Detta var en av frågorna som Ursula Snellman, projektchef för utveckling av skolbespisningen i Vanda, och Päivi Kaipainen, sakkunnig inom utbildningsväsendet i samma stad, sökte svar på under sitt besök i Grankulla i oktober.
Kaipainen berättade att föreningen för professionella köksmedarbetare Ammattikeittiöosaajat hade rekommenderat just Grankulla som ett besöksmål för dem. I Vanda inledde man i augusti ett ettårigt projekt med syfte att utveckla skolmåltiderna. Det viktigaste målet med projektet är att öka antalet elever som äter dagligen. I många jämförelser har Vanda haft låga resultat.
I Vanda har man utrett orsakerna som påverkar särskilt högstadieelevernas deltagande i skolmåltiderna.
– För eleverna är matens utseende viktigt: ser maten färgglad och trevlig ut och hur ser det ut vid serveringslinjen? 35 procent av eleverna ansåg att matens doft var viktig. 15 procent ville inte äta ensamma om deras vän var sjuk, berättade Snellman om resultaten.
Hon fortsatte med att mobbning också kan vara en anledning till att eleverna inte kommer och äter.
En överraskande viktig faktor är vad skolmaten får för namn. I Vanda har grundskolorna också fått anslag för att göra matsalarna trevligare med hjälp av eleverna.
Värd för Vandas representanter var Grankullas chef för kost- och rengöringsservicen, Jaana Kokki. Gästerna besökte Kasavuoren koulus centralkök och matsal, och samtidigt berättade Kokki om vad som gjorts i Grankulla för att öka skolmatens popularitet.
– I Grankulla har man arbetat mycket med att förbättra matens smak, konsistens och utseende. Smaken kommer från örter och baskryddor. Användningen av industriella buljongpulver har avskaffats. Salladen skärs oftast för hand och salladsbuffén har gjorts mer mångsidig. Trivseln i matsalen har förbättrats. Dessutom är verksamheten med matråd i Grankulla aktiv, sade Kokki, och tillade att hon sätter stor vikt vid matrådens verksamhet.
– Den direkta och ärliga responsen från eleverna hjälper i utvecklingsarbetet, och även samspelet mellan kökspersonalen och eleverna upplevs viktigt.
Den nuvarande storköksdrivna matproduktionen medför sina egna utmaningar när det gäller att arrangera skolbespisningen. Kokki nämnde att man till viss del kan påverka kvaliteten på maten genom att förändra produktionsmetoder och utveckla recepten, men det är oundvikligt att smaken, utseendet och konsistensen på vissa rätter lider på grund av transporten. I Grankulla är transportsträckorna korta, men Kokki tycker att det vore bra om tillagningsköken kunde återföras till skolorna. Hon förstår att detta är en kostnadsfråga och kanske orealistiskt i nuläget.
– Maten skulle lagas i så rätt tid och så nära inpå servering som möjligt och i närheten, vilket säkerligen också skulle öka göra ätandet trevligare.
I slutet av besöket tackade Snellman:
– Fräscha tankar.
Grankulla skolbespisning fick utmärkt resultat i en enkät i våras: 72 procent av eleverna och personalen uppgav att de åt dagligen av skolmaten.
ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ