Social- och hälsovårdstjänsterna övergick i årsskiftet från kommunerna till välfärdsområdena. Förändringen var enorm och många befarade att nivån på tjänsterna skulle sjunka. Hur har välfärdsområdets första månader gått? Vi frågade vad fullmäktigeledamöterna Veronica Rehn-Kivi (SFP) och Satu Mollgren (Saml) anser.
– Då man tänker på vilken enorm reform vi med kort planeringstid har genomfört så har övergången av social- och hälsovården till välfärdsområdet förlöpt överraskande väl. Vi rekryterade under fjolåret flera ledande tjänstemän till de olika sektorerna vilket var ett stort jobb. All service har i praktiken fortsatt som tidigare, men bakom kulisserna har förstås både personalens förmän, emailadresser, datasystem, mm. i någon mån bytts ut, säger Rehn-Kivi.
Även Mollgren tycker att det i stort sett gått bra.
– Det har förekommit problem och man har aktivt letat efter lösningar på dem. Det är ett stort jobb att bygga upp en ny organisation och samtidigt både förena verksamheter och driva dem i full skala, påpekar hon.
De största utmaningarna har enligt Mollgren varit på personalsidan.
– Rekryteringsproblemen beror ändå inte på reformen. Det gör att det går det långsammare att få vård. Att samla uppgifterna till ett ställe och att informationen är ojämn är ofta en utmaning. Tidtabellen för reformen var otroligt stram och därför har många arrangemang varit möjliga först under det här årets sida.
Rehn-Kivi anser att alla tjänstemän inte anammat målsättningarna med och innehållet i reformen.
– Som jag befarade är kanske inte alla tjänstemän helt på kartan över vad den nya reformens mål och innehåll är. Praktiska utmaningar är att kunderna haft svårt att hitta rätta kontaktuppgifter till personalen som delvis fått nya arbetsuppgifter och som inte känner till vem som nu sköter om ärendet i fråga. Också informationen om servicen på svenska har varit bristfällig och ibland undermålig, säger hon.
Det som överraskat positivt är enligt Rehn-Kivi att denna historiskt stora reform trots tids- och resursbrist kunnat genomföras relativt väl.
– Också områdesdirektörens och sektorchefernas positiva inställning att få allt att löpa och att lyssna på och svara oss förtroendevalda är något jag uppskattar. Och jag hoppas reformens genomförande tillåts få den tid och de resurser den behöver.
– Det har överraskat positivt att det finns en stark vilja att utveckla tjänsterna så att de är effektiva och mer kundinriktade. Vi fick bland annat snabbt en infotelefon för seniorer i hela området, säger Mollgren.
Allt bra i Grankulla?
Hur ser det ut i Grankulla, har allt gått bra? I Grankulla är läget enligt Rehn-Kivi ganska bra och väntetiderna för återuppringning och till läkare och vård är kortare än på andra håll i området.
– Maisa-systemet möjliggör också snabb kontakt till vården via chat-samtal, vilket vi förutom HUS är ensamma om i vårt välfärdsområde.
Mollgren konstaterar ändå att det också förekommit vissa problem även här.
– Exempelvis inom elevvården har Wilmarättigheterna utgjort ett trist problem. Det finns sällan för mycket information och det är viktigt att informera klart och i samarbete med staden om förändringar. Alla vill verkligen att tjänsterna fungerar.
Har det kommit mycket respons av stadsborna och om så skett vad har responsen varit?
– Jag har själv fått överraskande lite respons, säger Mollgren. Främst har det gällt att det tar för länge att få komma till vården.
Veronica Rehn-Kivi säger att det största problemet verkar vara att få kontakt med de tjänster man behöver. Hon påpekar att alla inte kan använda Maisa-systemet och många servicenummer har bytts ut.
– För t.ex. äldre personer är detta ett stort hinder att få hjälp. Dessutom har det klagats på, med god orsak, att information, tidsanmälningar och räkningar skickats på finska till svenskspråkiga invånare. Att servicen ska fungera lika bra på svenska och finska i vårt tvåspråkiga område har vi i SFP-gruppen flera gånger påtalat.
Lugnt i fullmäktige
Mollgren och Rehn-Kivi är Grankullas representanter i Västra Nylands välfärdsområdes fullmäktige. Mollgren uppger att fullmäktige och nämnderna inte i år haft mycket att göra eftersom organisationen fokuserat på att ta verksamheterna i besittning och för att riksdagsvalet också ledde till en paus.
Rehn-Kivi konstaterar att fullmäktige har sammankommit endast en gång under våren, det andra mötet blev inhiberat på grund av få ärenden. Få möten och inhiberade aftonskolor är också enligt henne ett problem i välfärdsområdets styrelse.
– Det skulle vara viktigt att fullmäktigeledamöter hålls à jour med det som händer i området de första viktiga månaderna och att alla upplever att man har möjlighet att påverka och att arbetet i fullmäktige, styrelsen och nämnderna är värdefullt.
Båda konstaterar att arbetet med att göra upp en servicestrategi för Västra Nylands välfärdsområde nu påbörjats. Arbetet ska vara klart i oktober.
– I strategin preciseras åtgärderna som behövs för att ordna tjänsterna. I år förbereds också stora konkurrensutsättningar, säger Mollgren.
Regeringsprogrammet kan enligt Rehn-Kivi också påverka välfärdsområdenas verksamhet.
– Man försöker hitta lösningar för att förkorta vårdköerna och locka vårdpersonal. Samtidigt kommer områdenas finansiering att stramas åt så nytänk inom vården behövs, säger hon.