Största delen av invånarna i Grankulla är i det här skedet säkert medvetna om att social- och hälsovårdsreformen inte har behandlat Grankulla särskilt väl. Jag har i flera tidigare kolumner beskrivit orsakerna till detta. Mycket kort sammanfattat handlar det om att Grankullas skatteintäkter per invånare är de högsta i landet medan social- och hälsovårdsutgifterna är relativt små.
Sättet på vilket reformen genomfördes ledde till det lite absurda resultatet att ”fattiga kommuner” till största delen mister sina statsandelar medan kommuner som Grankulla som inte hade nästan några statsandelar alls blev mycket beroende av statsandelar.
För stadens tjänsteinnehavare och beslutsfattare var det därför ingen överraskning att stadens beroende av statsandelar stigit till en helt ny nivå. Däremot är vi överraskade över hur snabbt läget börjat påverka vår ekonomiska situation. Finansministeriet har redan under det första året efter välfärdsområdesreformen i flera omgångar informerat om nya statsandelsnedskärningar. Statsandelarna har ibland varierat med nästan en miljon euro i båda riktningarna inom några dagar. Det här gör att det är mycket svårt att planera ekonomin långsiktigt.
Hur ser stadens ekonomi ut just nu? Läget har förändrats så snabbt de senaste veckorna att vad jag än skriver här kan det vara gamla uppgifter när tidningen går i tryck. Den stora bilden är att stadens strukturella resultat, det vill säga resultatet utan engångsposter, går mer än 6 miljoner euro på minus om inga sparåtgärder görs. Storleken på underskottet beskrivs kanske bättre om det relateras till verksamhetsutgifterna på 57 miljoner euro eller kommunalskatteintäkten där en hel skatteprocentenhet motsvarar cirka 5 miljoner euro. Tyvärr ser de kommande åren inte alls bättre ut utan sparåtgärder eller en permanent inkomstökning. För statsandelarnas del ser det ut bli ytterligare nedskärningar 2025-2027 utan att kommunernas lagstadgade uppgifter märkbart skulle minska.
Varför är Grankullas underskott så stort? Det finns flera orsaker, vi kan inte enbart skylla på social- och hälsovårdsreformen. Orsakerna finns också i både de nationella kollektivavtalslösningarna, som höjde personalkostnaderna med mer än 1,5 miljoner euro, och höjningen av HRT:s kommunandelar med mer än 600 000 euro. Inflationen i allmänhet har höjt kostnaderna för tjänster, energi med mera och ytterligare många andra mindre faktorer har höjt kostnaderna. En av de största faktorerna är avskrivningsnivåns snabba ökning med cirka 2,5 miljoner euro till totalt mer än 11 miljoner vilket är en följd av stadens snabba investeringstakt.
Det nya nu är att Grankulla traditionellt kunnat så att säga smälta bort underskotten genom ökade skatteintäkter medan i det nya läget efter social- och hälsovårdsreformen har vår inkomstpotential kraftigt skurits ner eftersom skatterna inte mer utgör mer än cirka hälften av inkomsterna medan statsandelarna, som ökar långsamt eller sannolikare minskar, försämrar utvecklingen av inkomstbasen.
Med minskad inkomstpotential och stora framtida investeringar behöver man inte vara en stor ekonomiguru för att inse att staden står inför tunga sparåtgärder. Stadsstyrelsen behandlade sparåtgärderna för 2024 den 27.11 och stadsfullmäktige behandlar dem den 18.12. Fullmäktige samlas för ett ekonomiseminarium under den senare halvan av januari där man behandlar sparmålsättningarna och -åtgärderna 2025-2026/2027. Likadana nedskärningar står hela den offentliga ekonomin inför eftersom den kollektivt levt över sina tillgångar i årtionden. Det här gäller både staten, välfärdsområdena och en stor del av kommunfältet.
Trots det svåra läget är det skäl att betona att det finns mycket vi kan göra. Staden har stor sparpotential och vi är fortfarande skuldfria just nu. Många tjänster kan ordnas effektivare än nu.
Grankulla erbjuder i dagsläget också många tjänster som kommuner av vår storlek inte traditionellt kunnat erbjuda och vi erbjuder tjänster som är på en bättre nivå än vad lagen förutsätter. Vi tvingas att noggrannare än förut prioritera hur vi använder pengarna. Man ska däremot inte ge en falsk bild av att det går att spara utan att det skulle påverka kommuninvånarnas tjänster. Kommunalskatten höjdes 2024 inte mer än genom att avrunda uppåt till en decimal såsom lagen kräver från 4,36 % till 4,4 %. Det är realistiskt att anta att vi inom de närmaste åren tvingas att förutom spara också höja skattesatsen för att få ekonomin på en hållbar väg igen.
Trots de sämre ekonomiska utsikterna önskar jag er alla en avslappnad och lugn juletid!
CHRISTOFFER MASAR
STADSDIREKTÖR
ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ