Barnen får besöka Digilab och bekanta sig med bland annat VR-glasögon, att koda, 3D-printa och att undersöka olika fenomen t.ex. solsystemet samt göra dekaler. Projektet har fått finansiering av Utbildningsstyrelsen.
– Dagisbarnen har hittills varit tillfälliga gäster. Men det här projektet utvecklar hela småbarnspedagogikens verksamhetsmiljö där digitaliseringen finns med som en stor helhet. Det här innebär också att småbarnspedagogerna utbildas på Digilab, säger läromiljöutvecklare Taru Hakulinen.
Småbarnspedagogiken har ett eget rum på Digilab och på daghemmen cirkulerar 5 kappsäckar med olika innehåll. I ”forskarens kappsäckar” finns bl.a. verksamhetsmaterial om vattnets kretslopp och former, tid, rymden, att mäta, bakterier och flera andra fenomen att undersöka tillsammans med barnen. Bakom kappsäcksprojektet står Grankullas småbarnspedagogiks digiteam som består av digiaktiva personer från småbarnspedagogiska enheter. Digiteamet lotsas i uppgiften av cheferna för förskole- och småbarnspedagogiska enheter Paula Somila och Kristina Gustafsson.
I kappsäckarna finns verksamhetsmaterial och instruktioner för användning.
– Efter varje uppgift sår man ett kunskapskorn, som är ett riktigt frö. På burken kommer namn och i slutet av året kan man se vad allt man lärt sig genom kappsäcken under årets lopp, säger Paula Somila.
har stött digiteamet att utveckla verksamhetsmaterialet i kappsäckarna som cirkulerar bland daghemmen.
Annika Hiitola, chef för småbarnspedagogiken, är jätteglad över att hela personalen och det digiteam som funnits sedan 2016 mycket aktivt varit med och utvecklat den digitala verksamheten.
– Det här handlar om en uppdatering gentemot de läroplansgrunderna som gäller nu. Utvecklingen har varit väldigt snabb. När jag började 2009 var det väldigt sparsamt med det digitala. När det digitala senare kom in i småbarnspedagogiken möttes vi av protester, både av personal och föräldrar. Många tyckte för tio år sedan att det är fullständigt onödigt att små barn ska syssla med sånt här. Nu har vi planen för småbarnspedagogiken att luta oss tillbaka mot. Det här hör till vårt uppdrag och är inget man kan välja bort, säger hon.
Projektet har bland annat skapat ett ”Digiträd” med mål för mångsidiga digitala kunskaper inom småbarnspedagogiken. I samband med projektet har det också skrivits två magisteruppsatser, om känslomässiga färdigheter och den virtuella världen, där barn från Grankulla ingått.
Lever framtidens barn i en virtuell värld?
– Intressant fråga. Jag vill säga nej, men jag tror att den virtuella världen erbjuder nya möjligheter att lära sig och vara. På dagis kan man i framtiden eventuellt forska i hur skogsdjuren lever genom att barnen sätter på sig virtuella glasögon och upplever och lever där och lär sig mer på det viset. Det vill jag tro på. Jag vill inte tro att lekandet sker i den virtuella världen, säger Olli Kamunen som skrivit en magisteruppsats om VR-världen vid Jyväskylä universitet.
Digitaliseringen erbjuder enligt Eeva Blomberg barnen många möjligheter till upplevelser. Hon studerar vid Helsingfors universitet och har skrivit en magisteruppsats om känslomässiga färdigheter.
– När barnen i min undersökning fick surplattan i händerna behövde man inte ge instruktioner. Det är naturligt för barnen att använda den, säger hon.
ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ