Låt Grankulla förbli en vacker maskin!
Ett stort tack till Bo-Christer och Ulla Björk med flera, som i senaste nummer av Kaunis Grani uttryckte sin bestörtning över det akuta hotet mot Grankulla centrum! Trots den urbanisering som drabbat den forna villastaden kvarstår än så länge några lantliga idyller, inte minst miljön runt Gallträsk och parken runt Villa Junghans. Den senare hotas nu av mer eller mindre fullständig förintelse, om den snart avslutade planeringstävlingen resulterar i att denna gröna lunga omvandlas till ett Manhattan i miniatyr.
Själv har jag upplevt den dag då det krävdes en politisk demonstration – den första i Grankullas historia – för att bevara Villa Junghans. Tack vare den oväntat kraftiga reaktionen från gräsrötterna revs stadens rivningsbeslut upp. Senare tillkom ett annex – dessvärre i stilbrytande kubism – och till allmän lättnad förverkligades de planerade höghusen inte den gången. Vitsipporna blommar som förut och näktergalen har hörts sjunga i parken – eller skogen om man så vill. Nu föreligger akut risk för att omgivningen runt det gamla huset drabbas av en olycka fullt i klass med den som efter kriget blev den tyska familjen Junghans öde.
Är detta vad som väntar oss? Stadens svar genom informationssekreterare Markus Jahnsson ger det oroande intrycket av att ”hundarna skäller men karavanen går vidare”. Det fruktansvärda ligger i processens irreversibilitet – tills en ny istid korrigerar felet. Den amerikanske författaren Ray Bradbury har sagt: ”The cities, once planned as beautiful machines for living, are turned monsters.”
Än så länge är Grankulla en vacker maskin. Hur länge till?
Nalle Valtiala
Den före detta trädgårdsstaden Grankulla?
Nu bör Grankulla vara noga vad gäller ökad byggnation och miljövärd. En del av trädgårdsstadens väsen har redan försvunnit i och med det avsevärt tätare byggandet som inte är i överensstämmelse med stadens offentliga bränd. En stads ansikte utåt är centrum, det ger ett första intrycket av en stad.
När man låter träd, grönområden och en mångsidig natur stå kvar värnar man också om luftkvalitén och det akustiska välmåendet. Fler trafikljud följer med nya trafikleder och en ökad trafikmängd och innebär en hälsorisk, precis som hälsoskadliga småpartiklar och övrigt utsläpp som beror på trafik och byggande. De försämrar luften vi andas och minskar på vår tidigare så vackra och fräscha stads dragningskraft.
Fastigheterna och bostäderna i Grankulla har kunnat utmäta omfång och trädgårdsaktighet i form av relativt bra försäljningspriser, men det täta byggandet och försvinnandet av grönområden i centrum är en dålig trend. Grankulla är redan nu ett av de tätast bebodda centrumområdena i huvudstadsregionen och hela tiden bygger man mer, trots att det finns oerhört mycket osålt av det som redan byggts. Om vi skapar en typiskt tättbebyggd Esboförort kommer priserna sannerligen att vara därefter och ett trädgårdsstads-tillskott skulle te sig omöjligt ens i en eventuell kommunsammanslagning.
Jag stöder en reparation av det värdiga och i det befintliga landskapet passande stadshuset, och ett bevarande av det historiska och gröna Junghans-området som en naturlig och värdig del av stadens sociala och arkitektoniska berättelse. Särskilt måste Villa Junghans-helheten med sina stugor och fria grönområden bevaras.
De ännu existerande grönområdena i centrum får inte förstöras. Låt näktergalen sjunga också i centrum och låt oss bibehålla ett grönt centrum i enlighet med en trädgårdsstads image. Det är verkligen till allas vår fördel.
Anne Mansikkasalo
Nina Winquist, översättning