Hur ser läget på bostadsmarknaden i Grankulla ut just nu? Vilka typer av bostäder intresserar mest och varför vill folk flytta till Grankulla? Vi ställde fem frågor till Riikka Wirta, företagare vid Kiinteistömaailma i Grankulla.
Hur ser efterfrågan ut på bostäder i Grankulla för tillfället?
– De mest efterfrågade bostäderna i Grankulla är nyare egnahemshus byggda efter 2000, cirka 250–350 m² stora, samt lägenheter på över 100 m² nära centrum med minst tre sovrum. Radhus är också eftertraktade, men dessa dyker sällan upp på marknaden och måste prissättas rätt. De nya bostäderna på Helsingforsvägen 8 i Grankulla som vi har till försäljning har fått ett gott mottagande och försäljningen har gått bra.
Hur har prisutvecklingen förändrats i år i staden?
– Medelpriset per kvadratmeter för begagnade objekt har åter börjat stiga i Grankulla och ligger nu i genomsnitt på över 4 200 euro (Kiinteistömaailmas genomsnitt är 4 647 euro). För hus är medelpriset över 5 500 euro. Viktigt att notera är också utvecklingen av försäljningstider: De förlängdes förra året, men i år har de börjat bli kortare. Förra året var genomsnittlig försäljningstid 102 dagar, medan den i år är 94 dagar. Kiinteistömaailma har haft kortare genomsnittliga tider: 86 dagar förra året och 64 dagar i år. Anledningen till detta är samförsäljning, lokal expertis och effektiv marknadsföring. Företaget har en stark position i Grankulla med en marknadsandel på över en tredjedel.
Hur påverkar nuvarande ränteläge viljan att köpa och sälja bostäder i Grankulla?
– Räntenivån påverkar alla som tar lån för bostadsköp. Grankulla attraherar fortfarande även under sämre tider, om än långsammare.
Har köparnas önskemål eller krav förändrats på sistone och vad påverkar mest att fastighetsaffärer ska lyckas i Grankulla just nu?
– Efterfrågan måste matcha utbudet. Fastigheter med stora renoveringsbehov är utmanande, då bankernas renoveringslån är dyrare och fastigheternas värde kanske inte täcker extra säkerheter för renoveringar.
Vilka är de vanligaste anledningarna till att folk söker bostäder i staden?
Det främsta kriteriet är definitivt de svenskspråkiga skolorna och daghemmen. Många flyttar hit från Helsingfors centrum och Esbo för att få kortare skol- och dagisresor. Andra söker centralt belägna lägenheter för enkelhetens skull, särskilt äldre personer som vill ha nära till service.
Det andra kriteriet är lägenheter i centrum: äldre kunder vill ha en bekväm vardag och service inom gångavstånd. Grankullas backar, såsom den så kallade Houberibacken, är för många äldre en oöverstiglig utmaning när de inte längre kan köra bil. Flera kunder väntar på en lägenhet i ett hus med hiss i centrum.
Det tredje kriteriet är Meurmans stadsplan (se nedan) och den angivna täckningsgraden, som reglerar hur stor del av tomten som får täckas av byggnader och detta säkerställer en rymlig och grönskande omgivning. Vår stad har inte gjort samma ”misstag” som till exempel i Westend, där man på en stor tomt som tidigare rymde ett hus har byggt fyra nya hus tätt intill varandra, vilket resulterat i minimala gårdar och grannar alldeles intill.
Det fjärde kriteriet är Grankullas bykaraktär, gemenskap och idrottsmöjligheter. Dessa är anledningar till att många återflyttare väljer Grankulla. Det är välkänt hur enkelt det är att bo i Grankulla när vardagen är hektisk.
Otto-Iivari Meurman. Född 4 juni 1890 i Ilmola, död 19 augusti 1994 i Helsingfors, var en finländsk arkitekt och stadsplanerare. Meurman utmärkte sig genom att ansvara för över 60 finländska kommunala stadsplaner, bl.a. Grankullas. Källa: Wikipedia
“Det tredje kriteriet” är ju rena lögnen! I Grankulla i dag täcks tomter där det tidigare har stått ett eller två hus, så tätt med nya, stora tvåvåningsbyggnader att endast någon enstaka tall står kvar, utsikten från byggnadernas fönster är i bästa fall grannhusets vardagsrum. Se t.ex. på Badets väg 5 och 7-9/Akademivägen, Kalles gränd och Slalomgränden 2. På Badets väg 7-9 sträckte sig tomten med två bostadshus från Badets väg, längs Hjalmarstigen till Akademivägen – de två husen ska ge plats för 11! “Misstaget” från Westend upprepas i högsta grad. Tack vare överdimensionerade byggnadsrätter har de som bor i de gamla villorna inte råd att betala fastighetsskatten. Fortsätter det så här har vi inga gamla villor eller gröna tomter kvar. Bevara den gamla villamiljön och bykaraktären? Den tanken gick i graven med Meurman själv 1994.