Torsdagen 24.10 firade Grankulla bibliotek sitt 100-årsjubileum med ett fullspäckat program. Dagen började redan kl. 14 med bland annat ansiktsmålning för barn och en timme senare bjöds det på tårta dagen till ära.
Jaakko Tiinanen, chef för biblioteks- och kulturtjänster, säger att biblioteket mår utmärkt idag. Och uttryckligen barn- och ungdomsböcker lånas allt mera.
– Det är fantastiskt att Grankullaborna genom hela bibliotekets historia har varit extremt aktiva biblioteksanvändare. Trots den nationella oron över pappersbokens framtid sattes det högsta utlåningsrekordet per capita någonsin i Grankulla förra året och i år ser det ut att slås igen.
En av dem som deltog i firandet var Anna-Liisa Törmänen, en aktiv biblioteksbesökare.
– Det känns väldigt trevligt att få vara här och fira. Jag besöker biblioteket flera gånger i veckan eftersom jag bor alldeles i närheten, berättar hon.
Tidigare köpte hon mycket böcker, men nu utnyttjar hon bibliotekets tjänster och läser böcker av alla de slag.
– Alla nyheter kommer hit så snabbt. Nuförtiden läser jag mycket spänningsromaner, lånar också mycket barnböcker till mina barnbarn, läser biografier och många andra intressanta böcker.
Även för Irina Granfors är biblioteket viktigt. Hon besöker bibban flera gånger i månaden, läser ofta memoarer och har också deltagit i några av evenemangen som biblioteket anordnar.
– Biblioteket är viktigt eftersom det ger alla medborgare jämlik tillgång till böcker. Det vore bra om skolorna gjorde utflykter hit även under skoltid, så att barnen läser mer, säger hon.
Carl-Henrik von Bonsdorff hör till dem som mer sporadiskt lånar böcker.
– Det är verkligen fint att få vara här och fira. Själv är jag inte så aktiv biblioteksbesökare och jag skäms för det. Jag borde använda det mer, men jag är lite lat. Jag läser mycket, men köper böcker och läser mycket på nätet, säger han.
Även stadsdirektör Christoffer Masar var på plats. Vad betyder biblioteket för dig?
– Jag har två pojkar. Den ena läser själv och den andra läser vi för. Så det är särskilt barnböcker som är väldigt viktiga. Själv lyssnar jag numera mest på ljudböcker, så jag lånar inte så ofta böcker själv, men vi är ofta här med barnen och väljer böcker.
Senare på eftermiddagen fortsatte programmet med ett tal av Jaakko Tiinanen, chef för biblioteks- och kulturtjänster, samt en föreläsning av kulturrådet Clara Palmgren, som på svenska berättade om bibliotekets historia.
Firandet avslutades på kvällen med en födelsedagskonsert där gitarristen Tuomas Wäinölä och basisten Lauri Porra uppträdde.
Läs Jaakko Tiinanens tal:
Hyvät kuulijat, bästa åhörare,
Kirjastolle on ominaista puhua enemmän teoin kuin sanoin, ja myös omassa työssäni johtajana kuuleminen on puhumista enemmän ytimessä. Niinpä aikeenani on puhua tiiviisti. Koska Kauniaisissa useimmat ymmärtävät molempia kotimaisia kieliä enkä halua asettaa kumpaakaan kieltä toisensa käännöksen asemaan, puhun vuorotellen molemmilla kielillä siten, etten tarpeettomasti toista samoja asioita.
Det är en stor ära att stå här idag och fira Grankulla biblioteks hundraåriga resa. Bibliotek är inte bara en byggnad, utan hjärtat i en gemenskap, en plats för att dela idéer, lära sig nya saker och ha oförglömliga stunder.
Yksi keskeisistä asioista, jotka ovat pysyneet halki kirjaston matkan, on kuntalaisten sitoutuminen kirjaston käyttöön. Kauniaislaiset ovat aina olleet sivistyksennälkäisiä, ja se on näkynyt vilkkaassa kirjastonkäytössä. Väkimäärään suhteutettuna olemme tehneet lainamäärien Manner-Suomen ennätyksen monena vuonna, ja viime vuosien aikana lainaus on vain entisestään lisääntynyt.
Särskilt glad är jag över att den kraftigaste ökningen i antalet lån har skett bland barn och ungdomar. Detta har säkert flera orsaker: kärleken till böcker och läsning har gått i arv från föräldrar och far- och morföräldrar. Lärarna har gjort ett ovärderligt arbete.
Kirjastossakin on otettu päämäärätietoiseksi painopistealueeksi lasten lukemisen tukeminen yhdessä eri kumppaneiden kanssa. Neuvoloiden kautta kutsutaan kaikki syntyvät kauniaislaiset käymään kirjastossa jo imeväisiässä. Varhaiskasvatuksen yhteistyömalli ryhmäkäynteineen ja eteiskirjastoineen on tullut todella suosituksi, ja kouluyhteistyön malleja ollaan aktiivisesti kehittämässä. Lämmin kiitos tästä kirjaston henkilökunnalle!
När nu kommunens ekonomi möter utmaningar måste jag tacka personalen för att de har utfört sitt arbete med ett kompromisslöst fokus på kunderna och stor expertis, samtidigt som de har varit kostnadsmedvetna. Kostnaderna för biblioteksverksamheten i Esbo och Helsingfors är över 50% högre per lån än i Grankulla, vilket innebär att vi, förutom att vara det mest använda biblioteket i huvudstadsregionen, också är det mest kostnadseffektiva biblioteket.
Vuonna 1924 ovensa avannut kirjasto on nähnyt monia muutoksia ja kehitysvaiheita. Vaikka ajat ovat muuttuneet, kirjaston merkitys on säilynyt. Ulkonaisten muutosten merkitystä ei tietenkään voi vähätellä: rahatoimiston sivuhuone on vaihtunut omaan kirjastotaloon, joka sekin on ennättänyt jäädä käyttäjämääriin nähden pieneksi, kortistoista on siirrytty atk-aikaan ja musiikkiosastolla nähty monen formaatin vaihdokset. Yllättävän moni sisällöllinen asia on kuitenkin pysynyt samana halki näiden sadan vuoden: samat kirjat puhuttaneet granilaisia ehkä jo neljässä polvessa, osin konkreettisestikin vanhimman yhä kierrossa olevan kirjan ollessa 95 vuotta kokoelmissa.
En sak som också har varit viktig för oss genom tiderna och fortfarande är det, är tvåspråkigheten. Allt som görs i biblioteket är knutet till språk och litteratur, och vår viktiga uppgift är att möjliggöra för invånarna att varje dag kunna läsa och utveckla sig själv på sitt eget språk, finska eller svenska, på lika villkor. Detta kräver kontinuerlig medvetenhet, eftersom vi har två rika litterära traditioner genom våra två språk. Både den finskspråkiga och den finlandssvenska litteraturen är enormt rik, samtidigt som de två litteraturerna inte överlappar varandra. Jag har ibland med glimten i ögat sagt att det enda som man känner till både på den finska och den svenska sidan är Bibeln, Mumin och de mest kända av Runerbergs dikter – i övrigt är klassikernas kanon olika.
Tilanne edellyttääkin sitä, että pystymme yhtä lailla ajattelemaan, keskustelemaan ja keksimään uusia ideoita molemmilla kielillä. Jotta suomi ja ruotsi olisivat eläviä asiakaspalvelukieliä, pitää niiden olla eläviä työkieliä ja viestinnän kieliä. Sanoisinkin, että olemme onnistuneet, kun viestinnässämme on yhtä paljon svetisismejä kuin finlandismeja – silloin molemmat kielet ovat olleet eläviä työkieliä sekä molempia kieliä kuulee päivittäin kahvihuoneessa.
Dagens program är typiskt för biblioteket, inte bara för tvåspråkigheten, utan också för att det samlar alla generationer, både barn och vuxna. Ansiktsmålning och pyssel kommer snart att övergå i först en tillbakablick på bibliotekets historia och sedan i medryckande musik. Vi måste vara medvetna om varifrån vi kommer för att kunna sikta mot framtiden. Det är en ära att snart få kulturråd Clara Palmgren, som vet allt som är värt att veta om Grankullas historia, som gäst för att tala.
Myöhemmin tänä syksynä kirjastossa puhaltavat muutoksen tuulet, kun tilat peruskorjataan vastaamaan kasvaneen asiakasmäärän ja lisääntyneen palvelutarjonnan tarpeita. Nyt peruskorjausta edeltävän väistömuuton edellä juhlimme hiukan pienimuotoisemmin – toiveenamme on, että vahinko otetaan takaisin 200-vuotisjuhlissa. Minulla ei nimittäin ole vähäisintäkään epäilystä siitä, että Kauniaisten kirjastolaitos on sadan vuoden päästäkin yhtä elinvoimainen kuin nyt.
Ett stort tack till er alla för de gångna och kommande givande åren!