Finland behöver även i framtiden en stark och internationellt konkurrenskraftig huvudstadsregion, vars framgång upprepas i resten av landet, konstaterar stadsdirektörerna i huvudstadsregionen.
Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla offentliggjorde sina gemensamma målsättningar (pdf) för regeringsprogrammet tisdagen den 22 november 2022.
– Huvudstadsregionen å sin sida behöver effektiva åtgärder och starkt partnerskap av staten för att den även i framtiden ska ha möjlighet att lösa nationellt betydande utmaningar samt fungera som ett lokomotiv för den ekonomiska tillväxten i hela Finland. Samarbetet mellan regeringen och huvudstadsregionen måste intensifieras under den nästa valperioden för att stärka städernas ekonomi, tillväxt och investeringsförmåga samt öka kompetensen, högskoleutbildningen och attraktionskraften och förbättra tillgången till arbetskraft, betonar stadsdirektörerna.
Nästa regeringsperiod inleds i en utmanande situation med tanke på den offentliga ekonomin. Också välfärdsområdesreformen som genomförs i början av 2023 kommer att påverka regeringsperioden för sin del.
– Under de senaste fem åren kom mer än 90 procent av ökningen av den statliga inkomstskatten från huvudstadsregionen. När välfärdsområdena inleder sin verksamhet blir städernas ekonomiska spelrum emellertid samtidigt mindre. Städerna borde ändå kunna sköta sin roll som lokomotiv för landets utveckling bättre än tidigare. Denna ekvation är omöjlig för både städerna och hela den offentliga ekonomin, konstaterar Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen.
– Under årens lopp har städernas investeringsförmåga och livskraft försämrats genom många åtgärder. Huvudstadsregionen kan inte fungera som garant för hela landets välfärd utan att staten för sin del satsar på de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna för och konkurrenskraften hos den med tanke på samhällsekonomin viktigaste stadsregionen samt identifierar och erkänner dess betydelse, fortsätter Esbos stadsdirektör Jukka Mäkelä.
Även satsningar på högskolornas nybörjarplatser i regionen, tillgången på kompetent arbetskraft samt investeringar i hållbar mobilitet är viktiga.
– Vi behöver offentliga investeringar i hållbar rörlighet, eftersom vi på så sätt kan främja koldioxidneutralitetsmålen, göra stadsstrukturen tätare och förbättra tillgängligheten. En smidig trafik ökar också regionens attraktionskraft och ökar företagens produktivitet. Tyvärr har staten jämnt minskat sin andel i dessa viktiga investeringar. Vi vill att staten återställer sin relativa andel av huvudstadsregionens trafikinvesteringar till den genomsnittliga nivån på 2000-talet, betonar Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen.
Städerna föreslår dessutom att kollektivtrafikstödet för storstäder etableras på nivån för nordiska referensstäder. De övriga nordiska huvudstäderna får 3–5 gånger mer statlig finansiering för trafikinvesteringar per invånare än Helsingforsregionen.
– Utöver trafiken ska man under den kommande regeringsperioden också göra betydande satsningar på ökningen av kunskapsnivån och tillgången till kompetent arbetskraft. Vi behöver mer arbetsrelaterad invandring, men vi ska också använda utbildningsresurserna effektivt. Antalet nybörjarplatser vid högskolorna ska ökas i synnerhet i huvudstadsregionen, dit de unga åldersklasserna, arbetsplatserna och högskolornas sökande koncentrerar sig, säger Grankullas stadsdirektör Christoffer Masar.