| KAUPUNKI - STADEN

Graniborna nöjda, men tycker sig ha få möjligheter att påverka

Grankullaborna är mer nöjda med sin stad jämfört med den föregående enkäten 2016. Det här visar enkäten till invånarna, som presenterades för stadsborna i Nya Paviljongen på torsdagen.

– Det här är en bra stad att bo i. Vi har bott här sedan 1967! 

Det konstaterar Brita Vartio (t.v. på bilden) och Anno Thodén som deltog i informationskvällen som samlade ett trettiotal deltagare. Det bästa är enligt Vartio och Thodén att staden är grön och att alla vänner finns här. 

Under torsdagsmötet fanns det också möjlighet att ställa frågor och handlade om bland annat responsprocesserna inom staden och perrongen vid järnvägen som upplevs som besvärlig av många.

På plats fanns även fullmäktiges ordförande Tapani Ala-Reinikka, som var nöjd med resultatet. 

– Det överraskade att allt blivit så mycket bättre. Någonting har gjorts bra. Hälsostationens verksamhet har klart förbättrats, likaså hemvården. Även skolan fick bra vitsord, säger han.

Den positiva utvecklingen märks enligt undersökningen i alla sektorer. Mest nöjd är man med hälsovårdssektorn. I skolsektorn är man ungefär lika nöjd som 2016. Redan då var man mer nöjd med den än med andra sektorer.

85% är nöjda med stadens personal (2016: 81%). Däremot ansåg 30-40 procent av de i alla invånargrupper som svarade att möjligheten att påverka stadens frågor är liten.

Hälsovårdstjänsterna viktiga

Grankullaborna tycker att hälsovårdstjänsterna är de viktigaste tjänsterna.

– Det viktigaste är att få sakkunnig vård på vårdcentralen, säger man i enkäten.

Dessutom är nästan två tredjedelar av invånarna beredda att betala högre avgift för att behålla tjänsterna.

Däremot är alla invånargrupper mer negativa än 2016 till en höjning av skatteöret. Andelarna i olika invånargrupper som är positiva till en höjning: finskspråkiga 42% (2016: 52%), svenskspråkiga 53% (2016: 69%), pensionärer 52% (2016: 65%), löntagare 43% (2016: 57%), barnfamiljer 39% (2016: 53%).

Nöjda är stadsborna även över undervisningen och hobbymöjligheter. Däremot är man inte nöjd över den ungas fritidsmöjligheter i staden. Här har belåtenheten minskat mest. Enkäten gjordes innan ungdomshuset flyttade till stadshuset.

Biblioteket och medborgarinstitutet får också mycket positiv respons, däremot har tillfredsställelsen med stadens webbsidor och Kaunis Grani minskat. Som helhet sett motsvarar belåtenhetsnivån dock fortfarande stadsbornas förväntningar.

Majoriteten ser effektivt byggande som ett hot 

Stadsborna tycker att man kan bygga fler bostäder för att stärka stadens ekonomi, men 63% upplever effektivt byggande som ett hot mot stadsbilden (2016: 61%).

Undersökningen presenterades av Bo Lillqvist.

Nästan hälften är positiva till att öka bostadsproduktionen för att stärka ekonomin. Det är en klar förändring i alla invånargrupper men förändringen är störst bland svenskspråkiga och löntagare. Andelarna i olika invånargrupper som är positiva till byggande: finskspråkiga 53% (2016: 62%), svenskspråkiga 41% (2016: 56%), pensionärer 50% (2016: 60%), löntagare 48% (2016: 63%), barnfamiljer 47% (2016: 62%).

Hur är det med att förbinda sig vid stadens mål att vara kolneutralt 2035? De här andelarna i olika invånargrupper anmäler att de binder sig vid kolneutralitet: finskspråkiga 83%, svenskspråkiga 79%, pensionärer 85%, löntagare 82%, barnfamiljer 79%.

Nästan alla invånare anser såsom i den senaste enkäten att det är viktigt att Grankulla fortsätter som självständig stad.

Enkäten gjordes i höstas. Nästan 800 Grankullabor svarade på den. Stadens allmänna betyg var 8,37. År 2016 var medeltalet 8,08. Bara 11 procent (2016: 22%) av dem som svarade var i någon mån missnöjda med staden.

I enkäten gavs cirka 1 400 kommentarer (2016: 1700). Frågan om effektivt byggande fick liksom förra gången överlägset mest kritik eller kommentarer.

Vad är viktigt och mindre viktigt för Grankullaborna

De viktigaste frågorna i alla invånargrupper är tryggheten i bostadens närområde och i centrum.

Möjlighet att få service på sitt modersmål är en fråga som är viktigare än genomsnittet. Det är lite viktigare för finskspråkiga (9,22) än för svenskspråkiga (9,05).

En medelviktig fråga är fungerande trafikförbindelser i andra riktningar. Oberoende av invånargrupp gick prioriteringen i den här frågan åt samma håll.

Tillräckligt serviceutbud i centrum är enligt enkäten den 30:e viktigaste frågan. Att det finns passande bostäder för människor i olika livsfaser var den 29:e viktigaste frågan.

Den näst minst viktiga frågan gäller att ta hänsyn till behov hos människor som kommer från andra länder och kulturer.

Staden anses vara trygg

95% av dem som svarade (2016: 92%) ansåg att deras boendemiljö och staden är trygg.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *