För första gången hålls nu kommunalvalet och välfärdsområdesvalet samtidigt. Efter flera år av politiska diskussioner om social- och hälsovårdsreformen började välfärdsområdena sin verksamhet ologiskt mitt under kommunernas fullmäktigeperiod, i början av 2023.
Vid den tidpunkten kunde valen självklart inte kombineras. Från och med nu kommer fullmäktigeperioderna på fyra år att vara enhetliga. Nu väljs fullmäktige både för Grankulla och Västra Nylands välfärdsområde fram till den 31 maj 2029. Det finns 35 platser i stadsfullmäktige och 79 platser i välfärdsområdesfullmäktige. Det är alltså dags för dubbelt inflytande för invånarna!
Grankulla stads centralvalnämnd och förvaltningstjänster ansvarar för arrangemangen av båda valen. Välfärdsområdets centralvalnämnd har i första hand till uppgift att bekräfta kandidatnomineringarna och resultatet för välfärdsvalet.
I Grankulla ställdes 94 kandidater upp. Antalet kandidater var under hundra senast i kommunalvalet 2008. Sannolikheten att bli vald till stadsfullmäktige är alltså hög. Det har varit mycket diskussion om det minskade antalet kandidater och orsakerna till detta i de nationella medierna. Skötseln av gemensamma angelägenheter kräver mycket tid och engagemang. Om invånarnas tid konkurrerar arbete, familj, vänner och fritidsintressen. En liknande trend har setts även inom föreningsverksamhet och volontärarbete. Dessutom har de ekonomiska förhållandena blivit tuffare. Merparten av Grankullas skatteintäkter går nu till välfärdsområdet. I kommunens beslutsfattande skulle det säkert vara mer tillfredsställande att fördela pengar än att hantera knappa resurser. De som sköter gemensamma ärenden måste engagera sig i svåra frågor. Sociala medier har också förändrat karaktären på förtroendeuppdrag, och inte alltid på ett positivt sätt. Med tanke på allt detta är förtroendeuppdrag idag ännu mer värdefulla!
Demokrati är inte en självklarhet. I det rådande världsläget känns det ibland som om vår västerländska demokrati är i fara. Låt oss vara glada för demokratin vi har i Finland! Man har ännu inte hittat på ett bättre sätt att sköta gemensamma ärenden. Demokratisk beslutsfattning är ofta långsammare och mindre effektiv än i annorlunda samhällssystem.
För att kommunens beslutsfattande ska vara effektivt krävs förtroende och samarbete mellan både partier, förtroendevalda och tjänstemän. Annars finns risken att beslutsfattandet blir långsamt och byråkratiskt, och att man inte får några beslut fattade, samtidigt som mycket onödigt arbete görs. Man måste respektera andra och deras arbete. Vi försöker alla arbeta för invånarnas bästa!
Lycka till med valarbetet och valarrangemangen!
HANNA ORMIO
FÖRVALTNINGSDIREKTÖR
ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ