Nu leder stadsdirektör Christoffer Masar en stad som inte längre ansvarar är social- och hälsovården samt äldrevården. Istället kan staden satsa mera energi på t.ex. bildning och kultur. För Grankullas del förutspår Masar åtminstone några goda ekonomiska år framöver. År 2022 blev ett ekonomiskt toppår för staden.
Christoffer Masar jobbade i mellandagarna för att finnas på plats om det blir problem kring övergången till Västra Nylands välfärdsområde och höll istället ledigt under årets första vecka. När Kaunis Grani träffar honom för en intervju under årets första arbetsdag, måndagen efter trettondagen, konstaterar han att allt gått bra.
– Till och med så bra att ett infomöte för kommunerna kunde avbokas. Vissa problem med inloggningar osv. har förekommit, men grundservicen för invånarna har i hög grad rullat på som tidigare. Men det betyder inte att allt är klart. Nu börjar arbetet med att bygga det nya, säger Masar som inte heller väntat sig någon katastrof.
Riktigt allt förlöpte inte till punkt och pricka då det gäller kommunikationen. I Grankulla har det rapporterats om att den informationstidning som området producerat inte nått alla hem i staden. Inte heller stadsdirektören fick tidningen.
Tror på hälsostationen
För Grankullabornas del förändras enligt Masar inte mycket i det första skedet. Vissa nya kontaktuppgifter byts stegvis ut, men i övrigt ska stadsbon inte märka mycket av reformen. Själv tror stadsdirektören att vården fortsätter som tidigare, men vissa nackdelar finns. Risken finns att Västra Nylands välfärdsområde och Grankulla lider litet, dvs. att de områden och kommuner som haft det sämre får litet mera resurser och de som haft det bättre litet mindre.
– Då det gäller vissa saker har vi haft en bättre servicenivå i Grankulla, bl.a. lägre avgifter för hemvården och högre ersättningar för närståendevårdare. I fortsättningen tvingas de som haft lägre avgifter att betala mera och där hör vi nog till förlorarna, säger han.
Fördelar finns dock också. T.ex. kan det i framtiden erbjudas nya vårdtjänster, som tidigare inte funnits i staden. Dessutom kan personalresurser flyttas lättare vid sjukdomsfall bland personalen. Grankulla kan också utgöra ett exempel för andra. Det är enligt Masar möjligt att systemet med teamarbete, där olika yrkesgrupper, som fysioterapeuter, sjukvårdare och läkare samarbetar inom egen grupp, kan börja användas också på andra ställen.
– Vissa saker blir säkert sämre och vissa bättre.
Han tror dock att Grankullaborna ska få ha sin hälsostation även i framtiden, även om han inte vågar lova det till hundra procent.
– De tre följande åren måste området enligt lagen hyra fastigheten. Med tanke på hur stor volym vår hälsostation har och det inte i närheten finns en ersättande station så har jag svårt att tro att den skulle stängas. Utöver Grankullaborna har vi också 2 500 i huvudsak Esbobor som använder servicen. Jag tror att välfärdsområdet skulle ha svårt att ordna servicen på ett annat sätt.
För Bredas del är läget enligt honom ännu säkrare. Befolkningsstrukturen är sådan att platserna behövs också i framtiden.
Historiskt bra år
Att välfärdsområdena nu tar över vården innebär en stor förändring för kommunerna, så också i Grankulla där fokus i framtiden ligger på bildning, kultur och stadsplanering. Stadens inkomstskattesats är nu 4,36 procent, medan fastighetsskatten förblir oförändrad. Det här innebär att de totala skatteintäkterna sjunker från 80 miljoner till drygt 30 miljoner euro och ska till vissa delar ersättas med statsandelar.
Stadsdirektören skrev i en kolumn i december att de största spänningsmomenten den närmaste tiden är skatteredovisningen i november och december. Den var historiskt viktig och orsaken är att skatteuttaget har en avgörande betydelse för hur stora statsandelar staden får 2024 och framåt. Hur gick det då?
– Jag är jättenöjd. Skatteintäkterna för förra året steg i absoluta tal överlägset mest hittills. Det betyder att förra årets resultat var historiskt bra och vi har ett överskott på över tio miljoner euro. Det är det bästa resultatet vi haft sedan 2010 och det kom i perfekt tid, säger Masar.
Det här har stor betydelse för stadens kommande investeringar, eftersom det även finns egna pengar i kassan och ett bättre kassaflöde och det då krävs mindre lån. De största kommande investeringarna är Grankullas andel av stadsbanan och ett nytt finskt lågstadium alternativt skolcentrum med låg- och högstadium vid Sahara eller granntomten till simhallen. Även renoveringen av andra skolbyggnader finns på listan och ett stort frågetecken är vad som ska hända med simhallen i framtiden.
– Vi ordnar i slutet av januari ett investeringsseminarium för stadsfullmäktige. Då går vi igenom hur vår situation ser ut. Nu kan vi finansiera en större andel av investeringarna med egna inkomster och behöver inte ta lika mycket lån. På det viset är det en mycket stor grej, säger stadsdirektören.
Finns det hotbilder? Hur välfärdsområdena lyckas med sin uppgift är med tanke på Finlands åldersstruktur enligt Masar den största utmaningen för både Grankulla och hela landet, eftersom välfärdsområdenas framgång eller misslyckande förr eller senare också kommer att påverka den kommunala ekonomin. En annan stor utmaning är hur staden ska lyckas locka personal till bl.a. småbarspedagogiken.
– Vi ska försöka hitta lösningar under våren, möjligen också lönelösningar. För några år sedan beslutade vi om en lönehöjning, men nu är vi inte lika konkurrenskraftiga längre, så det ska vi titta på. Konkurrenssituationen inom småbarnspedagogiken är så tuff att vi måste agera, säger Christoffer Masar.
Kvar i åtminstone 2,5 år
Stadsstyrelsen beslutade i december om en bonus på sammanlagt fem månadslöner under åren 2023-2024 för stadsdirektören för att hålla honom kvar åtminstone till slutet av nästa år. Masar säger att han inte bett om den och att han inte är på väg bort.
– Det jag har sagt är att jag inte kommer att vara här till min pensionering, skrattar han.
Han har nu suttit på posten i sju år. Jobbet är enligt honom jätteintressant och mångsidigt, men krävande. Det kan vara ganska intensivt och handlar om mycket kvällsjobb.
– När jag inte har mera att ge byter jag jobb. Bonusen känns förstås jättebra, eftersom jag tolkar att man varit nöjd med mig. Jag har nu förbundit mig att jobba till åtminstone slutet av den här fullmäktigeperioden, dvs. 2,5 år, men det betyder inte att jag nödvändigtvis skulle sluta genast efter det, säger han.