Vad händer inom Västra Nylands välfärdsområde? Vi har bett att Veronica Rehn-Kivi och Satu Mollgren, som båda sitter i välfärdsområdets styrelse, att då och då rapportera om sitt arbete där. Nedan Satu Mollgrens kolumn.
Vid årsskiftet har det gått två år sedan kommunernas social- och hälsovårdstjänster samt kuratorer och psykologer inom elevvården överfördes till välfärdsområdena. Den snabba förändringen, som skedde utan någon övergångsperiod, har krävt omfattande omställningar i alla välfärdsområden.
Ett av de största målen med social- och hälsovårdsreformen är att stärka primärvården. Vår befolkningsstruktur och samhällets behov förändras, och social- och hälsovårdstjänsterna måste få en stabilare grund. Att lägga större vikt vid primärvården, bromsa upp ökningen av behovet av specialiserad sjukvård, säkerställa kontinuitet i tjänsterna och utveckla deras kvalitet kräver en hållbar ekonomi och beslutsfattande som stödjer detta inom välfärdsområdet.
Den lagstadgade harmoniseringen av tjänster och avgifter har även märkts av i Grankulla, men tack vare ansvarsfulla beslut har Västra Nylands välfärdsområde kommit långt i att balansera ekonomin. Den nyligen godkända budgeten fortsätter områdets väg mot en balanserad ekonomi, där det är möjligt att utveckla tjänsterna. Nu är det viktigt att utveckla tjänsterna i en effektiv riktning och effektivisera verksamheten utan att försämra kvaliteten på tjänsterna.
Målet bör vara att förbättra tillgången till såväl grundläggande tjänster som specialiserad sjukvård och fortsatta undersökningar. Ett av områdets utvecklingsmål är digitala tjänster. De utmaningar som återuppringningssystemet, som även diskuterats i Grankulla, har inneburit har varit svåra att lösa. Nästa år planeras det att införa elektroniska bokningssystem vid sidan av telefonbokningar, vilket kommer att underlätta tillgången till vård och möjliggöra en effektivare användning av vårdpersonalens resurser. När vi inför möjligheten till digitala mottagningar i hela området kan vi effektivisera verksamheten, förbättra tjänsterna och även skapa fler tider för dem som inte kan använda digitala tjänster.
Införandet av modellen med husläkare kommer att främjas nationellt. När samma allmänläkare vårdar en patient förbättras vårdkvaliteten, sjukligheten och dödligheten minskar, det totala behovet och kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänster minskar och patienterna är nöjdare. I Västra Nyland kommer man som första område att även testa en modell med egenföretagande, som baserar sig på samma grundidé och vars flexibilitet visat sig fungera väl i Europa.
Det finns fortfarande mycket att utveckla vad gäller tillgången till och kvaliteten på social- och hälsovårdstjänster. Framsteg görs. I Grankullas skolor, liksom i andra delar av området, var det redan före övergången till välfärdsområden brist på skolpsykologer. Nu ger det systematiska arbetet resultat, och vi får en egen psykolog till varje skola i Grankulla. Det återstår dock att säkerställa att resurserna även tidsmässigt är tillräckliga.
Hur ska vi i framtiden garantera bland annat fungerande hemvård, högkvalitativa boendetjänster för äldre och tidigt stöd vid psykiska utmaningar? För att lyckas med att förbättra social- och hälsovårdstjänsterna måste vi även blicka framåt.
ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ