Efter en måttlig invånarsänkning 2018 innebar 2019 åter en snabbare ökning. Invånarantalet i Grankulla steg från 9601 i slutet av 2018 och till 9797 i slutet av 2019.
Fjolårets invånarökning var med andra ord ca 2 %, men när man tar hänsyn till den måttliga sänkningen 2018 blir den genomsnittliga ökningen 2018 och 2019 ungefär 0,9 %. Det här är i linje med målsättningen i stadens strategi på en genomsnittlig invånarökning på cirka 1 % per år. År 2019 blev 65 nya bostäder färdiga.
Grankulla stads slutliga bokslut 2019 gick ca 1,5 miljoner euro på minus, vilket var rejält sämre än budgeterat. Resultatet kan ändå ses som en avvärjningsseger i ett läge där hela kommunfältets skatteunderlag svikit rejält. Ännu i början av hösten visade prognosen på betydligt svagare resultat. Resultatet utan engångsposter är trots allt mycket svagt, ca 4,1 miljoner euro på minus. Det här innebär samtidigt också att de enda åren under det gångna årtiondet Grankulla uppnådde strukturellt positiva bokslut var 2017 och 2018.
Stadens verksamhetskostnader ökade mycket måttligt 2016-2018. Verksamhetskostnaderna ökade absolut sett från bokslutet 2015 till bokslutet 2018 med endast 1,7 %. År 2019 utgör även ett undantag från de tre föregående åren vad gäller verksamhetskostnader, de ökade med hela 4,5 % jämfört med bokslutet 2018. Bokslutets verksamhetsbidrag underskred ändå verksamhetsbidraget i budgeten.
Att resultatet var sämre än budgeterat under räkenskapsperioden beror i huvudsak på att skatteintäkterna utvecklades klart sämre än förutsett. Beskattningsutfallet var ca 67 miljoner euro, vilket underskred både Kommunförbundets och stadens egen prognos med mer än 5 miljoner euro. Det som beskriver hur exceptionellt läget är, är en jämförelse med beskattningsutfallen på mer än 69 miljoner euro både 2017 och 2018. Skatteintäkterna har med andra ord utvecklats i en negativ riktning trots att invånarantalet ökat.
Kommunförbundet förutsåg före coronakrisen en kraftig helhetsökning av skatteintäkter 2020 från 67 till nästan 73 miljoner euro. En delfaktor som förklarar den starka prognosen är ett ackumuleringsunderskott av skatteintäkter som uppstod i kommunalbeskattningen 2019 och som förutspåddes korrigeras 2020. Staden var själv betydligt konservativare i sin uppskattning av skatteintäkterna och förutsåg att de ökar till ca 70,9 miljoner euro. Men den allmänna minskade ekonomiska aktiviteten, permitteringar och stigande arbetslöshet i coronakrisens spår innebär ändå att skatteintäkterna kommer att vara betydligt lägre än så. Enligt Kommunförbundets preliminära skatteprognos den 3 april sjunker kommunernas skatteintäkter med 2 miljarder euro jämfört med den tidigare prognosen. Den totalt influtna skatten i Grankulla skulle enligt prognosen bli ca 69 miljoner euro. Min egen uppskattning är negativare än så, men de kommande månaderna visar hur djupt BNP dyker och hur stor förändringen i skatteintäkterna därmed kommer att bli.
För den kommunala ekonomin innebär coronaepidemin bland annat kraftigt sjunkande avgiftsinkomster (t.ex. en stor sänkning av klientavgifterna i småbarnsfostran), skatteförluster och snabbt ökande social- och hälsovårdsutgifter, i synnerhet inom specialsjukvården. Statens stödåtgärder till kommunerna underlättar läget till en del men kommer inte att i sin helhet kompensera förlusterna på grund av corona.
Det som skiljer Grankulla från många andra kommuner i Finland och ger oss lite spelrum är att staden inte har någon långfristig skuld. Vi har också sett till invånarantalet en relativt bra balansräkningsbuffert på 52,7 miljoner euro i form av överskott från föregående räkenskapsperioder. Det handlar inte om pengar i kassan utan om balansposter. Det här är ändå en buffert som möjliggör att staden tillfälligt kan ha negativa resultat utan att behöva panikbromsa. Men senast i och med coronaepidemin kommer Grankulla de kommande åren ändå inte att kunna undvika svåra prioriteringsbeslut både inom service och investeringar.
CHRISTOFFER MASAR
STADSDIREKTÖR
ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ