Det är en typisk onsdagsmorgon och arbetsdagen för skolhunden Hulda från Grankulla är på väg att börja. Med sin avslappnade och lekfulla gångstil, som påminner om Musse Piggs hund Plutos, inleder den irländska settern Hulda sin dag. På skolgården döljer Hulda inte sin entusiasm inför arbetsdagen – svansen och bakdelen viftar ivrigt. Inne i skolan får Hulda en scarf runt halsen som signalerar att arbetsdagen har börjat.
I närheten av människor blir hennes uppförande mer korrekt och lugnt – hon är trots allt en del av skolans personal och hennes uppförande ska spegla det.
I Huldas arbetsuppgifter ingår idag bland annat matematikundervisning och att lyssna på högläsning. Eleverna är tredjeklassare vid Viherlaakson koulu, där Huldas matte, Tuisku Jarva, är lärare.
– Huldas väg till att bli skolhund är resultatet av många olika faktorer. När jag skaffade hund ville jag ha en individ som var lugn men modig – och det fick jag. Hulda har sedan valptiden varit lugn för att vara en setter, en ras som ofta ses som energisk och busig. Lugnet, förmågan att vara stilla och människonärhet har varit en bra grund för att skola Hulda till en pålitlig och trygg skolhund, berättar Jarva.
Jarva skrev sin pro gradu-uppsats om skolhundar.
– Hulda var en viktig del av mitt arbete med uppsatsen och var med på skolan där jag genomförde studien. Dessutom har Hulda arbetat som skolhund på fyra skolor där jag har varit lärare. För att skolhundsverksamheten ska fungera krävs det att skolan är positivt inställd och att det inte finns hinder i form av elever med allergier eller astma.
Utbildningsstyrelsen har bedömt skolhundsverksamhet som pedagogiskt värdefull. Närvaron av en hund anses bland annat bidra till arbetsron i klassen och stärka barnens empatiska förmåga.
– I min pro gradu kom det fram att det kan vara lättare för eleverna att gå till skolan de dagar då hunden är där, eftersom en glad och svansviftande vän väntar på dem.
Ett barn berättade att det är lättare att dela vissa känslor med Hulda än med människor. Föräldrar till flera hundrädda elever har sagt att Hulda har minskat deras barns rädsla för hundar.
– Jag har märkt att även de barn som tidigare inte vågade prata med läraren blivit modigare tack vare Hulda. Om en elev är förargad föreslår jag att hen sätter sig hos Hulda för att lugna sig – det fungerar, säger Jarva.
Tillbaka till Huldas arbetsdag. Dagen börjar med extraundervisning i matematik. Eleverna har tagit med överblivna yllestrumpor hemifrån, i vilka Jarva har gömt lappar med matematikuppgifter. Strumporna ligger rullade i en korg på golvet. En i taget får eleverna säga till Hulda: ”hämta en strumpa”. Hulda hämtar en strumpa ur korgen, och eleven löser uppgiften som finns inuti.
Jarva berättar att Hulda lärde sig att hämta strumpor hemma, och nu används den färdigheten i undervisningen.
– När en elev är klar med sina uppgifter får de också göra tricks med Hulda: lägga en godbit på hennes nos, vänta en stund, och ge kommandot ”varsågod”, så får Hulda äta godbiten.
Efter matematiken är det rast för eleverna, och Hulda börjar lyssna på högläsning. Eleverna får läsa en bok de själva valt för Hulda, antingen ensamma eller i par. Lässtunderna delas rättvist mellan eleverna enligt ett rullande schema. Även lärare från andra klasser kan boka in sina elever för läsning med Hulda, och då är hon i ett annat rum än sin matte. Hulda har också tillräckligt med pauser – om det är läsning under rasten, är nästa lektion en vilostund.
– I början av lästillfällena är jag med och ser till att allt går bra. Högläsning stärker läsfärdigheten, och Hulda är en tålmodig lyssnare. Eleverna behöver inte oroa sig för att göra fel när de läser för en hund. Efter läsningen får Hulda en liten godbit som belöning. Vi kommer även att arbeta med känsloövningar med hjälp av ett snurrhjul: på hjulet finns olika känslor skrivna. Hulda snurrar hjulet, och det stannar på en känsla. Eleverna får då berätta om en situation där de upplevt den känslan, berättar Jarva.
– I vår läroplan ingår att lära känna den närliggande miljön, öka naturkännedomen och vårda miljön. Förutom den närliggande miljön har vi också utforskat Huldas hemmaskog Kasaberget. Under dessa utflykter är det många som vill hålla kopplet eller plocka upp hundbajset – det är nästan kö till det, säger Jarva med ett skratt.
ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ
På Grankulla bibliotek berättar man att läshundsverksamheten fortsätter också i det tillfälliga biblioteket. Datumen klarnar senare och biblioteket informerar om dem på Grankullas webbsida.
Hulda i korthet
- Jag är 8 år gammal, född i S:t Michel 2016.
- Jag älskar människor – särskilt barn ligger mig varmt om hjärtat! Jag är medlem i föreningen Finlands lurviga kompisar. Både jag och min matte har klarat de tester och föreläsningar som krävs för att bli en Lurvig kompis. Vi har gjort frivilligbesök för att träffa barn på daghem och skolor (lågstadium, högstadium och gymnasium) samt äldre på vårdhem.
- Nästa steg i min karriär är att klara Utbildningsstyrelsens officiella skolhundstest, som anordnas av föreningen Koirat kasvatus- ja kuntoutustyössä.
- Rolig info: jag älskar att basta! När jag hör bastuaggregatet börja knäppa kryper jag under bastudörren och upp på laven för att njuta. Till slut kör matte ut mig så jag inte blir för varm, men snart står jag bakom dörren igen och väntar på att få komma in.