Grankulla stad lät i mars utföra en intervju-undersökning för att klarlägga orsaker till flyttrörelsen och hurudana bostäder i framtiden borde planläggas och för vem. I undersökningen jämförs resultaten med en motsvarande undersökning från 2017.
Per telefon intervjuades 101 personer som flyttat från Grankulla och 101 som flyttat in under de senaste två-tre åren.
Utifrån resultaten upplevs Grankulla fortfarande vara en bra ort att bo på och viljan att rekommendera staden för andra ökade också i båda målgrupperna. Enligt forskarna är nivån på viljan att rekommendera staden på förbluffande hög nivå och sålunda är också dragningskraften/imagen i skick enligt dem. Bägge målgrupper upplever att de mest lockande ställena att bo på i staden är centrum och kring Gallträsk.
– Jag är väldigt glad över att det höga indexet att rekommendera Grankulla stigit sedan den senaste undersökningen (inflyttarna 99 % och utflyttarna 94 %) och nu är 100 % bland inflyttare och 95 % bland utflyttarna, kommenterar stadsdirektör Christoffer Masar resultaten.
– Också den förstärkta imagen var en positiv nyhet för oss, då den på skalan 1-5 bland inflyttarna steg från 4 till 4,5. Det att Gallträsk uppskattas högt som boendemiljö överraskar säkert ingen, men det att centrum, som ofta smutskastats, enligt mig i huvudsak utan orsak, nu i undersökningen upplevs som ett lockande ställe att bo på är positivt, tillägger han.
Framtidens utmaningar stiger fram
Resultaten visar också att staden i framtiden kan ha utmaningar att hålla kvar nuvarande invånare. Såväl erfarenhets- som imagemässigt har synen på Grankulla som en ort där stadsmiljön utvecklas försvagats betydligt jämfört med den tidigare undersökningen. Detta borde man fästa uppmärksamhet vid då man utvecklar trivseln och serviceutbudet i centrum.
En annan sak som dyker upp i svaren är behovet av ett mångsidigt utbud på bostäder och bostädernas prisnivå. Utmaningarna att hitta lämpliga boendelösningar syns i svaren av inflyttarna men speciellt i svaren av de som flyttat bort. Båda svarsgrupperna lyfte fram höghusboende som det främsta alternativet för sina bostadsbehov.
Ur kommunalekonomisk synvinkel är det enligt undersökningen skäl att notera också åldersprofilens roll. Åldersprofilen bland inflyttarna har en betoning på äldre personer medan utflyttarna i högre grad är personer i arbetsför ålder. I det långa loppet kan denna trend medföra ändringar för stadens livskraft, vilket enligt undersökningen skulle vara bra att notera i den kommande strategiska utvecklingsplaneringen.
– Fastän social- och hälsovårdsreformen radikalt ändrat olika åldersgruppers raka inverkan på stadens ekonomi, då social- och hälsovårdskostnaderna flyttats till välfärdsområdet, är det i framtiden viktigt att Grankulla har en balanserad befolknings- och ålderspyramid. Stadens mål är att arbeta för att det i Grankulla i fortsättningen också bor barn, ungdomar, vuxna och seniorer, summerar stadsdirektören.