Helena Suomela är Grankulla stads nya miljöexpert. Hennes arbetsuppgifter omfattar koordinering av stadens arbete med klimatfrågor samt andra uppgifter som rör hållbar utveckling.
Senast arbetade hon vid Utbildningsstyrelsen där hon var involverad i att främja nationell hållbarhetsutbildning, och innan dess länge vid Motiva Oy, ett statligt ägt företag inom området hållbar utveckling.
Vad är din viktigaste uppgift i Grankulla de kommande åren?
Vi har åtta år på oss att uppnå kolneutralitetsmålet och för det måste vi jobba mycket varje år. Dessutom har staden satt upp andra ambitiösa resurssmarta mål. Ganska snart är det också dags att börja diskutera kompensation av växthusgasutsläpp. Förutom dessa strävar jag efter att främja tanken på att vi är på väg mot naturpositivitet. Det innebär att vi måste stoppa förlusten av biologisk mångfald och vända trenden så att naturen tydligt och bevisligen återhämtar sig. Året för att uppnå detta mål är också 2030, vilket innebär att mycket återstår att göra och tiden är knapp också för detta. Jag är särskilt entusiastisk över projektet med hållbarhetsfostran i skolorna. Med hjälp av det håller vi på att utveckla ett samarbete mellan miljöenheten, bildningsenheten och skolorna. Förhoppningsvis har vi redan nästa läsår en egen modell för hållbarhetsfostran i skolorna i Grankulla. Dessutom är klimatvakten och uppdateringen av stadens välfärdsplan i mycket intressanta faser på mitt skrivbord.
Vad har du för tips till stadsborna som vill leva miljövänligt och vara med och hjälpa Grankulla att uppnå kolneutralitet 2030?
Det är nu en ypperlig tidpunkt att överväga en energisanering av bostaden, hur man tar sig fram och konsumtionsvanor. Energisanering kan verka arbetsdrygt och dyrt men den betalar sig tillbaka överraskande snabbt. Jag tycker att energieffektiva och miljövänliga lösningar är modernt och inget speciellt. Dessa höjer dessutom fastigheternas värde. Trafikens utsläpp borde vi minska betydligt i Grankulla. Jag har cyklat och gått här och tycker att det är ganska behändigt och trevligt. Det lönar sig att fundera på om man kunde gå, cykla eller åka kollektivt ibland. Eller kunde man skippa någon resa? Vi borde alla minska betydligt på konsumtionen av varor och tjänster. Det är nyttigt att tänka på varför man egentligen vill ha en vara? Kunde man skaffa den begagnad, eller hyra? Eller behöver man skaffa den alls?
Grankulla har för första gången deltagit i en undersökning i huvudstadsregionen om miljöattityder. I studien kartlades allmänna miljöattityder såsom inställningen till klimatförändringen, synen på stadsutvecklingen och trafikpolitiska åtgärder, miljöbeteende och att röra sig i naturen samt bedömningar om närmiljöns tillstånd och de egna möjligheterna att påverka miljön. Vilka är de centrala resultaten för Grankullas del?
Av svaren framgår klart att Grankullaborna vet mycket om klimatkrisen, dess verkningar och allvaret. Dessutom är man bra på att minska matsvinn och spara varmvatten. Andra för miljön positiva saker gör man mindre av och det här önskar jag en ändring på. I synnerhet trafikens miljöpåverkan kom inte särskilt tydligt fram i svaren. Förutom att bilar med förbränningsmotor är en stor källa för växthusgaser orsakar de också bland annat sämre luftkvalitet och buller och bilism ökar mikroplaster i miljön. Enligt studier upplevs städer med mycket grönt och där man cyklar och går mycket som allra mest tilltalande. Jag anser att Grankulla har en chans att bli en ännu mer grön promenadstad i enlighet med strategin. Med stöd av svaren uppskattar invånarna grönområdena i staden mycket. Hållbara sätt att röra på sig är också kopplat till främjande av hälsa och välfärd. Vad beträffar resande var det få av dem som svarade som flyger mindre, åtminstone av miljöskäl, trots att flygtrafikens växthusgasutsläpp är de högsta av alla trafiktyper och resorna långa.
Vad gällde återvinning av saker framgick det av svaren att det fanns en klar potential att öka återvinningslusten. För miljöpåverkan som orsakas av konsumtion skulle det vara av stor betydelse att man inte alltid skaffar nytt utan återvinner det som redan finns. 74 % av Grankullaborna tyckte också att miljön ska sättas först även om den ekonomiska tillväxten skulle lida något (27 % helt av samma åsikt, 47% nära nog av samma åsikt). Positivt i mitt tycke var också den höga svarsprocenten, den var högst i hela huvudstadsregionen!
Helsingforsregionens miljötjänster HRM räknar årligen ut huvudstadsregionens så kallade regionala (direkta) luftutsläpp. I uträkningen beaktas inte exempelvis de indirekta utsläppen av invånarnas konsumtionsvaror såsom saker, livsmedel eller byggmaterial. Grankulla har för första gången utrett växthusgasutsläppen det vill säga kolavtrycket för Grankullabornas konsumtion. Uträkningen skedde som en del av projektet KULMA, där konsumtionens växthusgasutsläpp räknades ut för 2022. Vad var resultatet?
I beräkningskalkylen för konsumtionens växthusgasutsläpp, KULMA, har konsumtionens utsläpp delats in i fem sektorer: energi, byggande, rörelse, mat och saker samt tjänster. Sammanlagt 20 kommuner och städer var med i beräkningsomgången som tog slut 2023. Enligt den hade Grankulla de högsta utsläppen per invånare av KULMA-kommunerna vad gäller privatkonsumtion av saker och tjänster (baserat på uppgifter 2021). Men vad gäller livsmedel var siffrorna av samma storlek som för de övriga KULMA-kommunerna. Som helhet sett vittnar resultaten ändå om att man bör minska konsumtionen mycket så att den är på en globalt hållbar nivå.
Vad överraskade dig mest i de ovannämnda studierna?
Jag vet inte om något egentligen överraskade eftersom jag noga följer forskningen och utredningar i branschen. Åtminstone har det varit fint att under den egna yrkeskarriären märka att gruppen som förnekar klimatförändringen numera är en verkligen marginell grupp, i varje fall i Finland. Samma förändring skulle man önska för förlusten av biologisk mångfald. Förnekelsen handlar om människans påverkan i dessa frågor och en nedvärdering av betydelsen av de egna handlingarna. Varje handling och allt man låter bli att göra påverkar. Det som charmar i Grankullabornas svar om deras miljöattityder var att de poängterade betydelsen av närnaturen. Med det som startpunkt är det lätt att utvidga sin miljökänslighet att gälla också natur lite längre bort.
ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ