Den sista juni i år stängs det svenskspråkiga daghemmet Grankotten på Brandkårsvägen. Många familjer har många och goda minnen från byggnaden, som nu dock har kommit till vägs ände och inte längre är ändamålsenlig för dagisverksamhet.

Dela artikeln:

Facebook

0

Twitter

Google

Email

Print

– Det har varit en lång process och vi har länge vetat att vi en vacker dag står inför det faktum att vi måste avstå från fastigheten, säger Nina Colliander-Nyman, ordförande för det svenska utskottet för undervisning och småbarnpedagogik.

Grankotten är en jättepopulär enhet och enligt henne är det mycket viktigt att barnen hålls samlade när dagiset stängs, att de får flytta som grupp. De 38 barnen flyttar nu över till Kasabergets daghem.

– Jag är nöjd med beslutet. Det här gick helt enligt beredning och i enlighet med det svenska utskottets vilja, det vill säga att man koncentrerar den svenska småbarnspedagogiken till Kasabergets daghem, säger hon.

Som grund för beslutet finns en uppdatering av utredningen om servicenätverket inom småbarnspedagogiken där personal och föräldrar nu fått säga sitt.

Nina Colliander-Nyman påpekar att föräldrarna till barnen på dagiset varit mycket oroliga. Det finns mycket känslor kring dylika beslut och har funnits en oro över vart barnen nu hamnar.

– Jag kan också själv bra föreställa mig hur det har känts, säger Nina Colliander-Nyman.

En kommunal enhet

Från och med hösten har den svenska verksamheten, utöver förskolan i anslutning till Granhult, endast en kommunal enhet inom småbarnspedagogiken, Kasabergets daghem.

– Pedagogiskt och resursmässigt fungerar större enheter bättre än att sprida ut verksamheten på flera små. Det är dokumenterat lättare att få vikarier till större enheter och där går det bättre att internt ordna med olika vikariearrangemang. Det handlar om en lagstadgad trygghet för de svenska barnen, det vill säga att de får service på sitt modersmål, säger hon.

Kasabergets daghem kommer i framtiden att ha strax under hundra barn. Privat småbarnspedagogik med servicesedel erbjuds av stiftelsen Bensows enheter Lyan och Grytet.

Nina Colliander-Nyman skulle gärna se flera nyfinländska barn i den svenskspråkiga lärstigen ända från daghem till skola också i Grankulla.

– Integrationen på svenska är ganska obefintlig, så är det i hela landet. Nästan alla nyfinländare integreras på finska. Vi har försökt lyfta upp detta inom mitt parti SFP, men vi kan inte påverka detta på kommunal nivå, besluten fattas på högre nivå. Vi skulle väldigt gärna se en större andel nyfinländare som integreras på svenska, säger hon.

• I februari 2024 deltar 242 barn i den finska kommunala småbarnspedagogiken, varav 62 är under 3 år. 144 barn deltar i den svenska kommunala småbarnspedagogiken, varav 34 är under 3 år. Med stöd av servicesedel deltar 14 barn i den finska småbarnspedagogiken, 70 i den svenska och 46 i den engelska småbarnspedagogiken.
• Majoriteten av de vårdnadshavare som svarade ansåg att den viktigaste faktorn för placeringen av småbarnspedagogiken var enhetens närhet till hemmet (82 %). Näst viktigast var närheten till naturen och skogen (51 %) och tredje viktigast närheten till framtida skola (40,6 %).
• Om tvåspråkiga lösningar sägs det så här i utredningen: I vissa närliggande kommuner har stora tvåspråkiga enheter etablerats. Där fungerar flera barngrupper på varje språk i enheterna, och finsk- och svenskspråkig småbarnspedagogik fungerar som separata administrativa enheter. Eftersom enheternas storlek i Grankulla är ganska små (3–7 grupper) är tvåspråkiga enheter inte ändamålsenliga i Grankulla.
• Kommunala enheter på finska, oförändrat antal: Kielikylpy Grani Språkbad, Satuvuoren ryhmäperhepäiväkoti, Pikku Akatemia, Sansinpellon päiväkoti, Tammikummun päiväkoti. Privata: Ankkalampi Kauniainen, ICEC Kauniainen, Norlandia Graniitti.
• Svenskspråkig kommunal småbarnspedagogik från och med 1.8.2024 vid enheterna Kasabergets daghem (6 grupper) och Förskolan vid Granhult (4 grupper).

Källa: Uppdaterad utredning om småbarnspedagogikens servicenätverk, Grankulla stad.