Grankulla har traditionsenligt varit känd för sina höga skatteintäkter. Det här stämmer fortfarande i många avseenden, även om social- och hälsovårdsreformen har rubbat förhållandet mellan skatteintäkter och statsandelar så att läget är ett helt annat än det vi är vana vid i Grankulla.
De kommunala skatteintäkterna består av tre olika helheter: kommunalskatten, samfundsskatten och fastighetsskatten. I proportionell jämförelse av hela landet har en skatteprocentenhet i Grankulla traditionellt sett varit den mest värdefulla. Även inflödet av fastighetsskatter är mycket bra i relation till stadens storlek. Däremot är utfallet i fråga om samfundsskatter i Grankulla både absolut och proportionellt sett litet i jämförelse med andra städer i huvudstadsregionen, men även i förhållande till många andra jämförelsekommuner.
Varför är samfundsskatten i Grankulla inte på en lika god nivå som de övriga skatteraterna? Det här beror på flera faktorer, men Grankullas geografiska begränsningar är sannolikt den viktigaste. Grankulla köping som grundades 1920 beslutade att förbjuda industribyggnader i sin byggnadsordning. Man ville bevara den idylliska lantliga miljön i Grankulla. Som en följd av det begränsade landområdet i Grankulla och köpingens och senare stadens egna önskemål har nästan inga företag med produktionsverksamhet etablerat sig i Grankulla.
Företagen i Grankulla är främst en eller två personers serviceföretag, med överlägset flest enmansföretag. Inom Grankulla stads ekonomiområde finns också några, i relation till stadens storlek, större arbetsgivare. Företagen i Grankulla har verksamhet inom flera olika branscher. Den största delen av ekonomiområdets småföretagare försörjer sig på arbete i konsult-, sakkunnig-, hälsovårds- och skönhetsbranschen.
Det finns många företagare som både bor och idkar affärsverksamhet i Grankulla, men vars företag är registrerade någon annanstans än i Grankulla. Stadens tjänstemän fick sota för det här under pandemitiden. De så kallade coronabidragen till företagare betalades via kommunerna. Grankulla var tyvärr tvungen att avslå ganska många Grankullabors ansökan när företaget inte hade Grankulla som hemort och därför inte uppfyllde villkoren för bidraget.
En av orsakerna till den här texten är att vi vill uppmuntra företagare i Grankulla att flytta företagets hemort till Grankulla om företaget är registrerat på en annan ort. Många företagare i Grankulla har ett företag med hemort bland annat i någon annan stad i huvudstadsregionen. Samfundsskatteintäkterna från små företag inverkar i praktiken inte på ekonomin i stora städer, men eftersom Grankulla är mindre, är varje euro proportionellt sett mer värdefull. Registreringen av företag till Grankulla är alltså ett litet, men mycket värdefullt sätt att hjälpa hemstaden.
Vi avslutar med att tacka alla företagare i Grankulla. Företagarna är den finländska ekonomins ryggrad och vi behöver er när vi lyfter upp Finland ur den långa perioden av anemisk ekonomisk tillväxt som vi för tillfället lever i. Vi önskar samtidigt alla läsare ett trevligt sportlov!
CHRISTOFFER MASAR, STADSDIREKTÖR
KIA KATARIINA JÄRVINEN, ORDFÖRANDE FÖR GRANKULLA FÖRETAGARE RF