Arvo Ylppö anses vara fadern till den finländska rådgivningen. Verksamheten började på 1920-talet och den första rådgivningen grundades i Helsingfors. Barndödligheten minskade därefter i Helsingfors närområden från 15 till 3 procent under de följande tre åren. År 1944 stiftades en lag enligt vilken varje kommun var förpliktigad att grunda en barn- och mödrarådgivning senast 1949.
Presidentens hustru Jenni Haukio är beskyddare för rådgivningsverksamhetens jubileumsår som firas i år.
I dagens Finland känns det självklart att gravida går till rådgivningen. Så har det inte alltid varit. För att locka fler till rådgivningen hittade man på ett effektivt sätt: moderskapsunderstödet. För att få det krävdes att man gick till läkare eller barnmorska. På det viset fick man de väntande mammorna att uppsöka hälsovården.
Lagen om moderskapsunderstödet stiftades 1937 och man började dela ut understödet året därpå. Då uppgick bidraget till 450 mark, vilket var en dryg tredjedel av en industriarbetares snittlön i månaden. Samtidigt steg den finska levnadsstandarden, hygienen och utbildningsnivån.
Tack vare det här har spädbarns- och barndödligheten minskat betydligt. Numera dör endast ett par promille av alla finländska barn som föds före sin första födelsedag.
I modern, kommunal rådgivning ingår:
- uppföljning och främjande av en hälsosam tillväxt och utveckling hos fostret samt hos kvinnor under graviditeten och efter förlossningen
- uppföljning och främjande av en hälsosam uppväxt och utveckling samt välbefinnande bland barn samt uppföljning av barnets munhälsa
- stöd för föräldraskapet och familjens övriga välbefinnande
- främjande av barnets hem- och övriga uppväxt- och utvecklingsmiljö samt hälsosamma levnadsvanor hos familjen
- tidig identifiering av behovet av särskilt stöd för och undersökning av barn och familjer samt stöd för barn och familjer samt hänvisning till undersökningar och vård.
För att stödja föräldraskapet ordnar mödra- och barnrådgivningarna fyra omfattande hälsoundersökningar där hela familjens hälsa och välbefinnande samt faktorer som inverkar på dem bedöms.
Den första rådgivningen i Grankulla fanns på adressen Stationsvägen 19, det vill säga adressen är densamma som idag. Byggmästare Ivar Löfgren uppförde byggnaden cirka 1950. Stadens scouter höll sina möten i källaren.
Till personalen hörde den första ”hälsosystern” Elsa Carlsson, den kommunala barnmorskan Edith Löfman och barnläkaren Margit Edgren-Andersson. Senare jobbade också Ann-Mari Söderström länge på rådgivningen och även Toini Hämeri, som var mycket omtyckt.
Andra bekanta rådgivningshälsovårdare för Grankullaborna är Titti Borg, May Bachér, Riitta Ekstam, Eva-Stina Holmberg och många fler.
Fler namn och uppgifter om gamla tider får man gärna skicka till Grankulla rådgivnings avdelningsskötare suvi.klefstrom@ kauniainen.fi
Källor: Hälsovårdarförbundet (terveydenhoitajaliitto.fi), Folkpensionsanstalten kela. fi, Social-och hälsovårdsministeriet stm.fi
ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ