Grankullaborna fick säga sitt om ekonomin under invånarkvällen 22.4. Graniborna hade
möjlighet att diskutera, ta ställning och föreslå åtgärder för att anpassa ekonomin.
Stadsdirektör Christoffer Masar och ekonomidirektör Mikael Boström berättade om det
ekonomiska läget i staden. Det är sämre än förut på grund av social- och
hälsovårdsreformen och de senaste årens snabba kostnadsökning. Budgeten för i år visar
ett underskott och det förväntas växa betydligt under kommande år om inga åtgärder vidtas.
Ett balanseringsprogram 2025–2027 behandlas och som stöd för det vill staden höra
stadsbornas och fullmäktigegruppernas förslag.
– Grankulla har i åratal medvetet satsat på bl.a. småbarnspedagogiken och
idrotts- samt kulturtjänsterna vilket märks som högre utgifter än hos
jämförelsekommunerna. Satsningarna på teknik och centralförvaltningstjänster är ganska nära jämförelsekommunernas utgifter – men kostnaderna för gator och allmänna platser samt satsningar på parker och grönområden är större än hos jämförelsekommunerna. Driften av stora hallfastigheter (såsom simhall, boll- och ishall) samt i allmänhet det stora
fastighetsbeståndet är också stora utgiftsposter, sade Masar.
Deltagarna i publiken tog upp barn och ungdomar som det viktigaste – där får man inte
spara. Nedskärningarna får inte heller riktas mot sådant som minskar stadens attraktionskraft såsom tjänster, beskattning, naturens närhet, lugn boendemiljö och modernt bostadsbestånd som alltid varit Grankullas trumfkort. I diskussionen nämndes en försäljning av Villa Frosterus och ifall det vore möjligt att skjuta upp stadsbanan.
Den bästa möjliga lösningen enligt Masar och Boström är att inte skära ner radikalt inom en
viss tjänst utan nedskärningarna kan vara en kombination av måttliga höjningar av skatterna
samt noga övervägda sparåtgärder.
Grankullaborna Johan Hjelt och Päivi Simpanen är båda av samma åsikt, dvs. att man inte ska spara när det gäller barn och ungdomar. Småbarnspedagogiken och satsningar i
allmänhet på barns och ungdomars välmående skapar en grund för ett harmoniskt liv.
Preventiv verksamhet är mer kostnadseffektivt än att korrigera misstag efteråt.
– Jag stöder den sk. kombinationslösningen där man överlagt skär ner utgifter
och överlagt höjer fastighets- och kommunalskatten, säger Hjelt.
Simpanen anser att kommunalskatten kunde höjas en aning och att man eventuellt kunde
hitta något att skära i kulturutgifterna.
På stadens webbsida grankulla.fi kan du ta del av Kuntamaisemas kommunjämförelserapport där man ser hur mycket Grankulla satsar på olika tjänster i jämförelse med andra kommuner.
ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ