– Det är lätt att råka in på farliga vägar på nätet. Djungeltrumman spelar en stor roll bland barn och ungdomar. Kompisar kan berätta att de hittat något, fast någon typ som säljer e-cigarretter och då får hen många följare och man skaffar grejerna. Vuxna använder numera helt andra kanaler än ungdomarna. Vuxna får inte redan på saker men de sprids bland ungdomar och de vuxna vet kanske inget om det, säger Patrik Himberg.

Sociala mediers inflytande syns tydligt och corona har också påverkat.

– Vi hade en ganska fartfylld höst. Tiktok-utmaningar och annat liknande påverkar mycket. Oro och brist på koncentration, precis som om man hade ADHD hela tiden. Hela tiden en känsla av att det är bråttom någonstans, säger Himberg.

Läget är bättre i Grankulla än i grannstäderna- eller -kommunerna. Men Grankulla är ingen idyll mer. Problemet är de samma som på annat håll men i lite mindre skala.

– Det är ganska bra sammanfattat. Alla de här sakerna finns också här men det är inte så vanligt, säger Himberg.

– Ungdomarna rör sig ganska mycket över gränserna och man kan göra en massa också i en annan kommun, säger å sin sida Himbergs kollega Sole Silfverberg.

Grankulla ungdomstjänster samarbetar mycket med Esbo och hela huvudstadsregionen.

– Med det uppsökande ungdomsarbetet är vårt gäng ibland också i grannarnas köpcentra, säger hon.

Att bilda nätverk och samarbetet mellan myndigheterna fungerar över gränserna och det gynnar på många nivåer.

– Det är mycket viktigt eftersom om där händer något så märker vi snabbt om det är en lokal händelse eller om det kommer också till oss. Grankulla är inte mer den lilla orten där alla tror att det bara bor rika människor och att inget händer.

Samarbetet fungerar bra också mellan ungdomstjänsterna och skolorna. Ungdomstjänsterna besöker skolorna och klasserna besöker ungdomsgården där det annars också finns många besökare.

– Vi är med i alla skolors elevvårdsgrupper och vi utbyter information och tankar om bland annat olika fenomen så man kan förhålla sig till dem, säger Silfverberg.

Patrik Himberg betonar att ungdomarna där de rör sig stöter på regler och strukturer av olika slag. Han anser att ungdomsarbete på gatan är viktigt.

– I skolan finns det egna regler, här på Ungdomsgården lite mindre och ute på gatan inga alls.

Samspel för att avslöja fallen

Ibland gör ungdomsarbetarna rena rama detektivjobbet. Samarbetet med myndigheterna och ett gott förhållande till ungdomarna hjälper att lösa problem och fall som annars kanske skulle förbli olösta. En del av ungdomarna öppnar sig lättare på tumanhand och då kan sakerna nystas upp snabbt.

– Med vissa pratar man lite mera och en del kommer själva och berättar. Ibland händer det att ingen i ett gäng som håller tätt ihop berättar något och sedan när någon av dem råkar komma ensam och vi pratar med hen får vi höra en hel del. Och när vi har ett nätverk kan vi räkna 1+1+1 och märker att detta hör ihop med något annat. Och när vi pumpar lite mer börjar det komma namn eller tider och platser.

Ett av de värsta fenomenen idag är den så kallade roadman-kulturen, som slagit rot bland ungdomarna. Misshandel och förnedringar som skedde i Grankulla i våras reddes ut med hjälp av Ankarverksamheten.

– Vi gav foton av förövarna till Ankarpolisen och några dagar senare kom det fram att samma gäng var misstänkt redan i andra fall. Nu fick polisen mer material emot dem.

Enligt Himberg har dåden också blivit råare. De sorgliga rubrikerna har kommit onödigt ofta de senaste åren.

– Trots att våld aldrig är bra så förut när någon föll till marken så räckte det. Men numera hoppar man på offret, har tillhyggen och annat att slå med.

Var tillsammans och gör saker tillsammans!

Kampanjen Ge mig tid började 8.1.2024 och syftet är att få föräldrarna att tillbringa mer tid tillsammans med sina barn på barnens villkor. Det kan man uppnå genom att delta i aktivite- ter barnen gillar även om de är utanför den egna bekvämlighetszonen. Förhoppningen är att så många mammor och pappor som möjligt tar sig tid i brådskan att ens en liten stund vara med barnen på deras villkor. Genom att lyssna och vara närvarande. I bästa fall hittar familjerna nya sätt att vara tillsammans regelbundet.

– Här på Ungdomsgården hade vi i något skede kock-kvällar som en timanställd person som är kock till yrket höll. Jag minns alltid en pojkes kommentar när vi gjorde sushi: ”det här är så cool när ni gör det här med oss, hemma hinner vi aldrig göra saker tillsammans”. Det värmde att det fanns ett behov för det men samtidigt funderade jag att det krävs ju inte så mycket att du skulle kunna göra det tillsammans med fast din pappa. Vi var alla män och pojkar då. Jag tänkte att det kan hänga på så lite.

Kan botemedlet vara så enkelt? Frågan får Himberg att le:

– Visst kan det vara så enkelt! Det är ju kul att laga mat. Fråga barnet vad det vill äta och föreslå att ni lagar det tillsammans. Även om förslaget är bara en Saarioinens färdigpizza kan man föreslå att tänk om vi gör en riktig pizza tillsammans. Där får man lätt 2–3 timmar att gå åt tillsammans. Efter det kan man fixa godis och se en film på Netflix. Det krävs inget märkvärdigt; enkla, vardagliga saker räcker bara man gör dem tillsammans.

Silfverbergs förslag har att göra med de hobbyer barnen redan har:

– Vi snackade senast på ett möte om hur barnen bara droppas av till träningen och föräldern åker iväg. Det kunde ju vara roligt för barnet om föräldern stannar kvar och tittar på träningarna så att när det händer något bra där kan bar-net genast berätta om hur hen lyckats för sin förälder.

ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ

Länkar

https://ankkuritoiminta.fi/sv/framsida https://www.intory.fi/kort-pa-svenska/ https://www.kauniainen.fi/sv/kultur-och-fritid/ ungdomar/stod-for-unga/ https://www.kauniainen.fi/sv/kultur-och-fritid/ ungdomar/ungdomsgarden-och-verksamheten/ https://www.kauniaistenkouluyhdistys.fi/