebarn inte kan snickra eller sy ensamma på slöjdlektionen. Så en dag hade sonen en slöjdlektion där han skulle lära sig att stryka en skjorta.
– Anvisningarna var lite svårtydda, så då fick jag igen ta paus i eget distansarbete och samtidigt försöka lära mig själv hur man regelrätt stryker en skjorta. Det var inte så lätt!
Bildningschefen: Har fungerat ganska bra
MED TANKE på att distansundervisningen infördes över en natt verkar den ha fungerat ganska bra, säger bildningschef Heidi Backman.
– I våra skolor har både elever och lärare lång erfarenhet av att jobba digitalt och det har nu varit till vår fördel. I Finland är lärarna överlag kompetenta och har en stor pedagogisk frihet. Det här ser vi också i distansundervisningen, som utformas av varje lärare inom ramen för de tekniska lösningar skolan har.
Stadens lärmiljöutvecklare kommer att kartlägga hur undervisningen ordnas och vilka utmaningarna är.
– Tillsammans försöker vi lösa problem och utveckla undervisningsformerna. Men det största lasset drar lärarna och de ska nog ha en eloge för sin arbetsinsats och kreativitet. Nu i början har vi fått rapporter om att elever fått för arbetsdryga uppgifter. Det går att korrigera efterhand. Min största oro gäller elever med inlärningsproblem eller illamående.
Hur var intresset för att låta barnen i årskurs 1–3 gå skola efter regeringens beslut? Intresset var inte stort. Förra veckan gick 14 elever i Mäntymäki och 7 i Granhult. Det är 11 fler än veckan innan. Inte heller intresset för skolmat har varit stort, förra veckan fanns det 20 anmälda, men bara 7 elever har dök upp i matsalen i Kasabergets skolcentrum. Torsdagen den 26.3 började staden erbjuda matpaket som kan hämtas från centralköket en viss tid varje dag.
– Vi hoppas att vi med den modellen ska nå fler barn, säger Heidi Backman.