Omkring 150 stadsbor deltog på måndagen 7.10 i invånarkvällen om det ändrade detaljplaneförslaget kring stadshuskvarteret i Villa Junghans.
Planen presenterades av Marianna Harju, direktör för samhällstekniken, markanvändningschef Minna Penttinen samt stadsdirektör Christoffer Masar. Arkitektbyrån representerades av Selina Anttila. Mikko J. Salminen från stadsstyrelsen höll ett inledande anförande ur beslutsfattarsynvinkel.
Till skillnad från tidigare har byggnadsmassan ändrats så att huset nu har sex våningar i slutet vid Tunnelvägen (i stället för åtta), och våningarna sänks gradvis så att bostäderna vid Villa Junghans t.ex kunde vara radhusliknande på marknivå. Enligt planen kan området rymma cirka 200 bostäder. Förutom boende möjliggör planen även etablering av affärs- och kontorslokaler samt offentliga och privata tjänster i området.
Ämnet väckte naturligtvis stort intresse bland Grankullaborna och ungefär 150 personer hade samlats i festsalen på Villa Junghans. Det ansågs viktigt att bevara trädgårdsstadens karaktär och grönska för hela kvarteret, samt att bevara Junghansparken – det enda skogsområdet i centrum – så orört som möjligt. De boende i kvarteret intresserade sig särskilt för hur framkomligheten på Junghansgränden och andra vägar skulle säkerställas, till exempel vid räddnings- och serviceuppdrag.
Det framfördes också åsikter om huruvida det är meningsfullt att starta ett så stort projekt när andra stora projekt pågår eller planeras (bland annat stadsbanan, en ny lågstadieskola och byggandet av Kasavuoren skolans A-flygel).
Kvarterets omfattning väckte också frågor och om det finns köpare till bostäderna om priserna blir alltför höga. Den konsultutredning som staden beställt togs upp i diskussionen under mötet. Från stadens sida påpekades att de slutliga kvadratmeterpriserna för bostäder som projektet möjliggör inte kan fastställas i detta skede.
För och emot
De närvarande Grankullaborna applåderade de publikkommentarer som betonade vikten av att bevara grönområden. Kommentarer om att bevara Junghansparken så orörd som möjligt möttes med stora applåder.
Vicehäradshövding Juhani Kari talar för det så kallade ormhuset.
– Ett bra mått på att bo i stadens centrum är att kunna gå till järnvägsstationen på tre minuter. Detta uppfylls i planen, liksom närheten till butiker och tjänster.
Han ser investering i byggrätten som ett bra alternativ. Enligt honom behöver Grankulla nya invånare och skattebetalare. Bra förbindelser och närheten till tjänster är viktiga faktorer.
– I Esbo byggs det bostäder för 15 000 människor i Kera, och vi Grankullabor är knappt 10 000. Jag undrar om Kera, som ligger två minuter bort med tåg, i framtiden kommer att bli ett mer attraktivt bostadsområde än Grankulla.
– Om prisnivån i stadshuskvarteret blir för hög och bostäderna för små, kommer det inte att locka barnfamiljer med arbetande föräldrar, som hellre väljer Kera än Grankulla. Jag ser att den potentiella köparkretsen finns här i salen, säger Kari och pekar på publiken, som till största delen består av äldre personer.
Sociologen Peter Westerlund motsätter sig projektet.
– Jag anser att projektet bör skrotas av flera skäl: Grankulla har pågående stora projekt som nu och i framtiden slukar skattemedel. Byggandet av stadshuskvarteret motiveras med att man ska sälja stadshustomten och hyra ut affärslokaler i kvarteret. För att detta ska vara lönsamt måste allt detta ske snabbt. Vi vet att försäljningstiderna för de nya husen i centrum har varit mycket långa. Det beräknade försäljningspriset på bostäderna är så högt – en bostad på 75 m² kostar nästan 900 000 € – att barnfamiljer inte har råd att flytta in i dessa större bostäder.
Enligt Westerlund skulle endast rika äldre människor ha råd att köpa dessa bostäder.
– Detta skapar ojämlikhet bland Grankullaborna och delar upp invånarna i olika samhällsskikt, och visar att den som har mest pengar kan köpa sig en plats i staden. Förslaget att bygga kvarteret i etapper känns också underligt: vem vill bo i ett centrum där det pågår ständig byggnation? Det väcker också tankar om vi verkligen måste växa, när stadens beslutsfattare för några år sedan talade om att begränsa tillväxten?
Stadsfullmäktige väntas fatta det slutliga beslutet om detaljplanen nästa vår.
Uppdaterad 18.10.