Stadsstyrelsen och stadsfullmäktige har nu inlett sitt arbete efter valet i juni. Vi passade till tidningens jubileumsnummer på att fråga styrelsens ordförande Veronica Rehn-Kivi och fullmäktiges ordförande Tapani Ala-Reinikka hur de ser på den kommande mandatperioden.
Det här frågade vi:
1. En ny mandatperiod har precis inletts, vilka är de tre viktigaste frågorna under de kommande fyra åren?
2. Stadsbanan påverkar investeringsmöjligheterna i staden framöver, men vad vill du absolut satsa på för investeringar under de närmaste åren?
3. Vad anser du om tillväxttakten i staden, nu är antalet invånare 10 000. Hur stor kan Grankulla bli?
4. Byggs det för mycket/för litet i staden?
5. Hur vill du att ditt Grankulla ska se ut ut om tio år?
6. En fråga som verkligen engagerar stadsborna är stadshuskvarteret, när fattas beslut i frågan?
7. Vilken är din personliga åsikt i frågan?
8. Ställer du upp valet i januari och varför i så fall?
9. Hur ofta tar stadsborna direkt kontakt med dig för att diskutera olika frågor och vilken typ av frågor kan det handla om?
10. Riksdagsledamoten Mikko Kärnä väckte uppmärksamhet när han för några veckor sedan gick ut krävde att Grankulla genast ska slås ihop med Esbo. Vilken är din hälsning till honom och övriga som är inne på samma linje? Kommer Grankulla efter vårdreformen att förbli en självständig kommun.
Veronica Rehn-Kivi:
1. Det viktigaste är att vi förtroendevalda arbetar för Grankullabornas och Grankullas bästa, så att vi har en fungerande tvåspråkig service, en god ekonomi och en trivsam och trygg boendemiljö. Stor fokus måste sättas på vår hälsocentral så att den har tillräckliga resurser, att personalen kan ge service på både finska och svenska. Det är en förutsättning för att försäkra oss om att hälsocentralen förblir i Grankulla i det kommande välfärdsområdet. Stadsplaneringen och beslut om hur vi ska prioritera de kommande detaljplanerna. Vi ska fortsätta satsa på högklassiga skolor och trygga daghem, på båda språken.
2. Vi ska hålla våra fastigheter i skick och se till att daghem, skolor och servicebyggnader är friska och trygga att vistas i. Det finskspråkiga lågstadiet ryms inte längre in i Mäntymäkiskolan och därför behöver vi snabbt en tillfällig lösning för utrymmesbristen och en långsiktig plan, med nybygge eller tillbyggnad. Dessutom har simhallen en längre tid varit i behov av en grundrenovering.
3. I framtidsprojektet Grani 2020 ansågs 10 000 invånare vara en invånarmängd vi klarar av utan att förlora vår karaktär och som krävs för att våra skatteinkomster ska bibehållas på en tillräcklig nivå. Grankulla kan inte bli mycket större. Tillväxttakten måste vara noga avvägd, så att trivsamheten och Grankulla-andan bevaras.
4. På senare tid har många av de villatomter som inte tidigare utnyttjat hela sin byggnadsrätt nu byggts ut. Också nya höghustomter har förverkligats. För att vi ska hålla vår fina villamiljö måste det i samband med nybyggen läggas extra stor vikt vid att bevara träd och ursprunglig grönska på tomterna. Allt behöver inte täckas med asfalt eller reserveras för bilar.
5. Mitt Grankulla vill jag bevara som det är nu. Trivsamheten, tryggheten och servicenivån måste hänga med också då vi växer och bygger till. Den ekonomiska förändring som vårdreformen medför måste vi vara redo att tackla så att vi är starka och självständiga också i framtiden!
6. Förslaget som bordlades under den förra mandatperioden ligger ännu som grund för den fortsatta processen och nu är det viktigt att det nya fullmäktige i sin strategi besluter hur vi går vidare. Om det inte finns underlag för det sk. Ormhuset, tror jag det är bäst att vi återkommer och börjar om planeringen i ett senare skede.
7. Jag anser att det är lite synd och ett slösande av resurser om vi måste börja om från början. Alternativet som var i fyra våningar och inte sträckte sig in i Junghansparken beaktade på ett fint sätt befintliga byggnader och grönskan på området. En helt unik och arkitektoniskt fin utformning.
8. Ja. Modellen som nu ska genomföras är inte optimal, men jag är väl insatt i innehållet. Jag vill gärna vara med och forma verksamheten från början i Västra Nylands välfärdsområde och framför allt försvara Grankullas intressen.
9. Tyvärr ganska sällan. Har tänkt återinföra vår tidigare stadsstyrelseordförandes Finn Bergs praxis med regelbundna invånarträffar på Biblioteket så fort coronaläget tillåter, senast nästa vår.
10. Grankulla kommer efter att vårdreformen genomförts att förbli en självständig och fungerande kommun. Utspel som Mikko Kärnäs får man som Grankullabo och -politiker utstå med. Ingen annan kommun betalar så mycket i skatteutjämning till staten, och vidare till andra kommuner, som Grankulla. Jag har personligen framfört dessa hälsningar till min riksdagskollega Kärnä.
Tapani Ala-Reinikka:
1. Att välfärdsområdet förverkligas – Att hälsovårdscentralens tjänster fortsätter i Grankulla, beslut om stadshuskvarterets detaljplan, beslut om utrymmesbehovet för finskspråkig småbarnsfostran och det finskspråkiga lågstadiet.
2. Stadsbanan styr inte i sig detaljplaneringen eller byggandet i Grankulla men tar en stor del av resurserna som behövs för investeringar. Stadsbanan hör till MBT-avtalet och Grankulla har efter långa förhandlingar förbundit sig vid en andel på 27,5 miljoner euro av kostnaderna för den. Stadens viktigaste investeringar de närmaste åren riktar sig till utrymmesbehoven för finskspråkig småbarnsfostran och lågstadiet, nybygget av A-vingen i Kasabergets skolcentrum och slutförandet av saneringen av ungdomsgården.
3. Vi har i fullmäktige definierat att en befolkningstillväxt på 1% är lagom. Det innebär att Grankullas folkmängd år 2050 vore 12-13 000. Med den befolkningsmängden kan man väl bevara vår villamiljö och tillräckliga tjänster.
4. Den regionalt överenskomna befolkningstillväxten styr byggtakten. Helsingforsregionens samarbetsmöte (14 kommuner) har definierat att ett av målen med avtalet om markanvändning, boende och trafik (MBT) är att koncentrera bostadsbyggandet kring spårvägar och andra av kollektivtrafikens stamlinjer. Vi har förbundit oss vid det här och också staten är med i MBT-planeringen. Vi förverkligar den här planen och Grankulla får ett livskraftigt centrum som erbjuder tjänster och kring det bevaras en välmående villastad. De olika faserna Grankullas anhängiga detaljplaner kan man följa med på adressen https://www.kauniainen.fi/ sv/boende-och-miljo/planlaggning-och-markanvandning/ planlaggning/
5. Det som garanterar att vi fortsätter vara världens lyckligaste stad är att Grankulla är en pigg skolstad med ett centrum som erbjuder bra tjänster och kring vilket villastaden med andningshålen Träskmossen, Gallträsk och Kasabergsskogen breder ut sig.
6. Inom ett år, hoppas jag. Ärendet har behandlats sedan 2016.
7. Stadskärnan bör vara en trivsam helhet som är livskraftig och erbjuder tjänster. I samband med den nya detaljplaneringen planerar man att bevara grönområdena i kvarteret. Det understöder jag.
8. Samlingspartiet i Grankulla beslutar om kandidatnomineringen. Jag har ännu inte slutgiltigt beslutat om jag ställer upp på listan från vilken partiet nominerar sina kandidater till valet.
9. Grankullaborna kontaktar mig inte särskilt ofta annat än vid kommunalval. I allmänhet gäller kontakterna personliga ärenden snarare än hela stadens verksamheter. Det visar kanske att vi fattar bra beslut när vi sköter stadens ärenden.
10. Mikko Kärnä har säkert inte tillräckligt med information om hur vår stad fungerar. Vi betalar bland annat i år ca 14 miljoner euro i utjämningsskatt till andra kommuner och vår statsandel har som den enda kommunen i Finland de senaste åren varit till och med negativ. Varför bör vår stad anslutas till en annan kommun när vi lyckats skapa världens lyckligaste samfund? Det finns ingen lagstiftning som skulle bestämma att Grankulla kan läggas ner som självständig stad i samband med hälsovårds-“reformen”. Efter att välfärdsområdet förverkligats hoppas jag att Grankullas social- och hälsovårdstjänster fortsättningsvis är lika bra som idag. Jag är nöjd med tjänsterna på vår hälsovårdscentral.
KÄÄNNÖKSET/ÖVERSÄTTNINGAR:
JUHANI HEIKKILÄ, PATRICIA HEIKKILÄ