Det handlar om det första året för det av fullmäktige tidigare godkända balanseringsprogrammet för 2025–2027, vilket tydligt präglar budgeten. I mina tidigare kolumner har jag utförligt beskrivit orsakerna till att Grankullas ekonomiska situation idag är avsevärt svagare än tidigare år, så jag kommer inte att upprepa dem här.
För att balansera ekonomin beslutades det i balanseringsprogrammet att under åren 2025-2027 utöver skattehöjningen genomföra sparåtgärder på minst 3,6 miljoner euro. Stadsfullmäktige beslutade efter en omröstning att höja den kommunala skattesatsen från 4,40 till 4,70 %. Det beräknas ge cirka 1,4 miljoner euro i extra intäkter under 2025. Skattehöjningar är aldrig välkomna, men denna höjning genomfördes för att kunna fortsätta att garantera bra tjänster. Trots höjningen kommer Grankullas kommunala skattesats att vara klart lägst i landet. Fastighetsskatterna förblir oförändrade och hålls på de lagstadgade minimivärdena. Huvudfokus i balansprogrammet ligger på besparingar, som utgör minst 70 % av behovet av balansering.
Utgångsläget för budgeten 2025 var mycket utmanande. Flera yttre faktorer ökar kostnaderna avsevärt. Reformen av arbets- och näringstjänsterna samt höjningen av kommunandelen för HRT leder till en kostnadsökning på nästan 1,4 miljoner euro jämfört med 2024. Därtill skulle kollektivavtalsenliga löneökningar, utan sparåtgärder, öka personalkostnaderna med cirka 1,2 miljoner euro. Den totala påverkan av dessa externa faktorer är således cirka 2,6 miljoner euro, och inkluderar inte andra mindre kostnadsökningar. Genom egna besparingar har vi dock nästan helt lyckats neutralisera dessa externa kostnadsfaktorer.
När man jämför utgiftsökningen med grannkommunerna utifrån budgetförslagen, är Grankullas kostnadsökning från 2024 till 2025 måttlig, trots ovan nämnda externa faktorer. Grankullas driftskostnader ökar enligt budgeten endast med cirka 0,8 %, medan exempelvis Kyrkslätt beräknas ha en kostnadsökning på 11,8 %, Esbo 4,9 %, Helsingfors 9,7 %, Vanda 10,7 % och Sibbo 4,2 %. Utan engångskostnaderna för utredningar om produktionssätt, som nämns senare, är Grankullas kostnadsökning endast cirka 0,5 %. Skattehöjningen innebär med andra ord inte slösaktig ekonomi, utan vi genomför systematiskt balanseringsprogrammet vi beslutade om.
Grankullas budget för 2025 är ett viktigt steg mot ekonomisk balans. Det är viktigt att staden kan prioritera sina utgifter och hitta effektiva sätt att producera tjänster. En del av detta mål är stadsstyrelsens beslut i slutet av oktober att inleda så kallade produktionssättsutredningar. Syftet med dessa är att delvis med konsultstöd och delvis med egen personal utreda olika sätt att effektivisera tjänsteproduktionen. Som resultat av utredningarna kan det bli aktuellt att vissa funktioner i framtiden helt eller delvis utförs som köptjänster och att vissa funktioner som är mindre kritiska för invånarna kan avvecklas helt.
Trots skattehöjningen och den måttliga utgiftsökningen förutspås ett underskott på över 2,5 miljoner euro i resultatet för 2025. Därmed återstår fortfarande arbete för de två kommande åren i balanseringsprogrammet. Även om sparåtgärder väntar oss, bör vi komma ihåg att Grankulla fortfarande är en skuldfri stad, och vi har goda förutsättningar att förnya oss och anpassa oss till verkligheten efter välfärdsområdesreformen.
Jag önskar alla Grankullabor en fridfull jul och ett framgångsrikt nytt år 2025!
CHRISTOFFER MASAR
STADSDIREKTÖR
ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ