Grankulla stads ekonomi, liksom också kommunernas ekonomi generellt, är i mycket sämre skick än tidigare på grund av bl.a. vårdreformen och de senaste årens snabba utgiftsutveckling. Vi frågade stadsdirektör Christoffer Masar hur läget ser ut just nu och inför framtiden.
Om inga åtgärder vidtas beräknas underskottet växa märkbart under de
kommande åren. Hur ser läget ut just nu då det gäller stadens ekonomi och hur ser det ut med tanke på nästa år? Vilka specifika sparåtgärder har gjorts och vilka planeras för nästa år för att balansera stadens budget?
– Det här året beräknas resultatet bli kraftigt negativt, trots att resultatet år 2023 ännu
var klart på plus (nästan +2,6 miljoner euro). Orsakerna är både kraftigt sjunkande
skatteinkomster, som har att göra med vårdreformens eftereffekter och den svaga
befolkningsutvecklingen, men också på grund av det att utgifterna stigit i snabb takt.
Utgifterna har stigit både p.g.a. den allmänna inflationsutvecklingen, men inom
kommunsektorn speciellt också därför att senaste rundans arbetsmarknadsavtal varit
kostsamma.
För de kommande årens del är prognoserna enligt Masar sådana att utan separata
sparåtgärder så stiger utgifterna år för år i snabbare takt än inkomsterna stiger.
Grankullas inkomstutveckling har tyvärr klart försvagats p.g.a. vårdreformen, då
ekonomin numera är mycket statsandelsberoende. Ökade skatteinkomster syns inte
mera lika mycket i ekonomin som förut.
– Gällande sparåtgärder, så måste fokus tyvärr vara på personalkostnaderna, då det är vår enskilt klart största utgiftspost. Vi minskar stegvis på personalstyrkan i samband med pensioneringar och vid byte av jobb. Det betyder både att vi måste effektivera sätten vi jobbar på och att vi inte kan göra allt vi nu gör. Grankulla har också i förhållande till stadens storlek ett mycket stort fastighetsbestånd, som orsakar både löpande utgifter och investeringsbehov. P.g.a. sparbehovets storlek, så tvingas vi nog titta kritiskt också på alla andra utgifter.
Hur påverkas stadens serviceutbud? Vad påverkas mest i år och nästa år?
– De besparingsbeslut som gjorts så här långt kommer inte att ha någon radikal effekt
på servicen i år. Men eftersom underskotten är så stora, så kommer det inte att vara
möjligt att kommande åren fortsätta med helt samma nivå på servicen som nu.
Grankulla använder enligt utomstående expertanalys över 10 miljoner euro mera per
år till våra tjänster, jämfört med jämförelsekommuner. Detta gäller speciellt
bildningstjänsterna. Vi vill också fortsättningsvis satsa på dessa tjänster, men det
kommer inte att lyckas i samma mån som förut. I praktiken kommer vi i fortsättningen
att ha mindre personal än nu och färre fastigheter.
Fullmäktige samlades härom veckan till ett seminarium om ekonomin. Vilka var hälsningarna därifrån?
– Oron för det ekonomiska läget delas av alla fullmäktigegrupper, men det exakta
receptet hur vi ska balansera ekonomin varierar mellan grupperna. Tjänstemännen
har nyligen skickat en enkät till alla fullmäktigegrupper, där vi ber om deras syn på hur
ekonomin ska balanseras och hur besparingar ska riktas. Svaren utnyttjas vid
upprättandet av ett balanseringsprogram.
Finns det planer på att öka skatteintäkterna eller andra inkomstkällor på kort eller lång sikt?
– Åsikterna gällande möjliga skattehöjningar är mycket varierande mellan fullmäktigegrupperna. Vissa grupper motsätter sig helt skattehöjningar och bland andra grupper är man mera villiga att sköta delar av balanseringen av ekonomin via skattehöjningar. Det ifall det blir skattehöjningar och i så fall när, fastställs troligen ännu under den här våren, i samband med behandlingen av balanseringsprogrammet. En av frågorna till fullmäktigegrupperna gäller just förhållandet mellan skattehöjningar och besparingar.
Förutom skattehöjningar så ligger enligt Masar den största potentialen till ökade
inkomster i planläggning och de ökade skatteinkomster, tomthyror eller
överlåtelseinkomster som nya planområden och därmed också nya invånare kan
medföra.
– Planläggningsprocesserna är som känt långsamma, så de ger resultat först på längre
sikt.
Staden har också involverat invånarna i processen att balansera stadens
ekonomi? Varför?
– Staden finns till för sina invånare och invånarna måste därför också få säga sitt om
det sätt på vilket ekonomin balanseras. Det är invånarnas skattemedel som vi
förvaltar och det är viktigt att lyssna på vad invånarna anser gällande prioriteringen
och användningen av dessa medel.
Vilka investeringar prioriteras trots ekonomiska utmaningar?
– Den största enskilda investeringen som påbörjats i år och kommer att fortsätta i några
år är stadsbanan. I ärlighetens namn så måste man ju säga att den investeringen inte
är sådan, som staden självmant skulle gått inför. Men lika ärlig måste vi vara i att det
nog näst intill var ett måste att delta, då både Esbo stad och staten kraftigt var för
projektet. Investeringen i sig kommer nog att föra med sig mycket förbättringar, till
exempel höjning av perrongen vid Grankulla station, hissar, ersättande av Tunnelvägens gamla bro, fortsatta utmärkta förbindelser i riktning mot Helsingfors mm., men prislappen är hög.
De överlägset största övriga investeringarna berör skolorna. Kommunens viktigaste
uppgifter efter vårdreformen är just småbarnspedagogiken och skolorna.
– Friska och pedagogiskt ändamålsenliga skolor, med tillräckligt utrymme, är viktiga för
att Grankulla ska vara en lockande boendeort för barnfamiljer också i framtiden. Vi
kommer först att ersätta den nuvarande A-vingen vid Kasavuoren koulu med en ny
ving och därefter läggs fokus på nytt finskt lågstadium.
Hur ser stadens långsiktiga ekonomiska plan ut för att säkerställa hållbarhet och tillväxt? Hur mår staden om fem år?
– Vi upprättar just nu ett balanseringsprogram, där riktlinjerna för hur ekonomin ska
balanseras slås fast. I praktiken så försöker vi där slå fast hur mycket av
balanseringen som sker via skatterna och hur mycket via besparingar, samt på
allmän nivå till vilka områden besparingarna riktas.
Hur tar Grankulla hänsyn till miljö- och hållbarhetsaspekter i sina ekonomiska beslut och planer? Påverkas stadens miljösatsningar av sparåtgärderna?
– Vi har inte gjort nedskärningar i anslaget på 250 000 euro vi årligen använder för
energieffektivitetsinvesteringar i våra största fastigheter. I samband med större
renoveringar eller nybyggen så är vi också alltid noggranna med att beakta
energieffektiviteten. Detta är både ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Staden
fortsätter också att genomföra de åtgärder vi i vår resurssmarta färdplan satt som
delmål och åtgärder för att bli kolneutrala.
Hur ser läget ut inom inflyttningen till staden? Vilka åtgärder vidtas för att
säkerställa att Grankulla fortsätter att vara en attraktiv plats att bo och verka trots de ekonomiska utmaningarna?
– Fullmäktige fick vid ekonomiseminariet ta del av en mycket omfattande analys om
Grankullas befolkningsprognos samt prognoser om hur invånarantalet utvecklas i
framtiden. Analysen var till den delen mycket klar, att orsaken till att
befolkningsutvecklingen 2022–2023, efter så många år av snabb tillväxt, var negativ,
berodde på det att nästan inga nya bostäder blivit klara i staden under de två senaste
åren. Grankullas befolkningsstruktur är sådan där dödligheten är aningen högre än
nativiteten och samtidigt minskar ständigt hushållens medelstorlek, som är en
nationell trend. Eftersom antalet bostadshushåll växer, även om ingen
befolkningstillväxt sker, behövs måttlig bostadsproduktion redan för att ens hålla
invånarantalet på nuvarande nivå.
Sammanfattat har enligt Masar Grankullas befolkningsutveckling alltså inte stagnerat
p.g.a. staden inte längre vore lockande som stad, utan för att det inte funnits nya
bostäder att flytta till.
– Vi måste med andra ord få fart på planläggningen och nya bostadsbyggen igång.
Detta både för att vi ska kunna uppnå våra strategiska
befolkningstillväxtmålsättningar på i medeltal 0,75 % befolkningstillväxt per år, men
också våra ekonomiska målsättningar.
Ekonomin är enligt stadsdirektören den absolut största utmaningen inför
framtiden, eftersom en dålig ekonomi i slutändan påverkar nästan all annan
verksamhet. Men vad är det mest positiva inför framtiden?
– Det mest positiva är att Grankulla fortsättningsvis har ett alldeles utmärkt geografiskt
läge och vi har en utbildad och i huvudsak mycket välmående befolkning och många
aktiva föreningar. Trots att vi tvingas göra otrevliga prioriteringar, så kommer
Grankulla fortsättningsvis att vara en stad där naturen är nära, vardagen fungerar bra
och där det är tryggt att leva, konstaterar Christoffer Masar.
Läs också: Ska vi spara, höja skatterna eller både och?