Vad tycker du om vårdreformen? Några Grankullabor svarade på frågan i månadsskiftet december-januari. Så här tänker pensionären Kristina Nyman, Lasse Nordström, pensionär sedan ett halvår, och vårdlediga Laura Ahola.
Kristina Nyman har bott i Grankulla i 36 år. Hon berättar att hon varit friskare än frisk i hela sitt liv och behövde hälsovårdstjänster eller läkare väldigt sällan. För ett par år sedan förändrades allt när hon insjuknade allvarligt och hon enligt sina egna ord blev en storkonsument av hälsovårdstjänster. Nyman lämnar numera hemmet främst för sjukhusbesök, eftersom hälsovårdare besöker henne regelbundet. Hon går inte ut på egen hand. Hemma rör hon sig med hjälp av en rollator.
– Jag har varit på tre sjukhus, Mejlans, Jorv och Esbo sjukhus. De fungerar strålande ihop och var för sig. Hälsovården i Grankulla är utmärkt, säger Nyman och räknar upp tjänsterna på hälsovårdscentralen, tandvården, hemvården, Villa Breda, Grani Help och Grani närhjälp.
Trots att vårdreformen planerats i många år redan tycker hon det hela varit rörigt och oplanerat.
– I det här skedet väcker vårdreformen mer frågor än ger svar. Det har varit ytterst lite konkret information framme åtminstone hittills, och det motiverar inte direkt att rösta, men jag har aldrig låtit bli att rösta och gör det inte nu heller även om jag måste medge att det är oklart hur och vad min röst påverkar, säger Nyman.
– Varför förändra hela systemet istället för att åtgärda bristerna och felen i det nuvarande? Dyrt blir det i alla fall, säger Nyman och tillägger att Juhana Vartiainens förslag om en Helsingfors-Esbo-Vanda-Grankulla-modell skulle i hennes tycke ha varit utmärkt.
I den modellen har städerna självbestämmanderätt och egen administration, men de agerar tillsammans i vissa frågor såsom hälsovården.
– Jag bodde en längre tid i London och såg hur den här modellen fungerade alldeles utmärkt där, påpekar Nyman.
– Det verkar som om ingen riktigt vet vad det blir av det här och vad vi nu gör, säger Nyman och tillägger att hon är rädd för år 2023.
Lasse Nordström är så gott som infödd Granibo och har bott i staden i mer än 64 år. Han pensionerades i höstas efter mer än 40 år på Grankulla stads underhållsenhet. Nordström tycker hälsovårdstjänsterna i Grankulla är ganska bra.
– Jag har inte behövt dem så värst mycket, mest har jag gått till tandläkaren och med åldern har jag gått på blodtryckskontroller, säger Nordström.
Men när han jämför dagens läge med hur det var förr tycker han det nu är svårare att få träffa läkare, förr fick man träffa läkaren nästan genast när man steg in i hälsocentralen. Nordström berättar att han var intresserad av vårdreformen när man började prata om den. Men intresset svalnade när reformen bara sköts upp.
– Jag har ingen direkt åsikt om vårdreformen. Jag har inte fått en klar bild av vad reformen kommer att innebära i praktiken. Den påverkar så många olika saker eftersom folk är i olika åldrar och livssituationer. Det värsta vore om hälsocentralen inte mer fanns i Grankulla. De närmaste tjänsterna skulle väl då finnas i Esbo, säger Nordström och undrar hur mycket sjuka människor då skulle kunna besöka läkare.
– Det är det framtiden hänger på, hur intresserad personen som representerar oss i välfärdsområdets fullmäktige är av hur det är i Grankulla, säger Nordström.
Både Nyman och Nordström berömmer vården i Grankulla för att de alltid fått vård på båda inhemska språken.
Familjen Ahola har bott i Grankulla i ett drygt år. Familjen består av föräldrarna Laura och Jan samt en treårig pojke och en ettårig flicka.
– Vår dotter har en sällsynt kromosomrubbning och hon fick diagnosen när hon var sex månader. Vi har därför varit otaliga gånger på läkarbesök på Grankulla hälsovårdscentral, på olika undersökningar på Jorvs sjukhus och på Nya barnsjukhuset i Helsingfors. Jag är verkligen nöjd med tjänsterna i Grankulla. Oavsett om det handlar om hälsocentralen, rådgivningen, tandvården eller att få en remiss till specialsjukvård har jag alltid fått intrycket av att oj vad det gick lätt, smidigt och snabbt. Det verkar som att det inte finns någon onödig byråkrati, säger Laura Ahola.
Det senaste året har varit omvälvande för familjen Ahola: flytt till ny ort, och anpassning av familjelivet till dotterns sjukdom.
– Nu, när nästan allt går som på räls och vi främst går en gång i veckan hos specialfysioterapeuten i Helsingfors, funderar vi på vad det kommande året för med sig. Måste vi lära oss hälsovårdens system på nytt igen? Tiden får också utvisa om kromosomavvikelsen leder till andra sjukdomar, säger Ahola.
– Jag frågar mig varför den här reformen görs och hur länge tar det innan allt börjar fungera? Hur går det för oss Grankullabor och våra tjänster i fortsättningen? Försvinner några av fördelarna med en liten kommun eller blir det en längre väg till tjänsterna för specialbarn i framtiden? Om det sker, kan man ta sig till tjänsterna smidigt med kollektivtrafiken? Och om tjänsterna blir mer och mer webbaserade och sköts via chattar, robotar och elektroniska tjänster, hur ska då äldre klara av dem?
Det som i hennes tycke låter bra är att oavsett var man bor ska det gå snabbare att få tjänster och valfriheten blir större.
– Men hur länge tar det innan de här reformerna fungerar på riktigt? Jag har många frågor, men det finns inte svar på dem, säger Ahola.
– Vi planerade redan en aning att flytta till Kuopio när barnen blir större så att jag kan studera till drömyrket nödcentralsoperatör. Men nu känns det att det vore dumt att flytta bort från huvudstadsregionen till en ort där vi inte vet om det nu finns hälsotjänster till barn med specialbehov. Jag hoppas att de här frågorna är alldeles onödiga om ett par år och att allt ordnar sig till det bästa, säger Ahola optimistiskt.
ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ
Västra Nylands välfärdsområde
- Från och med den 1.1.2023 överförs ansvaret och kostnaderna för social- och hälsovården från kommunerna till 21 välfärdsområden och Helsingfors stad. Västra Nylands välfärdsområde sköter social- och hälsovården i Esbo, Grankulla, Hangö, Högfors, Ingå, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis. Även Västra Nylands räddningsverk ingår i området. Kommunerna sköter framöver utbildning, kultur och idrott, stadsplanering mm.
- Välfärdsområdets fullmäktige väljs vid valet den 23.1. Förhandsröstning 12–18.1.
- Efter den 1.3. tar det nya fullmäktige och en ny styrelse vid. Det kommer att finnas en nämnd för svenskspråkiga ärenden. Nämndens ordförande får rätt att delta och uttala sig under styrelsens möten.
- Välfärdsområdesvalnämnderna fastställer resultatet i välfärdsområdesvalet 26.1. (Källa: vaalit.fi/sv)