Föräldraföreningen Kasan vid Kasabergets daghem, Hem och skola vid Hagelstamska skolan och gymnasiet Grankulla samskola, Hem och skola vid Grankultsskolan, elevkåren vid Grundskolan i Grankulla, enheten Hagelstam, Studentkåren vid gymnasiet Grankulla samskola, Lyans föräldraförening, Föräldraföreningen vid Förskolan vid Granhult, Föreningen Ekebo rf och Grytet (senare i texten endast undertecknade) vill med denna skrivelse lyfta fram sin oro över Samlingspartiets förslag till förändringar i utskottsmodellen för utbildning och småbarnsfostran i Grankulla. I förslaget, som bl.a. starkt förs fram av det finska utskottets ordförande Satu Mollgren, föreslås finska och svenska utskottet slås ihop till ett gemensamt utskott.

Enligt kommunallagens (10.4.2015/410) 6 kap. 30 § 4 stycke ska tvåspråkiga kommuner instifta två skilda utskott enligt språkgrupperna eller ett sammanslaget utskott som delas in i sektioner enligt språken.

Under stadsstyrelsen i tvåspråkiga kommuner, som i Grankulla, kan därmed finnas antingen två utskott för undervisning- och småbarnspedagogik varav det ena är svenskspråkigt och det andra finskspråkigt eller ett utskott med skilda sektioner s.k. sektionsmodellen som består av ett utskott och två sektioner enligt språken. I den senare modellen fattas gemensamma beslut i det gemensamma utskottet samt skol- och språkspecifika ärenden i språksektionerna.

I Grankulla används för tillfället det första alternativet med två skilda utskott, det svenska och finska utskottet för undervisning- och småbarnspedagogik, och dessa är direkt underställda stadsstyrelsen.

Enligt Samlingspartiets Mollgren (Kaunis Grani 10/2024) är nuvarande modell problematisk och hon står bakom alternativet med ett utskott och skilda sektioner eftersom det enligt henne skulle “förbättra beslutsfattandet, jämställdheten och samarbetet”.

Undertecknade understryker att Mollgrens uttalanden inte är verklighetsförankrade och tål inte kritisk granskning. Ifall Grankulla skulle övergå från två utskott till ett gemensamt utskott, vore följderna märkbara utmaningar i förvaltningen och i slutändan främst att kunna tillgodose de svenskspråkiga kommuninvånarnas språkliga rättigheter.

För det första, om man besluter att övergå till sektionsmodellen, som Mollgren förespråkar, skulle behovet av översättningsarbete öka eftersom betydligt flera dokument måste översättas från svenska till finska och tvärtom. Förutom att stadens utgifter skulle öka är det ett faktum att staden redan nu saknar tillräckliga resurser för att översätta alla protokoll. Modellen med ett utskott och två sektioner leder dessutom till fler möten vilket ökar utgifterna för arvoden och mötesutgifter. Denna modell leder alltså till högre kostnader för staden och att arbetet ineffektiveras. Med tanke på det ekonomiska läget och stadens sparkrav känns det absurt att Samlingspartiet vill öka utgifterna för Grankulla stad.

För det andra skulle sektionsmodellen utan tvivel öka arbetsbördan för både stadens anställda och organens medlemmar eftersom beslutsfattandet skulle ske i tre organ istället för två. Detta innebär fler möten för de anställda i Grankulla stad.

För det tredje har arbetet i två utskott fungerat väl enligt utskottens medlemmar, stadens anställda och fullmäktigeledamöterna och de känner inte igen de problem som Mollgren och samlingspartiet lyfter fram. Staden bytte till nuvarande modell (med två utskott) 1994, från en modell motsvarande den också nu föreslagna modellen, med ett utskott och två sektioner. Det visade sig att den tidigare motsvarande, nu också föreslagna modellen, inte fungerade. Det har inte framlagts några grunder till att den skulle fungera 2024.

För det fjärde finns det oberoende och neutrala forskningsresultat som visar att minoritetsspråkets (i detta fall svenskans) rättigheter bäst skyddas i modellen med två skilda utskott som för tillfället är i bruk i Grankulla (källan: Bildningsförvaltningen och skolan, Helsingfors Universitet, Kommunförbundet, Svenska kultur fonden, Cecilia Böhme, Henrik Hägglund & Stefan Sjöblom 2/2014). Ingen forskning stöder påståendet att modellen med ett utskott och två sektioner skulle förbättra förvaltningen. Modellen med två utskott innebär en utökad språklig och kulturell autonomi för bägge språkgrupperna och möjliggör en levande tvåspråkighet även i praktiken.

För det femte skulle sektionsmodellen äventyra de svenskspråkigas lagstadgade språkliga rättigheter. I ett gemensamt utskott kan svenskspråkiga medlemmar ha svårigheter att använda sitt modersmål under möten där majoriteten talar finska. Eftersom modellen kräver fler representanter än den nuvarande modellen finns också risken att det inte finns lämpliga kandidater med tillräckliga kunskaper i finska till dessa uppgifter. Detta skulle leda till att majoritetens (d.v.s. finskspråkiga personer) makt skulle öka på bekostnad av minoriteten, vilket är lagstridigt.

Avslutningsvis vill undertecknade påminna om att ifall utskotten slås ihop äventyras, förutom daghemmens byggnader och skolbyggnadernas framtid, även skolkulturen i sina respektive skolor och daghem.

Det skall röstas om ärendet i Grankulla stadsfullmäktige i mötet som äger rum 16.9.2024 i punkt nummer 4, där det finns ett förslag om Grankulla stads nya förvaltningsregel.

Vi undertecknade motsätter oss att Grankulla skulle ta i bruk den av Mollgren och Samlingspartiet förespråkade modellen med ett utskott och två sektioner.

Grankulla 10.9.2024

Skribent
Heikki Huhtamäki Advokat, Juris doktor, Grankulla

Föräldraföreningen Kasan, vid Kasabergets daghem, styrelsemedlem Sophie Lundqvist
Kasabergets daghem omfattar 84 barn och ca 160 röstberättigade vårdnadshavare

Föräldraföreningen vid Lyan, styrelsemedlem Walter Virta

Lyans daghem omfattar 43 barn och ca 86 röstberättigade vårdnadshavare

Föräldraföreningen vid Grytet, styrelsemedlem Johanna Lindberg

Grytets daghem omfattar 35 barn och ca 69 röstberättigade vårdnadshavare

Föreningen Ekebo rf, föräldraföreningen vid gruppfamiljedaghemmet Ekebo, styrelseordförande Erik Kolehmainen gruppdaghemmet Ekebo omfattar 12 barn och 24 röstberättigade vårdnadshavare

Hem och skola vid Granhultsskolan, ordförande Nicola Öhman

Grundskolan i Grankulla, enheten Granhult omfattar ca 340 elever och ca 680 röstberättigade vårdnadshavare

Hem och skola vid Hagelstamska skolan och gymnasiet Grankulla samskola, ordförande Tove Lassenius
Gymnasiet Grankulla samskola omfattar ca 300 elever och ca 600 röstberättigade vårdnadshavare

Föräldraföreningen vid Förskolan vid Granhult, styrelsemedlem Tobias Althoff

Förskolan vid Granhult omfattar 52 barn och ca 104 röstberättigade vårdnadshavare

Studerandekårsstyrelsen i Gymnasiet Grankulla Samskola, styrelsemedlem Simon Bergström

Gymnasiet Grankulla Samskola omfattar ca 300 elever av vilka en stor del är röstberättigade

Elevkåren vid Grundskolan i Grankulla, enheten Hagelstam, styrelsemedlem Tilda Backas

Elevkåren omfattar ca 300 elever