Kommunalskatten höjs i Grankulla från och med nästa år om stadsstyrelsens förslag går igenom i fullmäktige. Stadsstyrelsen röstade på måndagen (27.5) om förslaget att höja skatten. Samlingspartiets medlemmar föreslog att skatten inte ska höjas. Förslaget föll med rösterna 3–4.
Stadsstyrelsen beslutade på måndagskvällen föreslå för fullmäktige att ekonomin ska balanseras med besparingar på totalt 3,6 miljoner euro under åren 2025–2027 och en höjning av kommunalskatten från 4,40 till 4,70 procent, vilket under det sista året av balanseringsprogrammet beräknas ge cirka 1,5 miljoner euro i extra intäkter.
Dessutom föreslås ett investeringsstopp för årligen återkommande investeringar och en mycket kritisk inställning till alla andra investeringar utom den redan beslutade stadsbanan och den praktiskt taget obligatoriska investeringen för Kasavuoris A-flygel.
Tyngdpunkten för balanseringsåtgärderna ligger på besparingar, som utgör cirka 70 procent av resultatförbättringen, medan skattehöjningens andel är cirka 30 procent.
– Tyngdpunkten i balanseringsprogrammet ligger tydligt på besparingar, men förslaget är att kommunalskatten från och med början av 2025 höjs från nuvarande 4,40 till 4,70 procent. Effekten av skattehöjningen på den enskilda invånarens skattebörda är relativt måttlig. Grankullas kommunalskattesats skulle fortfarande vara klart landets lägsta. Det föreslås inga förändringar i fastighetsskatten, utan de skulle förbli på lagens tillåtna minimum, säger stadsdirektör Christoffer Masar.
Stadsstyrelsen följer regelbundet upp hur balanseringsprogrammet genomförs, och om det är tillräckligt, i samband med delårsrapporter och rapporterar om detta till fullmäktige. Om det vid uppföljningen av balanseringsprogrammet visar sig att åtgärderna är otillräckliga för att uppnå ekonomisk balans, kan åtgärdsutbudet utvidgas med separata beslut, sägs det i beslutet.
– Balanseringsprogrammet ställer upp ramarna för hur mycket staden måste spara under de kommande tre åren och hur besparingarna ska fördelas bland annat mellan personalkostnader, köpta tjänster och fastighetsutgifter. De mer detaljerade besparingsbesluten, som verkställer balanseringsprogrammet, fattas senare. På hösten är det till exempel meningen att fatta beslut om vilka fastigheter staden ska avyttra, konstaterar Masar.
Förutom fullmäktigegrupperna har invånarna också direkt tillfrågats om sina åsikter om metoder och prioriteringar för att balansera ekonomin genom en elektronisk enkät som var öppen från 16.4 till 5.5.2024.
– Vi fick totalt drygt 190 svar på enkäten om ekonomin, och över 100 av de svarande gav också konkreta förslag på åtgärder för att balansera ekonomin. Med tanke på att ämnet är ganska komplext och att invånarna har mycket annat på agendan kan antalet svar anses vara ganska rimligt. Resultaten av enkäten har beaktats vid utformningen av balanseringsprogramsförslaget, säger stadsdirektören.
Försämringen i stadens ekonomi beror på många olika faktorer; välfärdsreformen, ett tungt investeringsprogram och en ofördelaktig befolkningsutveckling med försämrad skatteinkomstutveckling. Den kommande TE-reformen orsakar en tilläggskostnad på ca en miljon euro för staden. Samtidigt minskar statsandelarna under de kommande åren.
Stadsstyrelsen föreslår nu för fullmäktige som sammanträder 17.6 att fullmäktige godkänner balanseringsprogrammet av ekonomin för åren 2025–2027 och de linjedragningar som där nämns. Det slutliga beslutet om beskattningen för år 2025 fattas av fullmäktige först i november.
Uppdaterad kl. 17.00